Närservice kan ge besparingar

Hälsocentraler läggs ner, personal permitteras, samarbetsförhandlingar inleds. I nyheterna har det under den senaste tiden knappt sagts några positiva ord om välfärdsområdena.

Österbottens välfärdsområde ser ändå ut att gå sin egen väg, för i en tid av dåliga nyheter har många tjänster inom området rentav förbättrats.

– I likhet med andra har vi hårda sparkrav, poängterar sektordirektör Sofia Svartsjö, för att bilden inte ska bli alltför rosenröd.

Trots nedskärningar har mycket fallit väl ut i Österbotten. Både välfärdsområdet ledning och politikerna tror på att befolkningen mår bra om man satsar tillräckligt med pengar på basservice.

– Vi tror att bra basservice minskar behovet av tunga tjänster, säger Svartsjö.

Hon ansvarar för primärvården, hälsocentralerna och den starka närservice som välfärdsområdet vill bevara.

Socialvården har fått 20 anställda

I Österbotten finns det många små kommuner med små hälsovårdsenheter. En del av enheterna har stängts eller slagits ihop med större enheter, men i Österbotten har man räknat ut att till exempel stängning av små hälsostationer inte ger några avgörande besparingar. Tvärtom kan man rentav spara pengar genom att bevara närservice.

– Det är fråga om förebyggande verksamhet som får invånarna att känna sig trygga, säger sektordirektör Sofia Svartsjö.

Vill man spara är det enligt Svartsjö vettigare att koncentrera tjänsterna på områden med fler invånare, t.ex. i Vasa och Jakobstad. Men också i städerna behövs det närservice såsom rådgivningar och seniorverksamhet.

I Österbottens strategi är det en metod som sticker ut och som tryggar tjänsterna samtidigt som man sparar. Det är att ha egen personal i stället för att ­köpa tjänster.

– När vi producerar tjänsterna själva, kan vi bättre följa och bedöma om vården är verkningsfull. Vid behov kan vi göra snabba förändringar i tjänsterna, säger Sofia Svartsjö.

Verkningsfull vård innebär att vården ger stora hälsofördelar och ökar patientens eller socialvårdsklientens välmående.

Därför har Österbotten valt att inte bara spara, utan också rekrytera. Till exempel har det anställts 15 nya arbets­tagare till socialsektorn, såsom uppfostrings- och familjerådgivningen, och 5 psykiatriska sjukvårdare till skolor.

Välfärdsområdet har inte permitterat anställda och enligt Svartsjö har frågan inte ens diskuterats på allvar.

– Permitteringar är inte en lösning för oss. De ger bara tillfälliga besparingar, säger hon.

Tjänster enligt behov

Många ledamöter i välfärdsfullmäktige lägger skulden för välfärdsområdenas trångmål på den nuvarande eller den förra regeringen. Många skyller också på dåligt skött ekonomi före vårdreformen.

Välfärdsområdesdirektör Marina Kinnunen berömmer Österbottens välfärdsområde för att socialvården och primärvården redan länge getts ordentliga ekonomiska resurser. Dessutom började Österbotten frivilligt bygga upp välfärdsområdet redan innan lagen krävde det.De ledande tjänsteinnehavarna har under två års tid diskuterat med kommunerna, politikerna och invånarna om hurdana tjänster de behöver.

– Vi vill utveckla tjänsterna enligt människornas hälsa och behov. Vi vill inte göra snabba besparingar som blir dyra i slutändan, säger Kinnunen.

Nedlagda platser på sjukhus och äldreboenden. Inte heller Österbotten har besparats från svåra beslut. Det har redan gjorts många nedskärningar och mer kommer att behövas.

– Vi tror att satsningar på lätta tjänster ger bra resultat, säger Svartsjö.

En stor del av sparåtgärderna har gällt sjukhusplatser inom den specialiserade sjukvården och allmänmedicin. Också hälsostationer och tandkliniker har lagts ner. Inom Sofia Svartsjös sektor har cirka 10 serviceställen stängts. Samarbetsförhandlingar pågår, och de förra avslutades i juni.

Enligt Svartsjö har de politiskt svåraste besluten varit att minska platserna inom heldygnsomsorgen och serviceboende för äldre under de kommande åren. Hon betonar att det då är viktigt att effektivisera hemrehabiliteringen och de ambulerande sjukvårdstjänsterna.

– Om platserna inom heldygnsomsorgen skärs ner, måste ­tjänsterna i hemmen öka, poängterar Svartsjö.

Svårt att täcka underskott

Österbottens välfärdsområde har tre sektordirektörer. Deras uppgifter har fördelats enligt åldersgrupper. En ansvarar för barn och unga, en för invånare i arbetsför ålder och en för äldre. De deltar i välfärdsområdesstyrelsens möten tillsammans med välfärdsområdesdirektör Marina Kinnunen.Fullmäktigeledamöterna är förstås långt ifrån alltid glada över tjänsteinnehavarnas nedskärningsförslag, och det förstår Kinnunen.

– Det tar emot att skrota något som byggts upp under en lång tid och som fungerat väl, säger hon. Tror då Kinnunen att välfärdsområdets pengar räcker till de lagstadgade tjänsterna?

Hon suckar. Enligt verksamhets- och ekonomiplanen kommer välfärdsområdets ekonomi att vara på plus år 2025, och Kinnunen måste tro på det.

– Vi ber inte om mer pengar, men det är svårt att täcka underskottet. Tiden är alltför kort, säger hon. Enligt lagen ska välfärdsområdena balansera sina underskott inom två år.

Digitala tjänster inte allena saliggörande. Många välfärdsområden har gått in för att spara genom utvidgade digitala tjänster, men Österbotten har gått långsamt framåt med digitaliseringen.Sektordirektör Sofia Svartsjö förhåller sig inte okritisk till digitalisering av hälsotjänster. Hon har tidigare arbetat som hälsocentralläkare och vet vad som händer på fältet. Hon befarar att en alltför snabb övergång till digitala tjänster kan göra mer skada än nytta.

– Ännu finns det inte tillräckliga belägg för att det är medicinskt tryggt och verkningsfullt att införa fler digitala tjänster, varnar hon.

Trots det har också Österbottens välfärdsområde infört digitala tjänster såsom distansmottagning och elektronisk tidsbokning. För tillfället bereds en upphandling av en digital klinik. Enligt Kinnunen är det ändå inte meningen att ­köra ner fysiska mottagningar.

Samarbete med tredje sektorn

Både Sofia Svartsjö och Marina Kinnunen betonar ytterligare ett särdrag i Österbottens välfärdsområde: invånarna är i genomsnitt friskare än på andra håll i Finland.

– Vi vill naturligtvis slå vakt om fortsatt välmående för invånarna, men staten delar ut pengar enligt hur frisk eller sjuk befolkningen är.

Sofia Svartsjö anser absolut inte att välfärdsområdet aldrig borde ha bildats. Tvärtom har det enligt henne fört mycket gott med sig. Till exempel kan barnfamiljer nu erbjudas mer tjänster än tidigare, då resurserna kan delas.

Men Österbottens välfärdsområde varken kan eller vill göra allt själv. Också kommunerna, tredje sektorn och privata sektorn behövs för den förebyggande verksamheten.