Förebyggande åtgärder ökar säkerheten

Tammerfors tekniska universitet genomförde ett tvåårigt forskningsprojekt inom vilket ett antal metoder utvecklades för att förebygga våld mot personalen vid jourer och akutmottagningar.

Enligt en undersökning utsätts ungefär en femtedel av personalen vid akut- och jourmottagningar för våld i arbetet varje månad.

– Våldet består mestadels av olika förolämpningar och verbala hot samt fysiskt våld som knuffar, klösande eller bett, säger Asta Lehtiö som är arbetarskyddschef inom Egentliga Tavastlands sjukvårdsdistrikt, ett av sjukvårdsdistrikten som deltog i undersökningen.

Lehtiö påpekar att utöver situationer där våld faktiskt förekommer inträffar många där det är nära ögat. Genom att rapportera dessa kan arbetarskyddet förbättras och våldsamma situationer förhindras med förebyggande åtgärder.

Projektet väckte insikter

I Tavastehus fick projektet för förbättrat arbetarskydd ett positivt mottagande och väckte enligt Lehtiö tankar kring arbetarskyddet sett ur ett bredare perspektiv.

– Hos oss har vi redan länge använt HaiPro, ett elektroniskt verktyg för att rapportera patientsäkerhetsincidenter. Via verktyget går det nu också att rapportera om saker som berör arbetarskyddet, berättar Lehtiö.

Avdelningsskötare Tuija Salonsaari betonar att många arbetarskyddsfrågor beaktats redan innan projektet inleddes.

– Till exempel har vi även tidigare hållit akutmottagningens dörrar låsta, och vakten vid dörren har kunnat reagera snabbt om farliga situationer uppstått.

Särskilt i förebyggandet av hotfulla situationer fanns det ändå mycket att utveckla.

– De flesta hotfulla situationer orsakas av patienter vars beteende på grund av sjukdom förändras i obekanta situationer, till exempel personer med psykiska sjukdomar och minnessjuka. Därtill kan patienter som använder droger uppträda våldsamt mot personalen.

Även patienters anhöriga kan bete sig våldsamt eller hotfullt.

– Anhöriga förstår inte alltid att de inte kan närvara i alla situationer och att ett stort följe kan störa andra patienter och personalens arbete.

– Ofta har de anhöriga också svårt att förstå varför väntandet drar ut på tiden. De vet ju inte att det ibland kommer in patienter från andra avdelningar och inte bara genom ytterdörren. Under projektets gång har det även satsats på information kring detta, och i synnerhet tillgången till aktuell och korrekt information har effektiviserats, förklarar Salonsaari.

Små detaljer har betydelse

Lehtiö och Salonsaari säger att personalen förhållit sig positiv och entusiastisk till projektet och de förändringar det fört med sig.

– I synnerhet de yngre arbetstagarna ansåg att det här var viktigt och en naturlig del av sjukhusarbetet. Personalen har hörts och frågorna har diskuterats öppet på avdelningsmöten. Personalen har också deltagit aktivt i att planera förändringarna, och säkerhetsfrågor diskuteras regelbundet på våra möten, säger Salonsaari.

Akutmottagningarna får arbetarskyddsansvariga

Som ett resultat av projektet har man utsett arbetarskyddsansvariga på akutmottagningen. De utreder säkerhetsfrågor, gör anmärkningar angående den dagliga verksamheten och lyfter fram missförhållanden genom diskussioner med sina arbetskamrater eller under personalmöten.

Ibland kan det gälla en liten detalj. Som exempel på detta nämner Salonsaari de klädhängare av metall som personalen hängde arbetskläder på. Dessa kunde potentiellt användas för att skada någon, och galgarna togs därför bort ur arbetslokalerna.

– Dessutom har vi bland annat granskat och preciserat inskolningsanvisningarna och effektiviserat säkerhetsutbildningen.

– Vi har fäst särskild uppmärksamhet vid inskolning och tydlig handledning för vikarier. Vikarier från andra avdelningar är inte nödvändigtvis vana vid att möta våld i arbetet, och därför är det viktigt att de snabbt får kunskap om sådana situationer.

Den interna informationen fungerar

Avdelningens interna informationsförmedling har också uppmärksammats mer än tidigare. Användningen av det interna nätverket Virve för myndighetskommunikation har effektiviserats, liksom samarbetet med vakterna.

Även lokalarrangemang såsom användningen av automatiska dörrar och larm samt placeringen av möbler har uppmärksammats.

– Vi har möblerat om så att inget står i vägen om personalen måste röra sig snabbt, berättar Salonsaari.

Mycket kvarstår att göra, bland annat i samarbetet med räddningsverket och polisen.

– När en patient överlämnas till oss uppstår det ibland besvärliga situationer som det är bra att utarbeta anvisningar för. Samarbetet mellan polisen och sjukhuspersonalen kan i framtiden klarläggas till exempel genom skriftliga anvisningar.

Mer klarspråk i anvisningarna

Lehtiö säger att problemen är mycket likartade inom de andra sjukvårdsdistrikten som deltagit i projektet.

– Förvisso varierar praxis och det är till exempel inte i alla sjukvårdsdistrikt man håller dörrarna låsta. Hos oss har man dock konstaterat att det är nödvändigt och fungerar.

Sjukvårdsdistriktets akutmottagning besöks dagligen av i genomsnitt cirka 130 patienter. Cirka 100 ordinarie anställda med olika arbetsuppgifter arbetar på jouren.

För att trygga patienternas och personalens säkerhet vid en jourenhet som fungerar dygnet runt måste det finnas tydliga och enkla anvisningar.

– Också det har förbättrats under projektets gång, säger Lehtiö.