Sparåtgärder kan också leda till något gott

Många social- och hälsovårdstjänster har förbättrats, men de regionala skillnaderna är stora. Det här framgår av THL:s rapport från i mars, i vilken en arbetsgrupp på nästan hundra forskare analyserar effekterna av social- och hälsovårdsreformen.

I och med övergången till välfärdsområden har finansieringen stramats åt, vilket har tvingat välfärdsområdena till hårda spar- och anpassningsåtgärder.

Till exempel har Birkalands välfärdsområde (Pirha) avvecklat hälsocentraler och genomfört flera samarbetsförhandlingar som lett till uppsägningar. Samtidigt förnyar Pirha sitt servicenät.

Mitt i allt detta inledde Aija ­Tuimala sitt arbete som Pirhas HR-direktör, då hon flyttade över från tjänsten som relationsdirektör vid KT till Pirha i november i fjol.

– Jag har aldrig sett så många och så betydande förändringar i ett välfärdsområde på så kort tid, säger hon.

Enligt Tuimala har förändringarna lett till att man i Pirha gjort framsteg som även tas upp i THL:s rapport: tjänster har samordnats och välfärdsområdet har tagit flera digitala språng. Svåra beslut kan få positiva konsekvenser som påverkar långt in i framtiden.

Digitala tjänster ökar tillgängligheten

Mitt i förändringarna är utgångspunkten för Pirha att alla invånare i välfärdsområdet får tillgång till vård och att de kan använda tjänsterna på lika villkor.

Enligt Pirhas färska bokslut för 2024 fick 87 procent av dem som behövde primärvård i Birkaland tillgång till tjänsterna inom två veckor. Och bland dem som behövde specialiserad sjukvård fick 95 procent tillgång till den inom tidsfristen.

Tillgången till hälso- och sjukvård har förbättrats genom de satsningar som gjorts på att utveckla tjänsterna i området. Eftersom servicenätet för primärvården har skurits ner, erbjuds invånarna i Birkaland nu fler digitala tjänster än förr vid sidan av de fysiska tjänsterna.

– De digitala tjänsterna är alltid nära människan. De är ett bra exempel på att man genom att utveckla tjänsterna kan införa bättre koncept, säger Tuimala.

Via exempelvis de digitala tjänsterna Digiklinikka och OmaPirha får invånarna i Birkaland hjälp med sina hälsoproblem på ett smidigare sätt än tidigare. Genom Digiklinikka kan man kontakta en läkare eller sjuksköterska via en chatt, telefonapp eller dator.

Man kan foga bilder till meddelandena och under ett samtal kan man öppna en videoförbindelse. I OmaPirha sköts till exempel tidsbokningar och ifyllning av blanketter för förhandsinformation digitalt. Samtidigt har arbetsbördan för hälso- och sjukvårdspersonalen minskat.

Invånarna i välfärdsområdet verkar ha tagit till sig tjänsterna: år 2024 registrerades 243 000 personer i OmaPirha. Det är nästan hälften av alla invånare i Birkaland.

”Det är särskilt viktigt att se till att alla får den vård de behöver på lika villkor.”

Aija Tuimala, HR-direktör vid Pirha

Ambulerande tjänster förenar yrkesfolk inom olika branscher

År 2024 blev hälso- och sjukvårdstjänsterna bilburna. I ett pilotprojekt granskade till exempel en munhygienist munhälsan hos invånarna i en enhet för serviceboende i

Punkalaidun, medan man i Luopioinen samlade erfarenheter av att genomföra tandvård i hemvårdsklienternas eget hem.

– När servicenätet har komprimerats är det särskilt viktigt att se till att alla får det stöd och den vård de behöver på lika villkor. Många sköter sina ärenden på ett smidigt sätt digitalt, men närtjänsterna och de ambulerande tjänsterna kompletterar serviceutbudet, säger Tuimala.

Hon tar också upp Birkalands lägescentral för social- och hälsovård, som för närvarande förenar räddningsväsendet och den prehospitala akutsjukvården, och i fortsättningen även social- och hälsovårdstjänster.

Vid lägescentralen övervakas servicebehoven och de mobila tjänsterna samordnas – med andra ord skickas vården dit där den behövs.

Lägescentralen är ett konkret exempel på resultatet av THL:s rapport, som visar att social- och hälsovårdsreformen har skapat goda förutsättningar för ett effektivare samarbete mellan tjänsterna.

Enhetliga tjänster inom välfärdsområdet och dess strukturer

HR-direktör Aija Tuimala har bevittnat ett förenhetligande av tjänsterna också i sitt dagliga arbete, eftersom tiotals sakkunniga och chefer har varit föremål för samarbetsförfarande. Pirhas förvaltning har rationaliserats för att effektivera verksamheten; bland annat har ledningsnivåerna komprimerats och personalens arbetsuppgifter setts över.

HR-tjänsterna har omorganiserats i tre helheter: HR-sektorn, personaltjänster inom stödtjänsterna och Pirha-akademin. HR-sektorn ansvarar bland annat för den strategiska ledningen av Pirhas personaladministration, medan personaltjänsterna erbjuder till exempel operativt stöd vid rekrytering och i lönefrågor. Pirha-akademin fokuserar på kompetensutveckling och utbildning för personalen.

– Målen framhävs tydligare i den nya strukturen, som dock kräver ett tätt samarbete, säger Tuimala.

Mindre hyrd arbetskraft sparar miljoner

Våren 2025 fick Pirha erkännande för sin progressiva upphandling av personaluthyrningstjänster. I en tävling som ordnats av Rådgivningsenheten för offentlig upphandling lovordades Pirhas lösning särskilt i fråga om förbättring av tjänsternas kvalitet, kostnadseffektivitet och främjande av regional jämlikhet.

Pirhas mål har varit att minska användningen av hyrd arbetskraft. Samtidigt har man ökat den egna personalstyrkan. Orsaken till detta är målet att tillhandahålla tjänsterna på ett kostnadseffektivt sätt: enligt välfärdsområdets beräkningar är kostnaderna för hyrd personal upp till 1,5–2 gånger högre än för egna anställda.

År 2024 minskade Pirha användningen av hyrd arbetskraft med en tredjedel. Det motsvarar besparingar på 14 miljoner euro.

– En förbättrad tillgång till personal har gjort det möjligt att besätta tidigare lediga befattningar, säger Tuimala.

Tuimala verkar optimistisk. När det gäller den statliga finansieringen anser hon dock att det inte finns så mycket handlingsutrymme i Pirha, än mindre i andra välfärdsområden.

– En förutsättning för framtiden är att ekonomin är under kontroll.

Pirhas HR-direktör Aija Tuimala sätter värde på de anställdas välbefinnande.

– De största förändringarna är nu förhoppningsvis på väg att stabiliseras. Jag hoppas att det ger en känsla av trygghet. Personalens prestationer har varit otroliga under de omvälvande förändringarna.

Aija Tuimala berättar att ett av de senaste utvecklingsobjekten inom serviceproduktionen är en husläkarmodell som kunde förbättra kontinuiteten i vården, särskilt för långtidssjuka. I ett senare skede skulle man vilja få med infallsvinklar från mentalvård och rehabilitering i modellen.