Långa och krävande förhandlingar i sikte
De förbunds- och branschvisa förhandlingarna kommer att föras under svåra förhållanden med tanke på Finlands ekonomi. De ekonomiska tillväxtsiffrorna har sänkts och den positiva sysselsättningsutvecklingen har stannat av. Hela den offentliga ekonomin inklusive den kommunala kommer fortsättningsvis att vara kärv och ha negativa förtecken. Det syns bland annat i form av allt fler samarbetsförhandlingar.
Det finns en risk för att det vid förbundsförhandlingarna sätts mål som baserar sig på optimistiska konjunkturutsikter och att vändningen i Finlands ekonomi inte beaktas i tillräcklig utsträckning. Arbetsmarknadsförhandlingarna, som förs under en tid då de ekonomiska utvecklingsutsikterna blir allt sämre, har troligen den största inverkan på om regeringen Rinnes sysselsättningsmål på 75 procent kommer att uppnås.
Det är helt nödvändigt att fortsätta med kostnadsmässigt återhållsamma arbetsmarknadsavtal som förbättrar sysselsättningen, konkurrenskraften och den offentliga ekonomin. De kommunala arbetsgivarna har inga extra pengar att dela ut.
Tidsspannet för de olika branschernas förhandlingar är långt. Förhandlingarna har inletts av teknologiindustrin, vars avtal går ut i slutet av oktober. De kommunala kollektivavtalen gäller till 31.3.2020. Förhandlingarna om de avtal infaller under vårvintern.
Teknologiindustrins förhandlingar, som kommer att utmynna i den första avtalsuppgörelsen från förbundsförhandlingarna, har i allmänhet haft stor betydelse för bland annat den allmänna kostnadsnivån vid arbetsmarknadsförhandlingarna och avtalsperiodernas längd.
Arbetstidsförlängningen enligt konkurrenskraftsavtalet har blivit en central tvistefråga. I de kommunala kollektivavtalen är arbetstidsförlängningen inte tidsbegränsad, utan är avsedd att vara permanent.
Kommunsektorns huvudförhandlingsgrupp och de övriga förhandlingsgrupperna har inlett sitt arbete. På höstens agenda står förberedande förhandlingar samt ekonomiska och andra utredningar.
Läget inom den kommunala ekonomin blir inte bättre av att regeringsprogrammet medför betydande extra permanenta kostnader för kommunsektorn. Olika dimensioneringar, vårdgarantier och nya uppgifter kräver rekrytering av tusentals nya anställda. Enligt regeringsprogrammet ska kommunerna få full kompensation för kostnader som orsakas av nya uppgifter, men KT:s uppskattningar av de verkliga kostnadseffekterna är betydligt större än vad man beräknat på statligt håll.
En helt annan fråga är varifrån man ska få ny kompetent personal. Redan nu råder det brist på arbetskraft i kommunsektorn. Redan under den här månaden krävs det att regeringens budgetförhandlingar leder till beslut med snabb verkan för att trygga tillgången på kompetent arbetskraft.
10.9.2019
Ytterligare information
