Permittering

​Arbetsgivaren får genom ett ensidigt beslut permittera en visstidsanställd arbetstagare endast om arbetstagaren är vikarie för en ordinarie arbetstagare och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren.

Tjänsteinnehavare med tidsbundet tjänsteförhållande kan permitteras om tjänsteförhållandet pågått utan avbrott i minst 6 månader innan permitteringen inleds. Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga har ett särskilt skydd i permitteringssituationer.

Permitteringen kan genomföras antingen genom att arbetet och lönebetalningen avbryts helt eller genom att den ordinarie arbetstiden förkortas i den mån det är nödvändigt med tanke på grunden för permitteringen.

Permittering kan genomföras till exempel så att den anställde arbetar tillfälligt tre dagar i veckan eller fem timmar fem dagar i veckan. Permitteringen kan omfatta hela personalen eller endast en del av personalen.

Grunder för permitteringen

Arbetsgivaren har rätt att permittera en arbetstagare eller en tjänsteinnehavare om arbetsgivaren av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker har en uppsägningsgrund.

Arbetsgivaren kan ensidigt besluta om permittering också på den grunden att arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat tillfälligt och arbetsgivaren inte skäligen kan ordna annat lämpligt arbete för den anställde eller sådan utbildning som motsvarar arbetsgivarens behov.

Arbetet eller förutsättningarna för att erbjuda arbete anses ha minskat tillfälligt och utgöra grund för permittering, om minskningen enligt uppskattning varar högst 90 dagar. Permittering för en längre period än 90 dagar förutsätter en grund för uppsägning av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker.

Enligt tillämpningsanvisningen i AKTA kap. VIII § 1 kan grunden för permittering vara ett behov av att minska kostnaderna för kommunen eller samkommunen eller någon av dess verksamhetsenheter. Denna tillämpningsanvisning är bra att komma ihåg om det i samband med permitteringsarrangemangen framförs påståenden om att en permittering inte är möjlig eftersom arbetsmängden inte har minskat.

Samarbetslagen och avtalsbestämmelserna ska noga följas

Det finns skäl att granska vilka frågor som omfattas av samarbetsförfarande enligt samarbetslagen. I lagen anges också parterna i samarbetsförfarandet, tidsplanen och information som parterna ska få.

I samarbetsförfarande ska behandlas bland annat permittering av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Samarbetsförfarandet ska också vidtas om det i budgetförslaget föreslås åtgärder som sannolikt leder till permittering.

Vid permittering som grundar sig på arbetsgivarens ensidiga beslut ska man se till att permitteringen uppfyller bland annat de förfaranden som anges i AKTA kap. VIII.

Enligt avtalsbestämmelsen permitteras sist i ordningen sådana anställda som är viktiga för kommunens/samkommunens verksamhet och personer som förlorat en del av sin arbetsförmåga i arbete hos samma arbetsgivare. Om de anställda på dessa grunder är likvärdiga, beaktas också deras försörjningsplikt och anställningens längd. Också i fråga om meddelandet om permittering och tidsplanerna ska avtalsbestämmelserna följas.

Meddelande om permittering

I meddelandet om permittering ska anges grunden för permitteringen, när den börjar och hur länge den pågår eller väntas pågå. Längden på en permittering för viss tid ska anges exakt. När en anställd permitteras i flera perioder kan alla perioder man vet om ingå i samma meddelande om permittering.

Meddelandet om permittering ska skickas till både arbetstagare och tjänsteinnehavare i så god tid att informationen anses ha nått den anställde senast en månad innan permitteringen inleds. Meddelandet om permittering ska ges den anställde personligen. Om meddelandet om permittering inte kan ges personligen, får det skickas per brev eller också per e-post. När det är fråga om en tjänsteinnehavare anses meddelandet ha kommit till tjänsteinnehavarens kännedom senast den sjunde dagen efter att brevet postades, men det antagandet gäller inte arbetstagare.
Meddelandet om permittering ska ges för kännedom till förtroendemannen och, om permitteringen gäller minst tio arbetstagare, också till arbetskraftsbyrån.

Uppskjutande, återkallande och ändring av permittering

Om det under tiden för meddelande om permittering uppstår ett nytt, tillfälligt arbete hos arbetsgivaren, kan arbetsgivaren skjuta upp permitteringen så att den börjar vid en senare tidpunkt än vad som meddelats. En permittering kan på denna grund skjutas upp endast en gång utan att något nytt meddelande om permittering behöver ges och högst för den tid som det tillfälliga arbetet pågår.

Om den anställde genom samma meddelande om permittering permitteras för flera perioder, har arbetsgivaren rätt att flytta begynnelsetidpunkten för respektive period en gång.

Om det under tiden för meddelande om permittering uppstår ett nytt arbete hos arbetsgivaren, kan ett meddelande om återkallande ges innan permitteringen börjar. I och med detta upphör meddelandet om permittering att gälla och permitteringar som eventuellt genomförs senare måste grunda sig på nya meddelanden.

En heltidspermittering kan ändå omvandlas till en partiell permittering utan att ett nytt meddelande om permittering behöver ges.

Skyldighet att erbjuda annat arbete och anställning av ny arbetskraft

Arbetsgivaren har ingen permitteringsgrund om den anställde rimligen kan ges andra hel- eller deltidsuppgifter som är lämpliga med beaktande av arbetstagarens yrkesskicklighet och förmåga. Om en heltidsanställd endast kan erbjudas deltidsarbete, kan partiell permittering komma i fråga. (I samband med uppgiftsarrangemangen bör man beakta bestämmelserna i lagen om kommunala tjänsteinnehavare).

Efter samarbetsförfarandet bör arbetsgivaren inte anställa ny arbetskraft för uppgifter som berörs eller som snart kommer att beröras av permittering om permitteringar på så sätt kan undvikas. Dessa uppgifter ska arbetsgivaren erbjuda de anställda som ett alternativ till permittering.

Redan under samarbetsförfarandet finns det skäl att i rekryteringen beakta sparbehoven och personalplaneringen i anknytning till sparbehoven.

Den som hotas av permittering ska alltid erbjudas ett arbete (t.ex. ett vikariat) som arbetsgivaren känner till när meddelandet om permittering ges eller som uppkommer efter att meddelandet om permittering getts och innan permitteringen inleds eller under permitteringen.

Sätten att erbjuda arbete avgörs lokalt, och de arbetstagare / tjänsteinnehavare som berörs av permitteringen ska informeras om dessa sätt. Det är viktigt att utarbeta förfaranden för situationer där permitterade erbjuds arbete. De permitterade kan exempelvis redan på förhand meddela att de inte tar emot nytt arbete under permitteringstiden.

Förfarandena kan anges exempelvis i permitteringsmeddelandet (svarsmöjlighet) men arbetsgivaren kan också meddela att vägran kan skickas per e-post inom viss tid. På så sätt behöver arbetsgivaren inte erbjuda arbete till permitterade som inte kommer att ta emot det.

Förutsatt att den permitterade inte på förhand meddelar att han eller hon inte tar emot arbete, ska arbetsgivaren på ett jämlikt sätt erbjuda de permitterade arbete så att ordningsföljden vid reducering av arbetskraften och bland annat de anställdas egna arbetsuppgifter, utbildning och arbetserfarenhet beaktas. (Om det inte går att få tag på den permitterade trots att det finns arbete att erbjuda, kan tre uppringningar eller andra kontaktförsök för att erbjuda arbete anses vara rimligt).

I praktiken kan inte alla lediga arbeten erbjudas alla, särskilt inte då det finns många permitterade. Därför är det viktigt att på förhand utarbeta förfaranden som gör det möjligt att bemöta de anställda jämlikt.

Arbetsgivaren kan inte förutsätta att arbete endast erbjuds anställda som aktivt söker arbete som exempelvis meddelats på en anslagstavla. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare inte tar emot ett arbete som erbjuds, har arbetsgivaren rätt att permittera den anställde. Det finns skäl att begära att vägran meddelas skriftligt.

Trots permitteringar kan ny arbetskraft anställas om det är fråga om sådant arbete som inte heller under normala förhållanden utförs av kommunens fast anställda personal. Sådana arbeten kan exempelvis vara arbeten som utförs med sysselsättningsstöd.

I fråga om ungdomsgarantin bör det beaktas att den omfattar många olika slags undervisnings- och ungdomstjänster samt tjänster inom socialvården. I den mån de unga inte står i arbetsavtalsförhållande till kommunen, påverkas de inte av den kommunala personalens permitteringar. De unga kan sysselsättas trots permitteringar om det är fråga om sådant arbete som inte heller under normala förhållanden utförs av kommunens fast anställda personal.

I samband med organiseringen av uppgifterna bör det beaktas att arbetsgivaren inte enbart är en bestämd förvaltning eller ett bestämt verk utan hela kommunen eller samkommunen.

Skyldighet att ordna utbildning

När en permittering sker på grunder som berättigar till uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker har arbetsgivaren skyldighet att ordna utbildning för sådana nya uppgifter som erbjuds den anställde som alternativ till uppsägning.

Insjuknande och permittering

Om en arbetstagare/tjänsteinnehavare insjuknar och är sjukledig innan meddelandet om permittering har getts, har den anställde rätt till sjuklön under sin sjukledighet. Om permitteringsmeddelandet har getts före insjuknandet, har den anställde inte rätt till sjuklön.

Exempel:

Ett meddelande om en permittering som börjar 3.3 och slutar 7.3 har getts 2.2. Enligt ett läkarintyg som arbetstagaren ger till arbetsgivaren är arbetstagaren arbetsoförmögen 23.2–10.3. Sjuklön betalas inte för 3.3–7.3. Permitteringen genomförs enligt meddelandet.

Avbrytande av permittering på grund av semester

Arbetsgivaren kan utan den anställdes samtycke avbryta permitteringen genom att fastställa semester enligt kollektivavtalet och med iakttagande av de utsatta tiderna för meddelande om semester.

Överklagande

Meningsskiljaktigheter om permittering av tjänsteinnehavare (exempelvis gällande grunderna) behandlas i ett förhandlingsförfarande, det vill säga i lokala förhandlingar, centrala förhandlingar och arbetsdomstolen, eftersom bestämmelserna om permittering av tjänsteinnehavare ingår i tjänstekollektivavtalet. Enligt 26 § i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal har tjänsteinnehavarna inte rätt att yrka på rättelse i ärendet eller anföra kommunalbesvär över det (förbudet gäller inte s.k. icke-fackanslutna tjänsteinnehavare). Permitteringen av arbetstagare som står i arbetsavtalsförhållande baserar sig på bestämmelserna i arbetsavtalslagen.

Tvister som gäller tillämpningen av arbetsavtalslagen behandlas vid allmän domstol.