Internationell rekrytering är en teknikgren

Internationell rekrytering är ett sätt som Birkalands välfärdsområde valt för att tackla arbetskraftsbristen inom social- och hälsovårdsbranschen. Verksamheten inleddes för knappt två år sedan, då ett trettiotal arbetstagare från Filippinerna anlände, berättar Taina Niiranen, personaldirektör i Birkalands välfärdsområde.

För närvarande rekryterar Birkalands välfärdsområde arbetstagare från Indien. I slutet av detta år kommer Birkaland redan att ha cirka hundra arbetstagare inom vårdbranschen, anställda antingen hos staden eller välfärdsområdet, som kommit via internationell rekrytering.

Merparten av dem som anländer har avlagt sjukskötarexamen i sitt hemland. En del har avlagt någon annan examen inom social- eller hälsovårdsbranschen.

– Målet är att alla arbetstagare ska trivas och stanna hos oss permanent.

Även om ett läroavtal sluts för en viss tid har arbetstagaren, enligt Niiranen, alltid rätt att avbryta det och återvända till sitt hemland. Hittills har endast några återvänt.

Valet av samarbetspartner är viktigt

Då en organisation börjar rekrytera arbetskraft från utlandet är det väsentligt att hitta en pålitlig samarbetspartner.

– Samarbetet med serviceproducenten har en avgörande inverkan på om rekryteringen lyckas, säger Niiranen.

Serviceproducenten har hand om den egentliga rekryteringen, men också om språkundervisningen och -testningen som sker i avreselandet samt inträdesproven till finländska läroanstalter. Företaget informerar de kommande arbetstagarna om samhällssystemet och arbetslivet i Finland samt ombesörjer de hälsogranskningar som behövs i avreselandet.

I Finland skaffar samarbetsföretaget arbetstillstånd och bostäder åt dem som anländer och hjälper dem exempelvis med att öppna bankkonto. Niiranen betonar att samarbetsföretaget förutsätts förbinda sig till de etiska principer som fastställts nationellt.

– Det är viktigt att anskaffningen är etisk och transparent. Vi har också listat de länder som vi inte rekryterar från. Till exempel hör Estland till dessa länder, eftersom där också råder brist på arbetstagare inom vårdbranschen.

Besvär angående upphandling

Ifjol på hösten inledde Birkalands välfärdsområde en upphandling för att välja samarbetspartner att sköta den internationella rekryteringen. Enligt Niiranen anmälde sig många företag till upphandlingen.

– Det verkar som om det har uppkommit flera sådana till och med under det senaste året. Vår arbetsgrupp ställde upp strama kriterier för de företag som kunde godkännas till upphandlingen. Verksamheten kräver ju ett starkt kunnande.

Upphandlingen vanns av Barona, men två företag anförde besvär om beslutet till marknadsdomstolen.

– Det är ju alltid en risk vid upphandling. Den upphandlande enheten var tvungen att förkasta ett företags anbud, eftersom den projektchef som svarade för rekryteringsuppdragen inte uppfyllde de krav vi ställde. Det andra företagets besvär gällde till stor del innehållet i den tjänst vi beställde.

Besvären hade ingen framgång och enligt marknadsdomstolens färska beslut kan välfärdsområdet ingå ett tills vidare gällande avtal med Barona.

Språkkunskaperna är väsentliga

Den svåraste frågan vid internationell rekrytering är för dem som anländer att lära sig finska. I Tammerfors stads och Birkalands välfärdsområdes rekryteringar har de kommande arbetstagarna studerat finska i knappt ett år i sitt avreseland, varefter de deltar i ett språkprov i finska. Välfärdsområdet höjde kravet på språkkunskaper till nivån B1.1, medan kravet var A2.1 i det avtal som Tammerfors stad slöt.

– Språkkunskaperna är nyckeln till allt också med avseende på integrationen, men för vissa kan det vara mycket svårt att lära sig språket. Alla klarar inte av språkprovet inom den tid som företaget har avsett.

Enligt Niiranen är målet att man inte så väldigt länge ska använda engelska som stöd för kommunikationen, även om det kan användas på arbetsplatserna i början.

– Dialekten är det största problemet! Patienten kan exempelvis säga att ”piä on kippee” i stället för ”päätäni särkee” (jag har huvudvärk).

Krav även för mottagaren

Taina Niiranen påminner om att en organisation som inleder internationell rekrytering inte enbart ska få arbetskraft, utan att rekryteringsprocessen också ställer krav.

– Beställarorganisationen ska alltså reservera tillräckligt med resurser till exempel för ledning av serviceproducenten och koordinering av läroavtalen för de nya arbetstagarna.

Det är också viktigt att förbereda arbetsplatserna.

– I början satsade vi inte tillräckligt på att förbereda arbetsplatserna på att det kommer nya arbetstagare från alldeles annorlunda kulturer. Det är mycket viktigt hur ledningen på arbetsplatsen sköts. Däremot har det inte funnits några problem med attityderna hos de nya arbetstagarna. De kommer från kulturer där de äldre respekteras och de agerar mycket empatiskt gentemot klienterna.

Rasistiska attityder kan fortfarande vara ett problem.

– I teorin förekommer det inte rasism, men i praktiken kan det förekomma på många arbetsplatser och åtminstone hos klienter. Samtidigt riktas kanske mer rasism mot läkare från andra länder än mot omsorgspersonal. I enheter med dygnet runt-boende finns det många klienter med minnessjukdomar, och de måste också förberedas på att den nya vårdaren kan vara från ett annat land.

Niiranen hoppas att integrationen ska förenklas. Staten skulle kunna underlätta för arbetstagare att skaffa behörighet, då dessa har visat sina färdigheter och utbildningen är avklarad. Språkundervisningen efter rekryteringen skulle också kunna vara bättre koordinerad.

– Likaså bör det även allmänt sett satsas på integration. Hemlängtan slår ofta till efter ett par år, och människorna börjar sakna sina familjer väldigt mycket, vilket är helt förståeligt.

Niiranen föreslår att industrins och omsorgsbranschens behov skulle kunna förenas till exempel så att Worker, som rekryterar industriarbetare, och Barona skulle förena sina resurser. Då skulle integrationen vara säkrare än nu, då familjen åtminstone till en början måste lämnas i avreselandet.

En noggrann planering är A och O

Niiranen betonar betydelsen av en noggrann planering.

– Upphandlingshelheten måste vara väl förberedd, och beställarorganisationens och serviceproducentens ansvar och skyldigheter noggrant fastställda redan i tjänstebeskrivningsskedet. Beställaren ska alltså själv veta vilken roll man önskar att serviceproducenten ska ha och vad beställaren själv kommer att sköta.

Redan i upphandlingsskedet ska beställaren exempelvis veta vilken miniminivå på språkkunskaper som krävs av dem som rekryteras. I den egna organisationen ska det finnas någon som är utsedd att koordinera läroavtalsstudierna.

Enligt Niiranen lönar det sig för en organisation som för första gången går in för internationell rekrytering att först testa rekrytering med en mindre grupp. Då kommer det bäst fram vilken beredskap rekryteringen i praktiken kräver.

Sjukskötaryrket som dröm

Omsorgsassistenten Shiri Magbanua, 36, från Filippinerna har arbetat på serviceboendet Männistö i Tammerfors i drygt ett och ett halvt år. Hon avlägger närvårdarexamen genom läroavtal.

I Filippinerna har Magbanua studerat inom hotell- och restaurangbranschen och har arbetat som assistent åt en person med funktionsnedsättning. Hon fick höra av en vän om möjligheten att komma till Finland. Till en början omfattade programmet studier i finska på distans i drygt ett halvår.

Arbetet är tidvis tungt och det finns inte tillräckligt med personal på vårdhemmet. Ändå tycker Magbanua om arbetet och klienterna. Äldre som har en minnessjukdom kan ibland vara på dåligt humör, men är ofta även älskvärda och roliga.

Fritiden går i hög grad till studier.

– Ankomsten till Finland och studierna och arbetet här är en dröm som blivit sann för mig. I Filippinerna är det mycket svårt att hitta en bra, välavlönad arbetsplats.

Utöver sjukskötarstudierna drömmer Magbanua också om att få sina tre tonårsdöttrar till Finland.