Medborgarna har många misstankar om korruption

I samband med vård- och landskapsreformen delas det ut mycket makt och pengar, men också välavlönade jobb. Enligt professor Ari Salminen bjuder reformen också på en utmärkt möjlighet att utarbeta goda etiska spelregler för både landskapskoncernerna och kommunerna som ändrar skepnad.

– Med hjälp av spelreglerna kan man omdefiniera öppenheten och transparensen från rent bord och till syvende och sist hur medborgarnas förtroende för det allmänna kan bevaras, säger Salminen.

Den slutsats som professorn i offentligt ledarskap vid Vasa universitet kommer fram till bygger på en färsk undersökning om dold korruption i Finland. Salminen och Olli-Pekka Viinamäki bad i slutet av år 2016 finländarna berätta om sina egna intryck och erfarenheter av korruption.

Forskarna förväntade sig hundra berättelser. På en månad fick de 521 stycken, varav 420 tydligt kunde kopplas till korruption.

– Berättelserna kom från hela landet, från både män och kvinnor. Det fanns både korta och mycket långa berättelser ur människornas liv och vardag.

Salminen betonar att det i berättelserna om dold korruption handlar om misstankar.

– Vår infallsvinkel var etisk, inte juridisk. Vi har heller inte haft möjlighet att kontrollera berättelserna eller gå igenom dem ur den andra partens perspektiv.

Kommuninvånarna misstänker nätverk och favorisering

Uppskattningsvis rentav 160 av korruptionsberättelserna gällde kommunerna. Omkring 80 hade att göra med statsförvaltningen och 120 med den privata sektorn, resten anknöt till tredje sektorn. Enligt Salminen betyder fördelningen inte att kommunerna skulle ha särskilt många fall som uppfattats som dold korruption.

– Kommunala tjänster kommer upp eftersom kommuninvånarna har gott om erfarenhet av dem, bedömer Salminen.

De misstankar som anknyter till kommunsektorn gäller oftast planläggning och byggande samt hälso- och sjukvård och personalpolitik, framför allt utnämningar och andra rekryteringsfrågor.

De enskilda korruptionsformer som förekom mest anknöt till missbruk av makt, bäste broder-nätverk, otillbörligt gynnande i olika former samt dålig förvaltning. Av hela svarsmaterialet behandlade över 300 berättelser dessa fyra teman.

Korruptionen i berättelserna gällde bland annat misstankar om missbruk av inflytande eller gynnande av släktingar, närstående eller kolleger. Beskrivningarna passar ihop med Salminens teori: korruptionen döljer sig i samhällsstrukturerna och i korrupta nätverk.

– Man agerar till synes lagligt, men missbrukar makt. Det handlar om hemlighetsmakeri, favorisering och osund växelverkan, och sådant är svårt att upptäcka, bedömer Salminen.

Etiskt övervägande bör göras på förhand

Undersökningen gör inte skillnad mellan kommunala förtroendevalda och kommunalt anställda. Enligt Salminen anknyter ändå största delen av berättelserna till direktörernas och de sakkunnigas arbete inom förvaltningen.

– När någon har en maktposition, upplever medborgarna lätt att makten missbrukas.

– Det etiskt sett besvärligaste är utan tvekan rekrytering. I samband med den stundande vård- och landskapsreformen väljs det många direktörer och sakkunniga på hög nivå till de nya organisationerna. Hur ska man kunna garantera att alla intresserade kan söka dessa positioner och även de facto tävla om dem, undrar Salminen.

De etiska resonemangen borde alltid föras på förhand.

– De etiska spelreglerna till exempel när det gäller gästfrihet kan variera mycket i företags- och tjänstemannakulturerna. Det finns inte många etiska koder för detta inom kommunsektorn, trots att sådana skulle behövas.

Av svarsmaterialet väcktes frågan om hur mycket medborgarna litar på den offentliga förvaltningen.

– Man skulle inte ha kunnat ana att det i berättelserna kommer fram så mycket verksamhet som står i strid med lagens anda och som rör sig i gränslandet mellan lagligt och olagligt, säger Salminen.

Rapport: Ari Salminen & Olli-Pekka Viinamäki: Piilokorruptio Suomessa: mitä kansalaiset kertovat? Vasa universitet 2017. Rapporter 3. (73 s.)