50 år av intressebevakning

KT inrättades under en tid med centrala arbetsmarknadsavtal. Samtidigt trädde lagarna om kommunala tjänstekollektivavtal och kommunala arbetskollektivavtal i kraft. Också det första huvudavtalet om det kommunala förhandlings- och avtalssystemet tillkom då.

Lagen reviderades 1987. I samband med organisationsreformen samma år infördes namnet Kommunala arbetsmarknadsverket och förkortningen KA (senare KT). KT-lagen reviderades också 1993, då KT blev en del av Finlands Kommunförbund.

KT:s ställning förändras avsevärt om vårdreformen genomförs. Lagförslaget om arbetsgivarintressebevakning för kommuner och välfärdsområden innebär att KT är nationell arbetsgivarorganisation inte bara för kommunerna och samkommunerna utan också för välfärdsområdena. Enligt lagförslaget kan också aktiebolag och stiftelser där kommunerna och välfärdsområdena har bestämmande inflytande bli medlemmar i det nya KT.

Kärnan i KT:s intressebevakning har alltid varit kollektivavtalen och tjänster som stöder dem. Uppgiftsfältet har under årens lopp utvidgats och blivit mer krävande. I början av 2000-talet blev KT delaktigt i trepartspåverkan och förhandlingarna kring den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen. Genom ihärdigt arbete fick KT år 2014 företrädare vid pensionsintressebevakningens bord.

Målet har varit en plats vid alla bord där beslut om kommunala arbetsgivare fattas. Det 50-åriga KT kan vara rätt stolt över sina prestationer. KT för riksomfattande förbunds- och branschspecifika arbetsmarknadsförhandlingar och är också påverkare på centralorganisationsnivå.