Inga resurser att höja arbetskraftskostnaderna
Katainens regering bad arbetsmarknadens centralorganisationer ge förslag om hur karriärerna kunde förlängas och arbetstillfällena ökas. I samband med det inledde man diskussionerna om den kommande arbetsmarknadsuppgörelsen trots att exempelvis de kommunala kollektivavtalen gäller ännu i ungefär ett år.
Oavsett hur den kommande avtalsuppgörelsen ser ut finns det inga resurser att höja arbetskraftskostnaderna. Det enklaste vore att förlänga alla gällande kollektivavtal för de olika avtalsområdena som sådana utan löneförhöjningar i 1,5 år efter att avtalen går ut. De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter och pensionsavgifter bör inte heller höjas.
Den försämrade kommunala ekonomin och samhällsekonomin, sysselsättningsutsikterna och hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin talar för att avtalen borde fortsätta att gälla i sin nuvarande form. Kommunerna saknar medel för stimulansåtgärder och måste anpassa sina utgifter, höja skatterna och ta nya lån.
Om avtalen fortsatte att gälla skulle det ändå inte hindra de olika avtalsområdena från att utveckla löne- och arbetstidssystem som sporrar till bättre resultat. Det kommunala avtalssystemet ger goda möjligheter till lokala avtal, vilket kommunsektorn borde utnyttja fullt ut.
Karriärerna bör förlängas både i början, mitten och slutet. En stegvis höjning av den nedre åldersgränsen för ålderspensionen från 63 till 65 år och en slopning av den s.k. pensionsslussen för arbetslösa skulle vara trovärdiga strukturella medel för att förlänga karriärerna.
Arbetsmarknadsorganisationerna bör kunna fatta trovärdiga beslut om förlängning av karriärerna innan regeringens budgetmangling i mars. Annars ökar trycket på nedskärningar i offentliga utgifter och skattehöjningar.
Tvisten om rättten till ledighet för utbildning, vilket fått fullständigt orimliga proportioner och som kommunsektorn inte har någon del i, bör vid behov avgöras i förbundsvisa förhandlingar.
14.2.2013