Höga pensionsavgifter tär på arbetsgivarnas ekonomi

När arbetskraftskostnaderna jämförs med dem i den privata sektorn är den största skillnaden arbetsgivarnas högre pensionsavgifter i kommunerna och välfärdsområdena. I år betalar arbetsgivarna och de anställda i kommun- och välfärdssektorn 27,15 procent i pensionsavgifter, medan den privata sektorns jämförbara ArPL-­avgift är 24,4 procent. Keva tar därtill ut en s.k. utjämningsavgift på 2,75 procentenheter, dvs. över 600 miljoner euro, av arbetsgivarna i kommun- och välfärdssektorn.

Enligt Pensionsskyddscentralens kalkyler är en hållbar skillnad mellan avgiftsnivåerna ca 1 procentenhet, men den avgift som Keva tar ut har varit betydligt högre i flera år. De kommunala arbetsgivarna har betalat högre pensionsavgifter än vad Pensionsskyddscentralen anser vara nödvändigt.

Den privata sektorn har använt fondens placeringsintäkter för att finansiera pensionsutgifterna betydligt tidigare än Keva. År 2022 var fonderingsgraden för ArPL 33,7 procent, medan den för Keva var 41,9 procent. Balanstalet för Keva var 105,0 procent, vilket visar att man kunde sänka pensionsavgifterna väsentligt och på ett hållbart sätt. Kalkylerna visar att pensionsavgifterna för arbetsgivarna i kommun- och välfärdssektorn kan sänkas ytterligare. En sänkning av utjämningsavgiften skulle årligen spara rentav hundratals miljoner euro. ­Detta skulle inte försvaga pensionssystemets bärkraft.

KT fortsätter arbetet i Kevas förvaltning för att sänka arbetsgivaravgifterna. KT deltar också i Sysselsättningsfondens förvaltning. Fonden har beslutat att sänka arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för år 2025. I kommunsektorn sjunker arbetsgivarnas avgift med i genomsnitt 0,27 och i välfärdssektorn med 0,9 procentenheter, vilket innebär besparingar på tiotals miljoner i båda sektorerna.