Nytt ledarskap i skolorna i Borgå

I Borgå liksom annanstans i Finland har skolstrukturen förnyats under de senaste åren. Detta knyter an till en revidering av ledningen inom skolväsendet. För närvarande finns det 24 grundskolor och två gymnasier i Borgå.

– Vi befinner oss redan på slutrakan när det gäller att reformera skolstrukturen. De senaste besluten fattades i stadsfullmäktige i januari, berättar bildningsdirektör Sari Gustafsson.

Förändringarna i skolnätet har bidragit till att rektorernas arbetsbörda har ökat. Rektorerna leder större skolor med fler lärare och elever.

– För närvarande är det möjligt att en rektor kan ha upp till 40 anställda. Det är uppenbart att det blir svårt för rektorn att klara av alla sina uppgifter med ett så stort antal anställda

Den strategiska ledningen avskiljs från chefsarbetet

Lättnader i rektorernas arbetsbörda söks via modellen med områdesrektorer, där den administrativa och strategiska ledningen skiljs åt från arbetet som närmaste chef. I några kommuner har skolorna erfarenhet av modellen med områdesrektorer.

– Efter omstruktureringen kan två skolor ha en och samma rektor som sköter administrativa ärenden och leder utåt, medan biträdande rektorer i skolorna har ansvar för det närmaste chefsarbetet, förklarar Gustafsson.

Det finns redan en liknande modell för ledningen av daghem i Borgå.

– Vid tillämpningen av modellen har man lärt sig att en person inte bara kan utnämnas till områdesrektor utan att ledningen samtidigt förnyas som helhet. Annars skulle någon bara få ta hand om dubbelt arbete, säger Gustafsson.

I samband med omstruktureringen definieras rektorernas arbete och kopplas ihop på ett annat sätt än tidigare.

– På så sätt skapas en ny slags arbetsfördelning och förnuftigare arbetsuppgifter. Samtidigt blir det möjligt att låta en person koncentrera sig på att leda människor och en annan på strategisk ledning.

Man måste våga prova

Modellen med områdesrektorer prövas först i de svenskspråkiga skolorna vid ingången av nästa år.

– Först utarbetar vi en modell, sedan prövar vi, och sedan finslipar vi. Skolvärlden är mycket säkerhetsorienterad. Skolorna har många traditioner, vilket i sig är bra. Vi befinner oss dock i en sektor där ingen direkt tar skada, om saker och ting görs på ett lite annat sätt och man söker nya arbetsrutiner och verksamhetsmodeller.

Gustafsson efterlyser ett nytt sätt att leda undervisningsväsendet. Det innebär att såväl chefer som underställda får studera och lära sig nya saker.

– Skolan har ibland en så självklar uppfattning om vad inlärning innebär att vi ofta inte riktigt förstår hur vi själva kan lära oss som arbetsgemenskap. Vi är som skomakarbarn utan skor. Jag anser att det är viktigt att studera nya saker uttryckligen tillsammans som en gemenskap, inte genom att sitta på seminarier.

Om det är svårt att hitta en gemensam syn är en kontinuerlig dialog, öppenhet och ihärdighet sätt att uppnå den, anser Gustafsson.

– Det måste naturligtvis också finnas beredskap för kompwromisser. Därför är försöken så viktiga. Ofta finns det utrymme för förbättringar i reformer – under ett försök kommer det fram saker som bara de som lever i vardagen i skolan kan känna till. Alla inblandade måste känna att de kan påverka.

Man måste också kunna ge ramar för en reform.

– Vi behöver inte bara frihet utan också jämn kvalitet. Det måste finnas gemensamma referensramar både verksamhetsmässigt och för tänkandet. Det mål som vi går mot får inte heller vara för fint och avlägset, utan människorna måste känna att det kan vara till nytta i vardagen.

Coronakrisen förnyade ledningen

På grund av epidemihotet hade man distansundervisning i våras i två månader.

– På grund av coronahotet genomgick man i Borgå på sätt och vis fyra vågor. Först normal närundervisning och sedan nästan fullständig distansundervisning. I slutet av maj återvände vi till närundervisningen, men i vissa skolor blev man tvungen att ännu en gång övergå till distansundervisning på grund av coronasmitta, berättar Sari Gustafsson.

Enligt Gustafsson förnyade coronatiden ledningen så att den blev mer dynamisk. Man blev tvungen att snabbt anpassa sig till föränderliga situationer.

– Tvånget är den bästa konsulten. Vi genomförde många djärva försök inom ledarskap på en gång. Vi utarbetade kvalitetskriterier för god undervisning inom distansundervisningen. Kvalitetskriterier utarbetas också för normal närundervisning och proaktivt för en eventuell andra coronavåg.

Gustafsson hittar också andra goda sidor i coronatiden. Rektorerna har också i fortsättningen för avsikt att hålla gemensamma möten på distans, varvid resandet minskar.

Coronatiden fick föräldrarna att bli intresserade av skolans vardag på ett nytt sätt.

– Många föräldrar sade att barnets lärande aldrig har blivit så synligt. Särskilt om det fanns många skolelever i familjen kunde föräldrarna jämföra lärarnas undervisningssätt. Lärarens arbete synliggjordes också.

Samarbetet mellan rektorerna ökar

Försöksverksamhet med modellen med områdesrektorer inleds först i de svenskspråkiga skolorna i Borgå vid ingången av nästa år. I de finskspråkiga skolorna har reformprojektet synts som ett ökat samarbete.

Rektorn för svenskspråkiga Sannäs skola, Jessica Gillberg, konstaterar att det är fint att man börjar utveckla en hel skola och verksamhetskultur i så stor skala som man nu håller på att göra i Borgå.

– Små ändringar förblir lätt lösryckta.

När det gäller fördelningen av rektorernas arbete och modellen med områdesrektorer ser Gillberg mycket gott ur såväl elevernas som personalens synvinkel. Ett bredare kontaktnät ger många möjligheter och garanterar jämlika verksamhetsmodeller och tjänster oberoende av skolans storlek och läge.

Viktigt med forskningsrön

Omstruktureringen av undervisningen började egentligen redan för fem år sedan med läroplansreformen.

– Traditionellt har undervisningsarbetet varit mycket självständigt, men nu har vi lärt oss att dela med oss av vårt kunnande till varandra. Även erfarna lärare märker hur mycket man kan lära sig av andra och lära andra. På så sätt förverkligas läroplanens målsättning om livslångt lärande också för lärarna.

Gillberg betonar att om man vill åstadkomma förändringar måste rektorn delta i dem med sin egen arbetsinsats.

Det är också viktigt att forskningsrön utnyttjas vid genomförandet av en förändring.

– Ingen engagerar sig i en förändring om den inte får tillräckligt med information om vad som håller på att göras. Därför är ett samarbete med universiteten mycket viktigt. Tillsammans med forskare kan vi pejla det vi håller på att göra. Att kunskapen är gemensam och delad ökar motivationen och entusiasmen för att lära sig något nytt inom arbetsgemenskapen.

Kollegialt stöd behövs

För rektor Minna Sumusalo från den finskspråkiga skolan Huhtisen koulu har reformprojektet hittills synts som ett ökat regionalt samarbete. Sedan januari har det hållits rektorsmöten för skolor i östra regionen. De har behövts utöver de stora rektorsmötena.

– Kollegialt stöd behövs, rektorn är ju i många frågor rätt ensam. Samarbete har visserligen bedrivits tidigare, men det har i stor utsträckning skett på rektorernas eget initiativ.

Planeringen av modellen med områdesrektorer har inte kommit lika långt i de finskspråkiga skolorna i Borgå som i de svenskspråkiga.

Sumusalo förhåller sig öppet till modellen, men ser också andra sätt att underlätta rektorernas arbetsbörda.

– För några år sedan hade vi till stöd för rektorerna en undervisningschef som var underställd utbildningsdirektören. Enligt min åsikt är en undervisningschef med rektorserfarenhet rätt person att bistå både utbildningsdirektören och rektorerna. Han eller hon kan hjälpa rektorer till exempel i pedagogiska och juridiska frågor inom hela stadens område.

Enligt Sumusalo skulle också en biträdande rektor vara till hjälp för rektorn i Huhtisen koulu, som har tre hundra elever.