”Arbetstidsarrangemangen stöder servicen”

Inom social- och hälsovården har arbetstidsarrangemangen och planeringen av arbetsskift stor betydelse, eftersom det bland annat på sjukhusen och vårdhemmen alltid ska finnas någon som bär ansvar. 

Inom SH-avtalet, som tillämpas i välfärdsområdena, utförs miljoner timmar arbete på bara en vecka.

Hur planerar man då arbetstiden, dvs. gör upp arbetsskiftsförteckningar, på ett bra sätt?

– Tillräckligt med personal med rätt kompetens ska finnas tillgänglig vid rätt tid på rätt plats, säger Mirja-Maija Tossavainen, ledande arbetsmarknadsjurist vid KT. 

En bra planering tar hänsyn till arbetstidsergonomi och i mån av möjlighet också till personalens önskemål om arbetstiden. Alla önskemål kan inte uppfyllas, men de anställda ska behandlas jämlikt. 

Majoriteten har periodarbete

I arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdspersonal finns det flera olika arbetstidsformer som tillämpas på de anställda. Omkring 70 procent av dem som omfattas av avtalet har periodarbete. 

Periodarbete innebär att den anställda inte har någon övertidsgräns per dygn eller vecka, utan övertidsarbete beräknas per arbetsperiod. Arbetstiden under en full treveckorsperiod är 114 timmar 45 minuter. Övertidsarbete uppstår först när arbetstiden överskrider detta timantal. 

SH-avtalet ingicks år 2021. Som grund för arbetstidsbestämmelserna användes då det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn (AKTA). Senare har bestämmelserna om periodarbete utvecklats i avtalet. Ambitionen i utvecklingsarbetet har varit att arbetstidsarrangemangen ska göra det lättare att förena arbete och fritid, ge möjlighet till tillräcklig vila och trygga servicen. 

– De anställdas behov och önskemål varierar, men allmänt taget kan man säga att fritiden upplevs som allt viktigare. Bestämmelserna är avsedda att skapa spelrum åt båda hållen i arbetstidsarrangemangen och planeringen. 

I periodarbete kan dygnsvilan vara mindre än 11 timmar, om detta avtalats lokalt och den anställda går med på det. Bestämmelserna om ledig tid är avsedda att trygga tillräckligt många lediga dagar och återhämtning. Enligt bestämmelserna ska två lediga dagar per vecka planeras in, men de kan förläggas flexibelt under arbetsperioden.

Bestämmelserna har i stor utsträckning ändrats via tidsbegränsade avtalsbestämmelser som gett erfarenheter av tillämpningen. En nyhet för denna avtalsperiod är sexveckorsperioder, som omfattas av en del specialbestämmelser. Till exempel ska söckenhelger som infaller under en sexveckorsperiod ges som hela lediga dagar under arbetsperioden. Några arbetsgivare har redan infört sexveckorsperioder.

Allmän arbetstid tillämpas på grovt taget 10 procent av de anställda inom social- och hälsovården. År 2023 fick anställda med allmän arbetstid rätt att välja mellan möjlighet att raskt inta en måltid under arbetstid eller att hålla en rast som inte ingår i arbetstiden. I periodarbete har de anställda haft denna möjlighet redan tidigare.

”Fritiden upplevs som allt viktigare”. 
Mirja-Maija Tossavainen
arbetsmarknadsjurist

Ännu mycket att utveckla
 

När det nuvarande SH-avtalet ingicks för 2022–2025 tillsattes en arbetstidsgrupp för avtalsperioden. Gruppen har representanter från både KT och löntagarorganisationerna Sote, FOSU och JAU. Gruppen ska fortsätta utveckla arbetstidsarrangemangen och bestämmelserna om arbetstid. Mirja-Maija Tossavainen representerar KT i arbetsgruppen.

I praktiken brukar just inga ändringar göras i kollektivavtalen under avtalsperioden. Arbetsgrupperna har brukat arbeta med sikte på förhandlingsrundorna, om man nått samförstånd om gemensamma frågor som behöver utvecklas. 

Enligt arbetsgruppens uppdrag ska gruppen fortsätta utveckla arbetstidsarrangemangen och bestämmelserna om arbetstid. Gruppen ska utreda hur arbetstidsbestämmelserna behöver ändras i fråga om resor, nya sätt att arbeta och flera arbetsställen. Ändringarna kan gälla till exempel resekostnadsersättningarna.

Arbetsgruppen kan också förhandla om ändringar i ”arbete som utförs tidvis”. Med detta avses prehospital akutsjukvård, där arbetsskiften med stöd av undantagslov från regionförvaltningsverket kan pågå rentav 24 timmar, men bara en del av arbetstimmarna är aktivt arbete.

Arbetsgruppen kan genom simuleringar och pilotförsök ta fram olika arbetstidsmodeller och bestämmelser, men ännu har det inte gjorts.

– Det finns ännu mycket att utveckla, säger Tossavainen. 
 

Resultaten från enkäten om arbetsskiftsförteckningar klara

Arbetstidsgruppen utförde nyligen en enkät om hur arbetsskiftsförteckningarna planeras i välfärdsområdena och hurudana ändringar som behöver göras i dem i efterskott. Utredningsuppdraget baserade sig på fjolårets avtalsuppgörelse och riksförlikningsmannens medlingsbud.

Enkäten besvarades av tjugo välfärdsområden och resultaten var i princip positiva. De anställdas önskemål beaktades i allmänhet väl i planeringen. Ändringar i arbetsskift berodde främst på att någon blivit sjuk eller att den anställda själv bett om en ändring. 

Enligt Tossavainen lönar det sig att gå igenom resultaten av enkäten vid möten på lokal nivå. Svarsprocenten var hög, och den information som enkäten gett kan med fördel utnyttjas också lokalt.

– I framtiden blir det intressant att se hur den tekniska utvecklingen och arbetsmetoder som allt mer bygger på kunskapsbaserad ledning återspeglar sig på arbetstidsplaneringen och arbetstidsarrangemangen.