”Kommuner, ta på er en aktiv roll”

Om allt går bra blir det enklare för dem som flyttat till Finland att bli en del av samhället från början av januari. Då överförs integrationstjänsterna från staten till kommunerna.

Reformen är tätt sammankopplad med AN 2024-reformen, där sysselsättningstjänsterna överförs till kommunerna. Båda reformerna har som mål att föra tjänsterna närmare människorna och på så sätt snabbare hitta jobb åt arbetslösa.

– Integrationstjänsterna handlar inte enbart om att lära ut finska och svenska, utan om att förbättra sysselsättningen och integrationen av invandrare i Finland, säger Patrik Tötterman, KT:s sakkunniga i sysselsättnings- och socialpolitik.

Den nya lagen förtydligar ansvarsfördelningen mellan kommunen och välfärdsområdet.
 

Lagen anger minimi, kommunen resten

Den nya integrationslagen innehåller bestämmelser om vad kommunerna åtminstone måste göra för att främja integration. Många stora orter har redan en omfattande integrationsplan, men en sådan kan saknas i små kommuner, och därför behövs lagen.

Man måste utgå från en bedömning av servicebehovet, där man reder ut vad personen behöver. På grundval av bedömningen utarbetas en integrationsplan.

Människor kommer till Finland av olika orsaker. Tanken är att reda ut vad som hjälper var och en individuellt att få arbete och bli en del av samhället.

– Någon behöver utbildning, någon social- och hälsovårdstjänster, någon är beredd att börja arbeta genast, säger Patrik Tötterman.

Integrationsutbildning kan innehålla språkstudier, arbetslivsträning eller utbildning inriktad på företagande. Den kommunala arbetskraftsmyndigheten svarar för ordnandet av tjänsterna. Om den som kommer är minderårig och kommer till landet utan vårdnadshavare utarbetas planen i samarbete med välfärdsområdet.

– Den bärande tanken är att tjänsterna ska tillhandahållas i ett så tidigt skede som möjligt då personen har anlänt till Finland och då allt ännu känns konstigt och främmande.
 

Samarbete med olika aktörer

Lagen anger inte uttömmande hur integrationstjänsterna ska ordnas. Därför är det ännu oklart hur kommunerna avser genomföra reformen.

Kommunen kan även köpa tjänsterna som köptjänst. Patrik Tötterman tror att många kommuner kommer att samarbeta med välfärdsområdena, läroanstalterna och tredje sektorn.

– Tjänsterna kan ordnas på olika sätt. Det finns mängder av möjligheter att genomföra innehållet och sätt att producera dem.
Tötterman tror och hoppas att kommunerna tar en aktiv roll.

– Reformen handlar inte om att kommunerna enbart åläggs att handla, utan kommunerna svarar för helheten och kan röra i soppan som de vill och påverka många aspekter.

Tjänsterna kommer inte heller att ordnas på samma sätt i hela Finland. Till exempel inom något område har tredje sektorn en starkare roll än inom andra områden, varvid det kan vara mer naturligt att samarbeta med organisationerna.

Det inverkar också hur samhället i området fungerar över lag och hur det tar emot nya invånare.

– För mig känns det som en god idé att tjänsterna tillhandahålls där människor rör sig. Till exempel här i Esbo, där jag själv bor, är köpcentret Sellos bibliotek en viktig mötesplats för människor.
 

Kommunerna förhåller sig positiva

Enligt Patrik Töttermans erfarenheter förhåller sig kommunerna huvudsakligen positiva till reformen. Visst är man orolig för finansieringen i kommunerna, men många tjänsteinnehavare och politiker tror att reformerna förbättrar ekonomin på längre sikt.

Kommunen beslutar hur den organiserar tjänsterna. Kommunerna kan även ordna dem i samarbete och dela på kostnaderna. 

– Kommunerna är inte hjälplösa. Det är inte meningen att reformen ska genomföras så att ni tar hand om saken och så hoppas vi att det går bra.

Kommunerna kan även utveckla tjänsterna och få dem att fungera bättre och billigare än nu.
 

Hot och möjligheter för organisationer

Lagen medför möjligheter, men också hotbilder, för företag och organisationer som tillhandahåller integrationstjänster. AN-byråerna har köpt en hel del exempelvis arbetsträningstjänster externt. Tjänsten omfattar personligt stöd till arbetssökanden, såsom finslipning av meritförteckningen tillsammans med arbetssökanden.

KT:s Patrik Tötterman har hört att vissa som säljer tjänster är rädda för att kommunerna börjar producera tjänsterna helt och hållet själva och att de förlorar sitt arbete.

– Det är möjligt om kommunerna anser att det är smartare för dem att producera tjänsterna själva.
 

Reformen förebygger problem

I Finland har man länge diskuterat ifall det inte satsas tillräckligt på integration och om människor på olika orter försätts i ojämlik ställning. Reformen avhjälper detta problem.

– Dess syfte är även att förebygga problem, säger Patrik Tötterman.

Under beredningen av integrationsprogrammet utreddes det vilka faktorer som gör det svårt för invandrare att få jobb. En av de främsta orsakerna är att arbetssökanden saknar goda kunskaper i finska eller svenska. Dessutom stannar framför allt många invandrarkvinnor hemma och sköter barn, vilket gör att det tar längre för dem att få jobb. Enligt Statistikcentralen har invandrarkvinnornas sysselsättning dock klart förbättrats under de senaste åren. 

Genom reformen strävar man efter att de som är utanför arbetskraften ska nås och fås att omfattas av tjänsterna, även om de kanske inte direkt försöker komma ut på arbetsmarknaden.

– Genom att förbättra deras integration blir de mer sannolikt delaktiga i arbetslivet senare.