Skuggan av olagliga strejker

Enligt Näringslivets Delegation EVA:s analys beror detta på den centraliserade lönemodellen, det gamla motsatsförhållandet mellan arbetsgivarna och arbetstagarna och den bristande laglydigheten.

Bidragande orsaker till det olagliga strejkandet är fackföreningsrörelsens interna maktkamper och avogheten mot regeringen.

I kommunsektorn har olagliga strejker varit klart ovanligare. Under de senaste tre åren har de varit färre än tio. Oftast har de haft samband med utläggning av verksamheter, minskning av arbetskraften eller andra former av organisering av verksamheten.

Också den inbördes revirkampen mellan löntagarorganisationerna har tidvis återspeglats i de kommunala arbetsgivarnas verksamhet. Nya situationer kan uppkomma när det blir aktuellt att börja förnya avtals- och förhandlingssystemet i kommunsektorn.

Också när konkurrenskraftsavtalet förhandlades fram fanns det flera riskfaktorer som kunde ha lett till strejk. Ett exempel är regeringens hot om att stifta tvångslagar. Konkurrenskraftsavtalet som upprörde känslorna är däremot en central löneuppgörelse.

I konkurrenskraftsavtalet ingår en förlängning av arbetstiden utan att lönerna höjs. I det här numret beskrivs hur man kan öka den effektiva arbetstiden så att uttryckligen kommuninvånarna och de övriga kunderna drar nytta av det. Även andra sätt har föreslagits, men de baserar sig inte på konkurrenskraftsavtalet.

I Sverige minskade de olagliga strejkerna bestående när lönemodellen omvandlades till ett industriavtal. Nu dikterar exportindustrin normen för lönehöjningar. En likartad modell eftersträvas också i Finland.

Avgörande för löneutvecklingen och arbetsfreden inom kommunsektorn, och snart också inom landskapssektorn, är ett hurdant nytt avtalssystem som byggs upp och hur strikt de berörda förbinder sig att agera i enlighet med avtalssystemet.