Teman

Det bästa sättet att minska hållbarhetsunderskottet i den kommunala ekonomin är att få upp sysselsättningsgraden till samma nivå som i de övriga nordiska länderna. Det bedömer experter på ekonomisk politik i sin rapport som överlämnats till Finansministeriet. Enligt experterna har vi inte råd att gå miste om fördelarna med en återhållsam löneutveckling och konkurrenskraftigare kostnader, som är en följd av konkurrenskraftsavtalet.

KT och kommunsektorns huvudavtalsorganisationer har kommit överens om att de kommunala avtalen tillämpas för en viss tid i landskapen och i kommunsektorns och landskapens bolagiserade verksamhet.

Om regeringens vård- och landskapsreform blir verklighet kommer det kommunala avtals- och förhandlingssystemet att förändras i grunden. Också KT:s ställning förändras. Förändringen är av en storleksklass som gott kan jämföras med situationen då det kommunala centraliserade avtalssystemet och KT:s föregångare Kommunala avtalsdelegationen inrättades i början av 1970-talet.

Sedan 1990-talet har KT genom en årlig enkät följt upp kommunernas och samkommunernas arbetskraftskostnader och kontrollen över dem. Enligt en färsk enkät om besparingar i personalkostnaderna sparade kommunerna och samkommunerna i fjol cirka 350 miljoner euro med lokala metoder. I år uppskattas sparbehoven vara av samma storleksklass.

I konkurrenskraftsavtalet beslutade centralorganisationerna också att förhandlingsomgångarna från och med början av hösten 2017 sker förbundsvis. De förbundsvisa förhandlingarna borde stödja konkurrenskraften, den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen.

I sitt utlåtande om vård- och landskapsreformen understöder KT:s delegation lagförslagen om arbetsmarknaden och personalen. Den historiska överföringen av mer än 220 000 anställda från kommunsektorn och staten till landskapen innebär fundamentala förändringar också i KT Kommunarbetsgivarnas ställning.