Människan i centrum

I ledarskapslära indelas ledning traditionellt i ledning av människor (leadership) och ledning av sakfrågor eller verksamhet (management). Det finns många synpunkter på tolkningen av termerna, likaså på förhållandet mellan dessa ledningstyper. Det är ändå människan som står i fokus.

När livet går sin gilla gång och allt är harmoniskt sköts saker smidigt och ledarskapet ägnas mindre uppmärksamhet. Just nu är temat ständigt närvarande. Vård- och landskapsreformen ändrar kommunernas uppgifter och roll i exceptionell omfattning.

Syftet med förändringen är klart: social- och hälsovårdstjänster ska produceras bättre och till ett lägre pris än tidigare, och det med respekt för klienten. Detta är ändå bara ett mål med många sidoagendor.Målet för vilken som helst förändring nås endast med fokus på människan. Det är enbart människor som leds, sakfrågor fattar man beslut om – och besluten verkställs sedan av människor.

Kommunikation är ett centralt redskap för ledning, säger den kommunala beslutsfattaren och kommunikationscoachen Elli Flén i en intervju i denna tidning. I förändringssituationer ska huvudena inte vara i busken utan framme. Det gäller både inom den egna organisationen och externt.

För att förändringsfriktionen ska minska bör direktören modigt och så brett som möjligt informera sin organisation om förändringen, ärligt, öppet, snabbt och tydligt.

Under osäkra tider grubblar människor först över förändringens inverkan på det egna livet. Förnuftet åtföljs då av känslor. Man ska också lyssna på människor i förändringssituationer, såsom en god ledare naturligtvis gör annars också. Om den personliga kontakten försvinner ur kommunikationen och ledarskapet, blir människorna missnöjda. Rykten sprids och motståndet ökar.

En skral vardagsinformation kan kvickt övergå till krisinformation. Då finns det också risk för en ledningskris.