Om det bestäms att en lärare vid en yrkesläroanstalt ska handleda studerande under arbetsplatsförlagd utbildning, räknas det antal timmar som
motsvarar arbetsmängden till lärarens undervisningsskyldighet inom den arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldigheten.

I fortsättningen kan en anställd få alterneringsledighet först efter 16 år i arbetslivet i stället för nuvarande 10 år. Alterneringsledigheten förlängs till 100–360 kalenderdagar. Alterneringsledigheten får också i fortsättningen hållas i perioder. Hela ledigheten ska ändå hållas inom två år från att den inleddes.

I det kommunala avtalssystemet ingår möjligheten att vidta lagliga stridsåtgärder. Vid sidan av de lagliga stridsåtgärderna har fackföreningarna tidvis vidtagit olagliga stridsåtgärder.

Gymnasieläraren anförde ett klagomål hos justitiekansler om att ersättningen för uppgifter som ersätts såsom gymnasieresurstimmar baserar sig på lärarens undervisningsskyldighet.

I stadens utredning om klagomålet konstateras att ämnesvisa variationer i undervisningsskyldigheten beror uttryckligen på att arbetsmängden i olika läroämnen uppskattas olika som helhet.

Arbetstiderna och de arbetade timmarna varierar enligt de strukturella förändringarna i sysselsättningen och personalen. Om exempelvis deltidsarbete blir vanligare blir den genomsnittliga veckoarbetstiden kortare.

Den utförda arbetstiden per vecka förkortas av semestrar och annan frånvaro och förlängs av övertidsarbete.