AI effektiviserar arbetet i kommunerna och välfärdsområdena

Så mycket som 71 procent av arbetsgivarna inom kommun- och välfärdssektorn anser att produktiviteten inom den offentliga sektorn ökar genom att artificiell intelligens används. Dessutom bedömer 75 procent att AI helt klart kommer att förändra arbetsuppgifterna och sättet att arbeta i deras organisation under de följande fem åren.  

Resultaten framkommer av den enkät om artificiell intelligens som KT genomförde i februari 2025 och som besvarades av 412 arbetsgivarrepresentanter. Enkäten besvarades av direktörer, sakkunniga och representanter för personalförvaltningen från såväl kommuner och välfärdsområden som KT:s företagsmedlemmar. 

85 procent av organisationerna inom kommun- och välfärdssektorn utnyttjar AI åtminstone i någon grad. I enkäten som genomfördes för ett år sedan svarade 70 procent så här.

Även om arbetsgivarna tror så här starkt på att AI effektiviserar produktiviteten inom kommun- och välfärdssektorn verkar det inte finnas några färdiga planer för effektiviseringen av arbetet. 

Endast en tredjedel av respondenterna upplevde nämligen att ledningen i deras organisation har en klar syn på hur AI ska utnyttjas. Här finns en intressant motsättning som framhäver behovet av starkt ledarskap, visionärskap och konkret stöd för personalen.

En ökad produktivitet kräver också mod att pröva och dela erfarenheter. Många av dem som besvarade enkäten önskade att man nationellt skulle samordna tydliga rekommendationer och anvisningar så att olika organisationer inte behöver bygga sina lösningar från noll. En gemensam önskan var att AI ska utnyttjas i stor utsträckning, men kontrollerat.

AI används redan i stor utsträckning

Av respondenterna uppgav 39 procent att de använder AI varje vecka eller dagligen, då den motsvarande andelen var 26 procent året innan.
Användningen av AI har spridit sig särskilt till förvaltningen, utbildningen, kommunikationen och expertarbete. AI utnyttjas till exempel i planering, upprättande av mötespromemorior, framtagande av texter, översättning, informationssökning och datastrukturering. 

Den generativa artificiella intelligensen har blivit en permanent del av arbetet inom den offentliga sektorn, och dess konsekvenser för produktiviteten i arbetet märks allt tydligare. 

Applikationer, såsom ChatGPT och Microsoft Copilot, gör informationssökandet, utarbetandet och planeringen av handlingar snabbare. De frigör tid från rutinuppgifter, vilket kan möjliggöra en bättre kvalitet på tjänsterna. Samtidigt kan de arbetsuppgifter som kvarstår för människan bli meningsfullare då maskinerna sköter rutinerna.

Samtidigt utmanar AI de befintliga arbetsbilderna och kompetenskraven på ett sätt som kräver ändring både på individnivå och organisationsnivå.

AI är förknippad med tvivel och iver

Även om användningen av AI har utvidgats är införandet ännu förknippat med många hinder. Som de vanligaste hindren nämndes brist på kompetens och anvisningar, en stressig vardag i arbetet, osäkerheter som gäller informationssäkerheten, bristande stöd från ledningen och kostnadsfrågor.
I svaren på KT:s enkät om artificiell intelligens framhävdes även farhågor om att de små kommunerna blir efter i utvecklingen, eftersom de saknar resurser.

Samtidigt betonade respondenterna att en del av de anställda fortfarande förhåller sig reserverade till AI. Orsaken kan vara osäkerheten som är förknippad med att arbetsbeskrivningen ändras. 

”Det är bra att vara medveten så att man inte rusar i väg utan kriticitet. En god tjänare, men inte herre”, så sammanfattade en respondent sitt förhållande till AI.

AI:s produktivitetspotential är dock verklig. Konsultföretaget McKinsey har bedömt att den generativa artificiella intelligensen kan öka den globala produktiviteten med 0,1–0,6 procentenheter årligen fram till år 2040. 

Möjligheterna finns framför allt i informationsarbete, där en stor del av tiden går åt till att skriva, planera, samarbeta och fatta beslut. 
AI kan underlätta så mycket som 60–70 procent av arbetsbelastningen. OECD:s rapporter stöder denna bedömning. De lyfter fram att ökningen i produktiviteten beror på användning av teknologi, men också på organisationskulturen, ledningen och utbildningen.  

Strategisk styrning bidrar till produktivitet

AI har en betydande möjlighet att förbättra produktiviteten inom den offentliga förvaltningen. Detta framkommer i en utredning som finansministeriet publicerat 2024. 

En förutsättning för en ökad produktivitet är en tydlig strategisk styrning, att utmaningarna som gäller informationssäkerhet och etiskhet blir lösta samt att kompetensen utvecklas på alla förvaltningsnivåer.

I utredningen betonas det att användningen av AI fortfarande är sporadisk och på enstaka personers ansvar i de flesta organisationer inom den offentliga förvaltningen. I nyckelposition ligger ett strategiskt grepp och ledningens engagemang, för att AI:s möjligheter ska kunna sättas i större användning.

Kompetensen förändras

AI försnabbar inte enbart uppgifterna, utan den ändrar också innehållet i och karaktären av arbetet. När maskinen sköter rutinen övergår arbetstagarens roll allt mer till bedömning, etisk prövning, kreativt tänkande och växelverkan.

I KT:s enkät framhävdes förutom yrkeskunskaper även AI-kompetens, digitala färdigheter samt förmåga att tänka och lösa problem som de viktigaste kompetensområdena i framtiden.

I dagens läge framhävs interaktiva färdigheter och självledarskap i organisationerna, men betydelsen av AI-kompetens ökar snabbt. I de öppna kommentarerna önskade man i stor utsträckning utbildning som beaktar olika yrkesgruppers praktiska arbete och sänker tröskeln för att använda AI.

Användningen är mer omfattande i städer

Det har blivit vanligare att använda AI i kommunerna, i synnerhet i stora och medelstora kommuner, där man sedan tidigare har en stark digital kompetens.

Detta framgår av Kommunförbundets utredning. Däremot i små kommuner är användningen av AI fortfarande splittrad eller sporadisk. De små kommunerna efterfrågar tydliga nationella riktlinjer och färdiga modeller som direkt kan skalas för användning. 

Kommunförbundet betonar behovet av samarbete mellan kommuner, gemensamma utbildningar och delning av resultat från pilotförsök till hela nätverket. Detta är också ett önskemål hos de som deltog i KT:s enkät. 

”Det skulle vara viktigt att dela goda (och även dåliga) erfarenheter så att vi kollektivt kan lära och få god praxis för vardagen”, konstaterar en respondent i sitt svar på KT:s enkät om artificiell intelligens.