Avbrotten i skolarbetet bör beaktas i arbetsavtalet

När en skolgångshandledare anställs bör arbetsgivaren vara uppmärksam på arbetsavtalets innehåll, till exempel giltighetstiden. Enligt arbetsavtalslagen gäller ett arbetsavtal tills vidare, om det inte av grundad anledning har ingåtts för viss tid. Ett arbetsavtal som på arbetsgivarens initiativ ingåtts för viss tid utan grundad anledning ska anses gälla tills vidare.

Enligt motiveringen till arbetsavtalslagen kan till exempel arbetets art utgöra en grund för visstidsanställning. Enligt förarbetena till lagen kan ett arbete inte anses vara säsongsbetonat om det regelbundet ska utföras till exempel 9–10 månader per år. Om arbetsgivaren varje år har ett konstant behov av en skolgångshandledare till exempel under 10 månader, kan säsongsbetoning inte användas som grund för visstidsanställning.

Genom arbetsavtalet avtalas om arbetstagarens arbetsuppgifter. I skolgångshandledarens arbetsavtal lönar det sig att utöver de ordinarie uppgifterna avtala om att arbetstagaren är skyldig att utföra också andra uppgifter som motsvarar hans eller hennes utbildning eller kompetens. Om det står så i arbetsavtalet, är skolgångshandledaren skyldig att vid behov övergå till andra lämpliga uppgifter som arbetsgivaren kan erbjuda.

I skolgångshandledarens arbetsavtal kan man i början av anställningen avtala om avbrott i arbetet och lönebetalningen när skolarbetet är avbrutet (t.ex. sommaravbrott). Om man avtalar om avbrott lönar det sig att ange dem tydligt i arbetsavtalet. Parterna bör ingå en sådan överenskommelse att båda förstår om det är meningen att arbetet alltid är avbrutet när skolarbetet är det.

Om parterna i arbetsavtalet kommer överens om avbrott i arbetet för skolgångshandledaren kan arbetsavtalet anses vara ett avtal om deltidsarbete (Arbetsdomstolen TT 2003:52). Då har parterna avtalat om att arbetstiden under en utjämningsperiod på ett år är kortare än arbetstiden för en motsvarande heltidsanställd. I arbetsavtalet kan man till exempel komma överens om att den genomsnittliga arbetstiden i början av arbetsavtalsförhållandet är den ordinarie arbetstid som tillämpas i arbetet i fråga under de perioder då arbete utförs. Utjämningsperiodernas längd bestäms enligt det kollektivavtal som tillämpas.

När man avtalat om deltidsarbete bör arbetsgivaren beakta sina lagstadgade skyldigheter beträffande deltidsanställda (se t.ex. ArbAvtL 2 kap. 5 §).

Omplacering

Arbetsgivaren kan i enlighet med AKTA kap. I § 10 tillfälligt omplacera en arbetstagare i andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning och arbetserfarenhet. Omplaceringen får vara högst åtta veckor åt gången.

Semestrar och andra ledigheter

Arbetsgivaren kan komma överens med skolgångshandledaren om att semestern tas ut under avbrott i skolarbetet (se AKTA kap. IV § 8). Arbetsgivaren kan också inom ramen för semesterbestämmelserna i AKTA förlägga arbetstagarens semester till exempelvis sommaravbrottet.

Det finns en rätt färsk dom av Arbetsdomstolen om semestrar och arbetsoförmåga (TT 2020:82). I fallet hade en veckas semester fastställts för arbetstagaren på ansökan. Om inte semester fastställts hade arbetstagarens arbete och lönebetalning med stöd av arbetsavtalet varit avbrutna under veckan i fråga. Efter att semestern fastställts, men innan den börjat, hade arbetstagaren halkat på väg till arbetet och fått sjukledighet, som fortsatte under hela den fastställda semestern. Arbetsdomstolen ansåg att arbetstagaren med stöd av tjänstekollektivavtalet hade haft rätt att flytta den fastställda semestern. Arbetstagaren hade inte rätt till sjuklön under semestern.

Arbetsgivaren kan komma överens med skolgångshandledaren om att till exempel prövningsbaserad ledighet utan lön tas ut under avbrott i skolarbetet.

Permittering

Om permitteringsgrunderna enligt arbetsavtalslagen uppfylls och det inte i arbetsavtalet avtalats om avbrott i arbetet kan skolgångshandledaren permitteras när skolarbetet är avbrutet. Då behövs bland annat samarbetsförfarande.