”Att få saker gjorda är en konst man kan lära sig”

Har du hört ordet volition? Du är inte den ende som begreppet är nytt för. Det är en parallell term till motivation som är utvecklad av psykologer. Då motivation avspeglar entusiasm går volition ett steg längre. Volition är förmåga att genomföra saker. Volition behövs, eftersom människor kan vara entusiastiska i sitt arbete och jobba på frenetiskt på sin arbetsplats från dag till dag, utan att åstadkomma så mycket. 

Däremot är det möjligt att uppnå målen utan någon större motivation om volitionen är i skick.  

– Visst låter det lockande, särskilt med tanke på att volition är en förmåga man kan lära sig? frågar ledarskapskonsult Ria Parppei, som har undersökt volition i sin avhandling. 

Volition har två huvuddimensioner: att ha fokus och vara i arbetstagen. Fokus kan man upprätthålla medvetet genom att planera sitt arbete väl, prioritera sina arbetsuppgifter rätt och koncentrera sig. För att kunna fortsätta vara i arbetstagen är det enligt Parppei viktigt med stöd från arbetsgemenskapen och att behandla sina negativa känslor så att de inte stör arbetet för mycket. 

Parppei nämner ett exempel varför det är viktigt att studera volition. När forskarna Heike Bruch och Sumantra Ghoshal observerade chefer i olika organisationer år 2004 nådde de ett sensationellt resultat: Endast 10 procent av cheferna behärskade ett målinriktat arbetssätt, där volitionen var i skick. Dessa chefer slösade inte tid på onödigt arbete eller på att bli lamslagna inför problem som kändes för stora.

Ett löv för vinden eller en aktiv spelare?

Arbetet kanske aldrig riktigt kommer i gång om arbetstagaren eller chefen inte tror att hen klarar av sitt arbete. Det behövs alltså en tillräckligt god självtillit för att arbetet ska komma i gång och inte hindras av motgångar.  

– Det väsentliga är tron på hur man själv kan påverka saker och ting. Är du den som för spelet vidare eller är du ett löv för vinden som förs fram av andra? frågar Parppei.

Hon uppmuntrar chefer att regelbundet hålla coachande samtal med sina arbetstagare, där man fokuserar på att hållas i arbetstagen och upprätthålla fokus. 

Detta skulle hon själv också ha behövt i början av sin karriär då hon arbetade alltför långa dagar som marknadsförare, då hon inte ännu kunde prioritera och planera sitt arbete på ett effektivt sätt.

– Det skulle ha gett mig stöd för min ork. Nu utför jag samma arbete som jag då skulle ha behövt, säger Parppei.

Tilläggseffekt kan inte tvingas fram

När Parppei talar om att effektivisera genomförandet avser hon en process där människornas ork och arbetshälsa ökar i samma takt som resultatet förbättras.  

– För mig innebär effektivisering av genomförandet aldrig att man tvingar fram ännu mer ur människorna. När arbetet löper innebär det att människorna orkar och mår bättre, säger Parppei. 

Det kan dock finnas utrymme för förbättring i fråga om prestanda fastän de grundläggande faktorerna är i skick. Orsaken ligger ofta i informationsbelastningen som överöser människorna från kommunikationskanalerna. Parppei har ett enkelt råd för detta: kommunikationskanalerna kan stängas ibland om man inte arbetar i kundtjänst, där arbetet uttryckligen går ut på att besvara meddelanden. 

– Ett par gånger i veckan kan man inleda morgonen med att arbeta helt ostörd i ett par timmar. Världen går inte under på grund av det. Den har inte ens gått under för de högtuppsatta direktörer som jag coachat att göra så.  
Parppei bedömer att 90 procent av läsarna anser att det inte är möjligt är att stänga av kommunikationskanalerna på grund av det intensiva tempot i dagens arbetsliv.

– Men vi orkar inte så länge till med kravet på att ständigt vara tillgängliga. Systemet är i olag och behöver ändras, säger Parppei. ■

VEM ÄR HON?

Ria Parppei
Volitionutvecklare och konsult (TkD, EM, PeM)
Coachar och utvecklar ledning och organisationer genom sitt företag. Har skrivit boken Tee, toimi, saa aikaan (Alma Talent, 2018).