Vägen röjd för årsarbetstidmodellen

Enligt förhandlingsresultatet är årsarbetstidsmodellen avsedd att tillämpas allmänt i kommunerna. Modellen omfattar alla lärarkategorier inom den grundläggande utbildningen. Förhandlingsresultatet om årsarbetstidsmodellen godkändes i KT:s delegation och i OAJ:s styrelse i januari.

Årsarbetstidsmodellen kan tas i bruk genom ett lokalt avtal. Införandet förutsätter således samförstånd mellan arbetsgivaren och lokalföreningen. 

De egentliga avtalsbestämmelserna inklusive löner har förhandlats fram på central nivå mellan KT och OAJ. Lokalt återstår det närmast att klarlägga praxis för arbetstidsplaneringen och uppföljningen samt principerna för arbetstidsresurseringen. Förhandlingsresultat för de lokala avtalen ska godkännas av KT:s och OAJ:s beslutande organ.

Bakom det förhandlingsresultat som nåddes den 8 januari ligger årtionden av arbete. År 2014 åtog sig förhandlingsparterna på central nivå ansvaret att leda utarbetandet av ett system med årsarbetstid inom den grundläggande utbildningen.

Före det hade det förekommit försök med årsarbetstid, men de strandade antingen på grund av okontrollerade kostnader eller för att de endast omfattade en del av lärarna. Försöken visade ändå att både de kommunala arbetsgivarna och lärarna ansåg att systemets funktionella fördelar och nyttan för arbetsplatserna var uppenbara.

Allt arbete ska omfattas av lönebetalningen

Det väsentligaste i det årsarbetstidssystem som förhandlats fram är att ingenting mera görs ”på ackord”. I det nuvarande systemet upplever lärarna inte att de får ersättning för det arbete de utför, om inte arbetet har ersatts enkom enligt någon lönefaktor.

I systemet med årsarbetstid planeras och följs lärarens arbete upp i sin helhet. Man kan anslå resurser för vilka arbetsuppgifter som helst i arbetstidsplanen. Detta främjar bland annat lärarnas trivsel i arbetet eftersom lärarna bättre än tidigare kan koncentrera sig på sina egna styrkor.  
Läraren är delaktig i utformningen av sin egen arbetstidsplan. Det främjar rektorns förståelse för varje lärares arbetsuppgifter. Rektorn har också ett genuint intresse för lärarens alla arbetsuppgifter då lönen betalas för varje timme.

Likvärdiga grunder för lönesättningen

I den årsarbetstidsmodell som förhandlats fram slopas undervisningsskyldigheten i de olika ämnena. Gränsen för heltidsarbete är för alla lärare 1520 timmar/år (minskat med 1–3 söckenhelger).

Antalet årstimmar för en heltidsanställd kan överskridas, och då betalas övertidsersättning för timmarna.  I den heltidsanställdas lön har inräknats ett belopp som motsvarar 2,5 övertimmar vilket innebär att heltidsanställda garanteras minst den lönen. I dag bestämmer arbetsgivaren antalet övertimarvoden.

För minst 25 procent av arbetstimmarna får läraren välja tid och plats för arbetet. Efter en övergångsperiod på ett år är minimiandelen av denna obundna arbetstid den samma oberoende av läroämne.

Avsikten är dock att variationerna i andelen obunden arbetstid per lärare ska grunda sig på det beräknade reella behovet hos den enskilda läraren.

Antalet arbetsdagar för läraren och förläggningen av arbetsdagarna under kalenderåret kvarstår oförändrade.   Detta skiljer den årsarbetstidsmodell för den grundläggande utbildningen som förhandlats fram från årsarbetstidsmodellerna för yrkesutbildningen och för yrkeshögskolorna.

Löneutgifterna kan stiga

Det är svårt att exakt förutse reformens konsekvenser för löneutgifterna. Utgifterna påverkas bland annat av lärarstrukturen i de skolor som deltar i försöket och av behoven att överskrida arbetstiden.

Kostnaderna förväntas hållas bättre under kontroll än i tidigare försök. Fastän extra kostnader är att förvänta, innebär de ökade löneutgifterna mer högklassigt arbete och ett arbetsklimat med bättre vianda.

Till en början är det bara de största städerna som går in för att pröva systemet med årsarbetstid. KT följer upp försöken och informerar om erfarenheterna. Systemet förväntas tas i bruk även i andra kommuner under de närmaste åren om erfarenheterna är lika goda som i årsarbetstidssystemet för yrkesutbildningen.