Finlands ekonomi hade behövt ett samhällsfördrag

Avsikten var att i avtalen år 2018 övergå till en så kallad finländsk modell där kostnadstaket för arbetsmarknadsförhandlingarna skulle bestämmas främst enligt den öppna sektorns och exportbranschernas konkurrenskraft. Varje avtalsbransch skulle förhandla självständigt om fördelningen av kostnadseffekten branschvis.

Svårast var det att förhandla om att sänka arbetskraftskostnaderna. KT lade fram flera förslag till rättvis behandling av olika avtalsbranscher och personalgrupper. Vi föreslog också att sänkningen av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift skulle omfatta även de kommunala arbetsgivarna.

I samband med de åtgärder som var ägnade att öka kostnadskonkurrenskraften var avsikten att införa bättre omställningsskydd för de anställda och rätt till företagshälsovård för dem som sagts upp av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker.

Arbetsgivarorganisationerna förutsatte att inget av de centrala fackförbunden skulle kunna ställa sig utanför avtalet. Det var fråga om ett exceptionellt avtal som skulle ha påverkat förmåner och avtalsstrukturer. Ambitionen att förbättra konkurrenskraften, sanera den offentliga ekonomin och tillgodose sysselsättningen krävde eftergifter av alla.

När AKT meddelade att organisationen ställer sig utanför samhällsfördraget fanns det inte längre några förutsättningar att fortsätta förhandlingarna. Om samhällsfördraget hade ingåtts utan AKT kunde det ha lett till att också andra fackförbund skulle ha ställt sig utanför fördraget.

Regeringen har meddelat att den kommer att arbeta vidare med lagstiftningen kring sitt konkurrenskraftspaket. Om arbetsmarknadsförhandlingarna inte återupptas inleds förberedelserna inför förbundsrundan 2016.

Efter ett arbetsdrygt arbetsmarknadsår önskar jag er alla en fridfull jul och ett gott nytt år!