Offentligt arbete är betydelsefullt

Att Finland är världens lyckligaste land kan vi till stor del tacka det arbete som utförs i kommunerna och välfärdsområdena. Det bedömer Niilo Hakonen, som är ledande sakkunnig i arbetslivsutveckling på KT. 

KT:s och huvudavtalsorganisationernas färska rapport Julkisen työn merkitys ja arvo (betydelsen och värdet av offentligt arbete) påminner om att ett bra utfört arbete inom kommunerna och välfärdsområdena utgör grunden för hela vår välfärdsstat.  

Tack vare arbetet som utförs inom de offentliga sektorerna ligger Finland i toppen i flera internationella jämförelser där man mäter säkerheten, lyckan och stabiliteten i länder.  

– När jag tittar ut på morgonen går små barn till skolan på egen hand. Det är ingalunda möjligt i alla länder, säger Hakonen.  

I en internationell bedömning är det inte heller självklart att den ena vuxna i familjen inte behöver lämna arbetslivet då ett barn föds enbart för att man inte har råd med dagvårdsavgifterna.  

I Finland kan arbetstagaren själv välja om hen stannar hemma ännu ett år eller återvänder till arbetet. Daghemmen möjliggör att kvinnor deltar i lönearbete, vilket höjer vår bruttonationalprodukt.  

Traditionellt räknat producerar de offentliga sektorerna i Finland en femtedel av bruttonationalprodukten och de privata sektorerna cirka fyra femtedelar. Trots det är det svårt att mäta det totala penningvärdet av arbetet direkt i euro, eftersom värdet på det offentliga arbetet kan vara avsevärt större än de faktiska officiella beräkningarna. 

– Vilket värde kan man till exempel tillräkna det att ingen i Finland lämnas utan vård på sjukhus på grund av förmögenhet, frågar Hakonen. 

Värdet av offentligt arbete ska mätas

Det är lätt att uppfatta värdet av offentligt arbete då man betraktar vad som åstadkoms genom det. Tack vare exempelvis social- och hälsovårdstjänsterna förbättras människors välbefinnande. Kommunal teknik å sin sida främjar samhällets, människors och företags verksamhet. 

Det är viktigt att ta fram positiva exempel. Hakonen betonar att om vi inte tar fram det som åstadkoms genom offentligt arbete till exempel på daghem, sjukhus, i skolor eller inom barnskyddet är det enbart kostnaderna som blir synliga.  

– Då blir det offentliga arbetet och arbetstagarna endast utgiftsposter som granskas enbart utifrån ekonomiska aspekter, säger Hakonen.  

Det finns alltså ett behov av en rapport som listar de goda sidorna med det offentliga arbetet. Det är klok ekonomipolitik att ge pengar till offentligt arbete, eftersom det genererar tillväxt, välfärd och behövligt kunnande för samhället, företag och människor.  

– Pengar är en viktig synvinkel. Om nedskärningar görs, måste man vara noggrann så att man inte skär bort det som gör att Finland klarar sig nu och i framtiden, säger Hakonen.

”Över 90 procent inom kommunerna och välfärdsområdena anser att deras arbete är betydelsefullt.”

 

Utveckling hör till offentligt arbete

En stor del av det offentliga arbetet utförs med människor, såsom på hälsovårdscentraler, daghem, inom tjänster för personer med funktionsnedsättning, socialservice och i skolor. Dessutom underlättar och förbättrar många kommunala tjänster, såsom plogning av vägar och biblioteksarbete, människornas liv.    

– Att hjälpa människor i viktiga frågor gör det offentliga arbetet betydelsefullt, säger Hakonen. 

Därför är det inte heller något under att människor i offentligt arbete värderar sitt arbete som allra mest betydelsefullt, när arbetsgivare inom privata sektorn, offentliga sektorn och föreningar jämförs med varandra.   

– Över 90 procent inom kommunerna och välfärdsområdena anser att deras arbete är betydelsefullt, säger Hakonen. 

Det är lätt att förstå resultatet. Yrkespersonerna inom kommunerna och välfärdsområdena får vara delaktiga såväl i barns födelse som även i andra centrala övergångsskeden i livet. I kommunerna och välfärdsområdena begränsas inte påverkansarbetet heller enbart till enskilda människor eller familjer. 

– Även många samhälleliga frågor samt frågor som gäller klimatförändringen och miljöskyddet, som allt mer avgörs på den lokala nivån, gör det offentliga arbetet betydelsefullt, säger Hakonen. 

Att söka lösningar och utveckla verksamheten hör allt tätare samman med det nutida offentliga arbetet.  

– När man får utveckla sitt arbete, arbetet på arbetsplatsen och samarbetsnätverket gör det arbetet intressant, säger Hakonen. 

Myterna omkullkastas

I rapporten listas felaktiga föreställningar som gäller arbetet i kommunerna och välfärdsområdena. Offentligt arbete i Finland är till exempel ingalunda vilsamt stödjande på spaden och det finns ingen ideal storlek för den offentliga ekonomin i förhållande till bruttonationalprodukten. 

En stor offentlig ekonomi kan i stället för ett föremål för nedskärning var ett positivt tecken i statens, välfärdsområdets eller kommunens ekonomi, då den möjliggör tillväxt.  

Det diskuteras inte tillräckligt om värdet av offentligt arbete. Hakonen bedömer att det beror på att det traditionellt inte har hört till att man för fram sig själv, särskilt inte inom offentligt arbete. Det betyder inte att det inte finns något att berätta. 

– Till exempel inom barn- och familjearbetet åstadkommer man mycket fina saker nästan varje dag, men det har inte varit brukligt att vara stolt och berätta om sådant offentligt. Det behövs mer påverkans- och framgångsberättelser, säger Hakonen. 

Om man skulle prata positivare om offentligt arbete skulle dess värde observeras även vid andra tillfällen än först då tjänsten av någon orsak inte är tillgänglig. I vår arbetskultur är det mycket vanligt att tala om ork och belastning i arbetet.  

– Men om belastning är det som vanligtvis nämns, vågar kanske ingen riktigt berätta att det är trevligt i arbetet och att man själv orkar riktigt bra, säger Hakonen.  

Han anser att det finns skäl att tala mer om varför arbetet utförs och vad som åstadkoms genom det.  

– Det intresserar medborgarna och får även beslutsfattarna att lättare fundera på förutsättningarna för ett gott arbete, uppmuntrar Hakonen.