Humanare hemvård gav besparingar
Regionen Päijänne-Tavastland har toppat statistiken med alltför många institutionsplatser. Nu har man lyckats vända utvecklingen genom att införa en fördomsfri verksamhetsmodell och det har gått att minska antalet institutionsplatser.
I Päijänne-Tavastland har man genomfört en omfattande servicestrukturreform alltsedan år 2008. Man började rationalisera verksamhetsmodellerna för hemvården och resultatet blev en mobiloptimering av verksamhetsstyrningssystemet. Systemet pilottestades i vård- och omsorgscentralen Aava.
Aava omfattar sju kommuner: Hartola, Iitti, Mörskom, Nastola, Orimattila, Pukkila och Sysmä. Av områdets 50 000 invånare utgör de som fyllt 75 år 7–18 procent. Befolkningen i Hartola och Sysmä är speciellt gammal; 550 personer får regelbunden hemvård.
Det egentliga pilotarbetet genomfördes i Orimattila och inom hemvården i alla Aavakommuner togs ett mobilt system i bruk inom 2014.
Nyttigt både mänskligt sett och ekonomiskt
Det nya systemet överraskade med sina fördelar.
– Systemet gav en enorm klientfördel men också en betydande besparing för den kommunala ekonomin. För hemvårdens del visade fjolårets bokslut ett överskott på 650 000 euro, säger Anu Olkkonen-Nikula, direktör för hem- och boendeservice.
– Redan på förhand hade några hundratusen euro skurits ned i budgeten som optimeringsvinst fortsätter Markus Forsell, servicechef med ansvar för hemvården. Den sammanlagda nyttan är alltså i miljonklassen.
Systemet tjänade in sitt eget pris på en månad.
Arbetet blev effektivare och ändamålsenligare
Hemvårdsarbetet blev förvånansvärt mycket mer effektivt. Tidigare gick ett veckoverke åt till att organisera arbetsveckan för en kommun med hjälp av post-itlappar. Nu kombinerades klienternas servicebehov och önskemål i systemet med hänsyn till de anställdas specialkompetens. I Orimattila gick det rentav så att morgonskiftets uppgifter som man reserverat 18 anställda för kunde skötas av 13 personer i och med att uppgifterna blev mer anpassade.
– Man har också kunnat flytta anställda till platser där de behövs bättre och vakanser har lämnats obesatta, säger Olkkonen-Nikula om besparingarna.
Enligt Forsell har hemvårdarna berättat att de kommit närmare kärnan i sitt arbete.
– Arbetet känns därför mer givande och belönande, men samtidigt också mer belastande. Andelen klientarbete har ökat i och med att hemvårdarna tillbringar mindre tid på kontoret.
Enligt en utredning utgjorde hemvårdarens tid för arbete i hemmen 25–40 procent av arbetsdagen innan optimeringen infördes. Optimeringen höjde andelen till 60 procent som högst.
– Nu träffar varje anställd en klient under en dubbelt så stor del av sin arbetstid på ett sätt som känns meningsfullt också för hemvårdaren, säger Forsell.
De anställda rapporterar också om upplevelsen av jämlikhet när vars och ens arbetsbörda ses av alla och kan jämföras. De säger också att känslan av brådska har minskat avsevärt när det går att gestalta arbetsdagen som helhet i förväg.
– Vår mission är att skapa förutsättningar för ett gott liv för åldrande människor och också klientens uppelvelse av att mötas är positiv, säger Olkkonen-Nikula. Med tekniken som hjälp har man lyckats göra verksamheten mer människonära.
Man har skapat en situation där arbetet utförs tillsammans med klienten, inte för klientens räkning. Med en fastslagen reserverad tid och på förhand överenskomna uppgifter går arbetet fortare och man kan använda den tid som blir över exempelvis till samtal.
– Det här är det första systemet som kan styras med framtida information. Dessa argument är på många sätt guld värda för chefernas arbete, för ledning och beslutsfattande, säger Forsell.
Till fördelarna med systemet hör bland annat att det är lätt att tillägna sig. Sjukskötarna har rentav under arbetsdagen övat sig i användningen av systemet och stora utbildningsinsatser har kunnat undvikas.
Vi utvecklar kontinuerligt
Mottagandet har i regel varit gott. Eftersom arbetsbördan på sätt och vis ökar var man rädd för att flera anställda skulle gå, men så gick det inte, på grund av att arbetet blev mer givande.
Verksamhetsstyrningsystem förekommer också på andra håll men Aavas mobiloptimeringssystem har utvecklats längre.
– Det återstår mycket utvecklingspotential och vi är intresserade av vidareutveckling tillsammans med Tieto Oy som är vår utvecklingspartner. Också arbetet förändras hela tiden, säger Markus Forsell.
Han rekommenderar kopiering av systemet som god praxis. Ännu ivrigare rekommenderar han ytterligare förbättring, dvs. att göra det som redan är bra ännu bättre, vilket alla drar nytta av.
Så här fungerar hemvården med hjälp av mobilen
Den anställda inom hemvården rör sig inom sitt område med en personlig arbetstelefon. Telefonen har ett lösenord så att patientsäkerheten bevaras även om apparaten kommer bort.
Med hjälp av mobilapplikationen kan hemvårdaren genom en blick på optimeringsvyn se hela sitt dagsprogram, besöksadresserna, uppgifterna och hur mycket tid varje klient kan få. Av applikationen framgår också kollegornas program.
I telefonen hittar man vid behov även patientens uppgifter: medicinering, antal besök, kontaktinformation till patienten eller patientens anhöriga. Hos patienten kan hemvårdaren söka fram exempelvis färska laboratorieresultat. För patientuppgifterna kan man också ta en bild med telefonen.
Tidigare rapporterade hemvårdaren på kontoret vid arbetsdagens slut. Nu kan hemvårdaren och klienten rapportera tillsammans så att klienten blir hörd. Applikationen sammanställer också statistik med hjälp av några knapptryckningar.
1.4.2015