Konkurrenskraftsavtalet äntligen klart

KT:s och de kommunala organisationernas gemensamma mål vid förhandlingarna var att konkurrenskraftsavtalets effekter ska vara kostnadsneutrala för den kommunala ekonomin.

Vid de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingar om konkurrenskraftsavtalet försäkrade sig KT om att också de kommunala arbetsgivarna får sänkta socialskyddsavgifter, inte bara de privata företagen. Enligt avtalet finansieras sänkningen av arbetsgivarnas socialskyddsavgifter med besparingar för arbetsgivarna inom den offentliga sektorn.

Avtalets exceptionella förändringar i socialförsäkringsavgifterna mellan arbetsgivare och löntagare ledde till oväntat stora skattelättnader, vilket sänker kommunernas skatteinkomster. Enligt regeringen Sipiläs kalkyler försvagas den kommunala ekonomin med i medeltal cirka 90 miljoner euro år 2017 utan tillväxt- och sysselsättningseffekter.

Finansministeriet uppskattar att konkurrenskraftsavtalet kommer att ge 35 000 nya arbetstillfällen inom några år. Enligt regeringen stärker bättre sysselsättning och andra åtgärder den kommunala ekonomin nästa år.  Det är positivt att regeringen i samband med undertecknandet av den kommunala uppgörelsen bekräftade att den förbinder sig att vidta korrigerande åtgärder om det skulle ske avsteg från de planerade kraven på att balansera den kommunala ekonomin.

Den pensionsreform som KT och de övriga centrala arbetsmarknadsorganisationerna förhandlat fram träder i kraft i början av 2017. Reformen gör det möjligt att sänka de kommunala arbetsgivarnas pensionsförsäkringsavgift redan nu. Sänkningen bidrar till mera spelrum i den kommunala ekonomin.

I konkurrenskraftsavtalet bär den offentliga sektorn på ett exceptionellt sätt sitt ansvar för Finlands ekonomiska konkurrenskraft. Nu gäller det speciellt för den privata sektorn att visa att det går att skapa nya arbetstillfällen. Om konkurrenskraftsavtalet hade fallit, skulle det ha varit ett avsevärt sämre alternativ för kommunsektorn.