Gemensamt ansvar till heders igen

Kommunerna skriver allt oftare in ansvarsfullhet i sina strategier när de vill förbättra sin attraktivitet och sitt anseende som arbetsgivare. Men ofta uppfattar olika aktörer i kommunen ansvarsfullhet på olika sätt.
Ansvarsfullhet har redan länge varit ett centralt begrepp i företagsvärlden. Däremot har man först under den senaste tiden börjat tala om ansvarsfullhet i  kommunerna. För Paula Alatalo, som är personaldirektör i Kemijärvi och som har studerat detta tema, innebär ansvarsfullhet samarbete och öppenhet när ärenden ska drivas framåt.

– Ansvarsfullhet i kommunerna har varit en självklarhet eftersom deras verksamhet är starkt reglerad. Genom reglering och anvisningar strävar man efter att garantera en etiskt korrekt och enhetlig verksamhet i organisationen, säger Alatalo.

Enligt Alatalo räcker det ändå inte alltid med anvisningar och övervakning av att dessa följs, eftersom ansvarsfullhet betyder olika saker för olika människor. När det gäller ansvarsfullhet är det alltså i hög grad en fråga om hur olika aktörer tolkar begreppet.

– Ofta uppfattar man ansvarsfullhet som rättvisa, men rättvisa kan också betyda olika saker för olika människor. För en del betyder det att alla få lika mycket, för andra är det att rikta resurserna dit där de behövs.

– På grund av de olika uppfattningarna hamnar man lätt i en situation där pratet om ansvarsfullhet inte leder någonvart.

Ansvarsfullhet är allas uppgift

Enligt Alatalo har ansvarsfullhet traditionellt ansetts höra till kommunens högsta ledning. Enligt lagen har den högsta ledningen redovisningsskyldighet både när det gäller att hållas inom ramarna för ekonomin och när det gäller personalens välmående.  

– Under den senaste tiden har man allt mera börjat tala om de anställdas ansvar. Sålunda skulle också de anställda vara ansvariga för kundernas välmående. En del anser att personaltjänsterna spelar en viktig roll i övervakningen av att ansvarsfullheten inte försummas. Dess betydelse har blivit allt större särskilt under denna era av kunskapsledning.

Alatalo anser dock att det vore mest meningsfullt att se ansvarsfullhet på ett mer övergripande sätt som något som gäller alla, över organisationsgränserna.

– Om man ser på särdragen i kommunsektorn, borde man beakta också andra aktörer än bara tjänsteinnehavarna eller personaltjänsterna. Hela personalen, de förtroendevalda och i sista hand alla kommuninvånare bär tillsammans ansvar för att ansvarsfullheten förverkligas i kommunen. Ta det gamla goda begreppet gemensamt ansvar till heders igen!

Samarbete viktigt

I sitt arbete som personaldirektör tillskriver Alatalo samarbetet en viktig roll.

– Samarbetet har redan länge ökat i betydelse, men jag har märkt att det också tolkas på olika sätt i kommunerna. För en del arbetsgivarrepresentanter kan samarbete till och med betyda att man verkar för fackorganisationernas räkning, något som verkligen förvånar mig. Samarbete borde inte särskiljas från annan verksamhet.

Enligt Alatalo verkar det allt mer vara ett undantag snarare än en regel att personaldirektörer eller företrädare för personalen deltar i kommunernas ledningsgrupper.

– Det handlar inte så mycket om status som om en signal till personalen om att gemensamt engagemang uppskattas. Jag tycker att personalens kunskap och kompetens borde utnyttjas fullt ut till att tjäna en ansvarsfull ledning. Genom detta skulle vi komma ifrån elfenbenstornstänkandet och det att beslut fattas bakom lyckta dörrar och man bara antecknar att personalen nog hörts.

Alatalo tror att det även i kommuner som kämpar med ekonomiska svårigheter lönar sig att satsa på samarbete.

– Förtroendet prövas speciellt då knappa ekonomiska resurser ska fördelas. Motsättningar kan bli mycket tydliga exempelvis mellan tjänsteinnehavare, företrädare för personalen och förtroendevalda. Man undviker ibland till och med att förhandla om lagstadgade eller avtalsenliga frågor, för att man befarar att de ska hota ekonomin.

Bort med kotterierna

Alatalo framhäver tjänsteinnehavarnas partipolitiska obundenhet.

– Mångfalden av intressen i kommunernas verksamhetsmiljö är enorm. Det är viktigt att tjänsteinnehavarna kommer till insikt om sina egna synpunkter i olika frågor. Då är det lättare att förhålla sig öppet också till sådana åsikter och erfarenheter inom organisationen som avviker från ens egna tankar.

I den praktiska personalledningen innebär ansvarsfullhet ett öppet förhållningssätt när ärenden ska drivas framåt, sammanfattar Alatalo.

– Precis som inom forskningen gäller det att inte heller i det praktiska arbetet klamra sig fast vid inskränkande kotterier eller vid att driva sina egna intressen, något som det kan finnas en speciellt stor risk för i en sådan verksamhetsmiljö som kommunerna. 

Ansvarsfullhet inom ledningen

Alatalo slutför för närvarande sin avhandling om ansvarsfullhet inom personalledningen i kommunerna. Hon blev intresserad av ämnet för att hon under sin långa karriär inom kommunen har stött på en hel del olika etiska frågor.

Resultaten av undersökningen offentliggörs först efter disputationen, men Alatalo berättar att hon närmar sig frågan om ansvarsfullhet empiriskt.

–Det är fråga om en fallstudie där tre kommuner från olika håll i Finland deltar. Målet var att välja kommuner som på olika sätt har försökt klara av ekonomiska utmaningar. Varje kommun reagerar på sitt sätt på förändringar i verksamhetsmiljön, vilket gör att erfarenheterna av ansvarsfullheten i kommunernas verksamhet också kan variera.

För sin undersökning intervjuade Alatalo tjänsteinnehavare, förtroendevalda och företrädare för personalen i kommunerna.

Enligt Alatalo är en ansvarsfull personalledning som begrepp mycket nytt. Det är först under den senaste tiden som det har förekommit i forskningslitteraturen.