Sysselsättningsmålet bör ha högsta prioritet
Det bästa sättet att minska hållbarhetsunderskottet i den kommunala ekonomin är att få upp sysselsättningsgraden till samma nivå som i de övriga nordiska länderna. Det bedömer experter på ekonomisk politik i sin rapport som överlämnats till Finansministeriet. Enligt experterna har vi inte råd att gå miste om fördelarna med en återhållsam löneutveckling och konkurrenskraftigare kostnader, som är en följd av konkurrenskraftsavtalet.
Lönehöjningarna bör fortfarande under flera år vara lägre än i de konkurrerande länderna för att sysselsättningsgraden ska bli betydligt högre.
Det finns skäl att försöka följa experternas rekommendationer i de förbundsvisa arbetsmarknadsförhandlingarna i höst och i början av nästa år. Sysselsättningsmålet bör därmed ha högsta prioritet i de kommunala förhandlingarna. Därför är det viktigt att också i fortsättningen lägga band på kostnadsutvecklingen.
De senaste årens återhållsamma arbetsmarknadsuppgörelser, liksom också konkurrenskraftsavtalets inverkan börjar småningom synas i form av bättre konkurrenskraft och minskad arbetslöshet. Ett bättre sysselsättningsläge och en dämpad ökning av verksamhetsutgifterna tryggar på bästa sätt lönebetalningsförmågan och tjänsterna inom den offentliga sektorn.
Vi står nu inför en traditionell förbundsvis förhandlingsrunda. Förhandlingarna inleds av de industriella branscherna, vilkas kollektivavtal går ut i början av hösten. Den första avtalsuppgörelsen har i allmänhet påverkat också de avtal som senare förhandlas fram av övriga branscher.
De kommunala kollektivavtalen gäller till slutet av januari 2018. Som det ser ut nu kommer förhandlingarna för kommunsektorn, som är Finlands största avtalsområde, att koncentreras till årsskiftet.
Löntagarnas centralorganisationer och den offentliga sektorns fackföreningar avtalade och godkände i konkurrenskraftsavtalet en tidsbegränsad nedskärning av semesterpenningen med 30 procent för de offentligt anställda. Genom besparingarna i semesterpenningen finansieras sänkningen av socialskyddsavgiften för alla arbetsgivare.
Bedömningen av avtalsperiodens längd påverkas förutom av kostnadsnivån och andra faktorer också av att vård- och landskapsreformens ikraftträdelse har skjutits upp till början av år 2020.
13.9.2017
Ytterligare information
