Bort från disken

Ritva Nyberg, direktör för bibliotekstjänsterna i Esbo, har arbetat cirka 30 år i olika uppgifter på bibliotek. Hon berättar att hon alltid har upplevt att biblioteksarbetet är betydelsefullt.

– Jag har aldrig ifrågasatt dess värde, säger Nyberg. 

Enligt Nyberg finns det en härlig arbetsgemenskap på 250 personer vid Esbo stadsbibliotek, och där vill hon skapa en social gemenskap i en förtroendefull atmosfär. 

– Min önskan är att alla ska kunna vara på gott humör såväl när man kommer till arbetet som när man går härifrån, säger Nyberg.

Esbo stadsbibliotek håller på att styra om sin kundservice. Tanken är att de anställda inte ska sitta bakom disken utan röra sig bland kunderna. 

– Inte längre så att man väntar på kunden bakom disken på det gammalmodiga sättet. Då kan kunden lätt känna att hen besvärar med sina frågor. Samtidigt får man inte heller störa kunderna! Det finns många olika kundgrupper, säger Nyberg.

I Esbo har de biblioteksanställda omfattande möjligheter att påverka innehållet i sitt arbete. Nyberg lyfter upp främjande av läskunnigheten i dess olika former som bibliotekets viktigaste uppgift. Främjandet av läskunnigheten konkretiseras i ett tätt samarbete med småbarnspedagogiken och skolorna.

– Vi träffar alla skolklasser och besöker familjecentralerna för att berätta för föräldrarna om betydelsen av läskunnighet, säger Nyberg. 

Basuppgiften har förblivit densamma

Det första allmänna biblioteket i Finland, Vasa läsbibliotek, grundades 1794. Man hoppades att det skulle främja läskunnigheten och förebygga samhällelig marginalisering. Nu över tvåhundra år senare är bibliotekens huvudsyfte fortfarande samma. Som tredje på listan över de huvudsakliga uppgifterna anger Ritva Nyberg livslångt lärande.

– Kärnan i det värde som biblioteket producerar har alltså inte ändrats alls under hela den här tiden, säger Nyberg. 

Enligt Nyberg är det åtminstone ännu i dagens läge utmanande att mäta det välbefinnande som biblioteket producerar, trots att det är känt att kultur ökar välbefinnandet. 

– Det är ändå klart att en läskunnig människa kan fungera i samhället, medan en svag läskunnighet minskar möjligheterna att vara en fullödig medlem av informationssamhället och bland annat ökar kostnaderna för social- och hälsovårdstjänster, berättar Nyberg.

Biblioteken har alltid varit sammankopplade med undervisningen, och biblioteksväsendet har för sin del möjliggjort den finländska utbildningens framgångshistoria. Numera är biblioteket en basservice i likhet med skolorna.

Biblioteken skyddas av bibliotekslagen som stiftades för första gången redan i början av 1900-talet, vilket var exceptionellt i Europa. Nyberg anser att bibliotekslagen, som senast förnyades 2017, är lyckad, eftersom det nu föreskrivs i lagen att bibliotekets uppgifter är förutom att främja läskunnighet och bildning, även att förebygga diskriminering och upprätthålla demokratin. 

– Bibliotekets ställning skyddas också av att det så starkt är fråga om en känslosak. Till exempel visade coronatiden hur viktiga biblioteken är för oss finländare. 

”Vi träffar alla skolklasser och besöker familjecentralerna för att berätta för föräldrarna om betydelsen av läskunnighet.” 
 

Ritva Nyberg

direktör för bibliotekstjänsterna
 

Läskunnighet främjar demokrati

Läskunnighet är en väsentlig del av det samhälleliga deltagandet och verkandet, varför kommuninvånarna bör uppleva biblioteken som sina egna. 

Det nya biblioteket i Lippulaiva i Esboviken planerades i samarbete med dess kommande användare. Bland invånarna i området utvaldes fadderfamiljer som fick berätta sina åsikter och önskemål i de olika skedena av planeringen.

Enligt Ritva Nyberg har biblioteket en viktig uppgift i att föra samman människor. I Esbo är målet att hälften av evenemangen på biblioteket ska vara ordnade av olika samarbetspartner, alltså inte bibliotekets egna. I bibliotekets evenemangslokaler i Sello i Esbo har till exempel en grupp för ensamma samlats. 

Under de senaste åren har även främjande av hållbar utveckling blivit en av bibliotekets uppgifter. Till exempel symaskiner anknyter till sådan verksamhet, eftersom när man reparerar saker behöver man inte köpa nytt. 

Ett nytt uppgiftsområde i biblioteken är att vägleda och ge råd åt kunder i annat än sådant som gäller läsning. Kunder kan till exempel be om hjälp med att fylla i olika blanketter. Även digital vägledning är en stor arbetsuppgift. Ofta gäller hjälpbegäran till exempel installation av någon applikation. 

– Vi funderar kontinuerligt var gränsen för servicen går. Arbetstagarna har till exempel inte tillstånd att fylla i blanketter för kundernas räkning.  Det är inte möjligt för oss att kunna allt, även om vi har mycket sakkännedom exempelvis om just digitala frågor. Det väsentliga är inställningen:   vi försöker alltid hjälpa och åtminstone vägleda kunden vidare, säger Nyberg.

Elektroniskt material på kommande

Antalet besökare i biblioteken är fortfarande klart färre än före coronatiden. Vad kan locka nya användare?

– Vi frågar konstant oss själva vilka de tjänster kan vara som människor verkligen behöver få av oss. Hur kan vi producera mest mervärde för våra kunder med just vår kompetens och inom vårt uppgiftsområde. Vi avser alltså inte heller i fortsättningen tillhandahålla exempelvis hoppborgar endast på basis av att någon eventuellt önskar det, säger Ritva Nyberg.

En kommande ändring är det riksomfattande e-biblioteket som startar den närmaste tiden, och som förbättrar tillgången på elektroniskt material, särskilt i de kommuner där e-materialutbudet fortfarande är litet.

Enligt Nyberg lockar e-materialen troligtvis personer som inte är beredda att besöka biblioteket fysiskt, att ändå bli kunder hos biblioteken. 

– När e-materialet utökas blir även kundkretsen större. Det kan också uppmuntra förläggare att ingå avtal, varvid vi får ännu mer av dessa material. Även nu har vi ett tämligen gott utbud av e-material i huvudstadsregionens gemensamma Helmet-bibliotek. Man måste ofta vänta på dem, men så är det ju också med pappersböcker, säger Nyberg.

Enligt Nyberg utesluter det fysiska biblioteket och det elektroniska materialet inte varandra.

– Det är viktigt att lokalerna är trivsamma så att människor vill komma till biblioteksbyggnaden. Särskilt för barn och unga måste det finnas mycket material, och för dem måste det finnas något att fingra på. Men vi får inte heller bli efter med  e-materialet.