Förändringsledning allt viktigare
Reformerna inom social- och hälsovården har beretts redan i decennier. Det senaste försöket till social- och hälsovårdsreform föll i riksdagen på de sista metrarna av valperioden. En liknande situation hade vi i riksdagen för fyra år sedan. Det blir nu den nya riksdagen och regeringen som får ta itu med att omstrukturera social- och hälsovården.
I de berörda organisationerna har ledningen, cheferna och personalen under osäkra förhållanden lagt ner ett enormt arbete på att bereda och leda reformerna. Enbart de förändringsorganisationer som nu läggs ner har sysselsatt omkring tusen personer.
På kommunfältet är förändringen konstant i ordets sanna bemärkelse. Alternativa planer hade gjorts upp redan på förhand för den eventualiteten att vårdreformen skulle falla, och förberedelser inför nästa vårdreform håller som bäst på att inledas överallt i Finland.
Synbarligen kommer den framtida social- och hälsovårdsstrukturen i stor utsträckning att bygga på ett kommunbaserat system där kommuner, samkommuner och större självstyrande sammanslutningar ansvarar för organiseringen och produktionen av social- och hälsovårdstjänster på region- och landskapsnivå. Det kommer knappast att uppstå någon ny enhetlig modell, utan organiserings- och produktionssätten kommer antagligen att variera regionalt och lokalt. Det är också möjligt att reformen framskrider genom försök.
Det arbete som redan utförts i landskapen, kommunerna och samkommunerna kan utnyttjas i den fortsatta beredningen. Det är dock förståeligt att folk är trötta på förändringar. Därför finns det skäl att ägna särskild uppmärksamhet åt en god personalledning och personalens arbetshälsa. Förändringarna och den osäkerhet de innebär accentuerar behovet av förändringsledning och växelverkan mellan ledningen och personalen.
9.4.2019