Verkningsfullt socialt arbete genom forskning

Minna Kivipelto började som arbetslivsprofessor i socialt arbete vid Jyväskylä universitet i början av 2024 och hennes forskning är inriktad på att undersöka verkningsfullheten av socialservicen, utkomststödet och vuxensocialarbetet inom välfärdsområdena. Med verkningsfullhet avses att tjänsten ger önskade effekter och mätbara fördelar.

– För mig innebär verkningsfullhet att en person får de tjänster som hen behöver i sin situation, säger Kivipelto.

Ur perspektivet för den som genomför tjänsterna är det viktigt vilka kostnader som uppstår av verksamheten. Det lönar sig inte alltid att betala för tjänster som endast ger en liten nytta. Kivipelto anser att man dock ofta söker besparingar utan någon faktisk kunskap om socialservicens karaktär.

– Då gallrar man lätt bort de tjänster som verkar dyra, såsom närservice, även om de kanske är mer verkningsfulla.

Informationssystem och artificiell intelligens

Minna Kivipelto anser att digitala tjänster ger stor nytta, men det ska vara experterna som använder dem och inte klienterna. Det hjälper inte med digital självbetjäning då man saknar både färdigheter och krafter att använda dessa tjänster. 

– Personalen har fjärmat sig på sina kontor långt från de hjälpbehövande. Vi behöver personer som gör konkreta fysiska besök i familjerna och hjälper till med att söka stödtjänster. På lång sikt ger detta även kostnadsbesparingar i och med att det inte hinner bli fråga om krissituationer, föreslår Kivipelto.

Det skrivs detaljerade rapporter och det sammanställs rikligt av annan information om klienterna inom det sociala arbetet, och denna information borde i större utsträckning göras tillgänglig för forskning. I nuläget utgör bristfällig användning av informationssystemen en flaskhals, som delvis beror på kompetensbrist, enligt Kivipelto.

– Vi behöver experter som kan förhandla med leverantörerna av informationssystemen och beställa tekniska lösningar som gör det möjligt att få ut information om verkningsfullhet ur systemen. Enligt Kivipeltos vision borde informationen kunna kopplas exempelvis till kostnadsinformation och till och med till extern information.

Välfärdsområdena måste förbereda sig på AI:s ankomst och skaffa det kunnande som behövs.

– Jämsides med bedömningen av verkningsfullhet är jag i min forskning intresserad av olika prognosmodeller samt uppföljning av kundrespons, som gör att man kan identifiera olika farhågor i realtid.

Enligt Kivipelto kan artificiell intelligens effektivt bidra till bedömningen av verkningsfullhet på så sätt att den av en stor datamassa kan skapa helheter av tjänster, metoder och förmåner för människor som har många överlappande svårigheter i sitt liv. Med hjälp av prognosmodeller kan man skräddarsy individuella servicestigar som baserar sig på motsvarande tidigare fall.

Besparingar i hälsokostnader

Ett lyckat samarbete mellan socialvården och hälso- och sjukvården kan spara in på kostnaderna för hälso- och sjukvården. Kostnaderna ansamlas för en liten människogrupp. Det har forskats internationellt om framgångsrik och kostnadseffektiv hjälp till såväl äldre som personer som behöver många social- och hälsovårdstjänster.

En svensk undersökning visar att vårdmodeller som kombinerar social- och hälsovårdstjänster minskar sjukhusbesöken för äldre personer särskilt när det gäller personer med kroniska sjukdomar. 

– I Storbritannien observerade man att hälso- och sjukvården hamnade i en kris då socialservicen separerades från hälso- och sjukvårdstjänsterna, varvid patienterna blev kvar i sjukhusvård i brist på lättare hemhjälp. 

I Förenta staterna har det utretts att särskilt användningen av jourtjänster har kunnat minskas genom multiprofessionellt stöd till riskgrupper.

VEM?

Minna Kivipelto

• Arbetslivsprofessor i socialt arbete vid Jyväskylä universitet. 

• Ledande forskare vid Institutet för hälsa och välfärd.