Invånarna kan bidra med sparidéer

Ekonomin behöver balanseras, men hur? I Jyväskylä stad beslutade man sig för att fråga efter idéer och åsikter av dem vars tjänster påverkas av besparingarna. 

På vårvintern 2023 inledde staden ett ekonomiprogram som strävar efter att balansera ekonomin före utgången av 2027. Inom programmet genomförde staden enkäter, där man frågade av invånare, anställda och organisationer vad staden kan spara på och vad man inte ska spara på.

– Vi fick mycket sådan information som vi sannolikt inte skulle ha fått på något annat sätt. Enkäterna besvarades av människor som inte annars nödvändigtvis skulle föra fram sina åsikter, säger ekonomidirektör Vesa Voutilainen.

Enkäter gynnar kommunikationen

Det fanns två huvudorsaker till att enkäterna ordnades. Den första handlade om kommunikation. Med hjälp av enkäterna kunde staden effektivt förmedla information till exempel om varför ekonomin och verksamheten behöver anpassas.

Den andra orsaken var inhämtande av information. Informationen man fick genom svaren kunde utnyttjas i tjänsteinnehavarnas förslagsberedning och tillhandahållas som stöd för de politiska beslutsfattarnas beslut.

Svaren var mångskiftande, men ett tydligt budskap framträdde: besparingar ska inte omfatta barn, unga och den äldre befolkningen enligt respondenternas åsikt.

Däremot var respondenterna villiga att skära ned på exempelvis det årliga evenemanget Valon kaupunki (ljusets stad) eller medborgarinstitutets tryckta studiehandbok.

Många konkreta sparobjekt

Varje enkät planerades i förväg så att de gynnar både de respondenter som använder tjänsterna och tjänsteinnehavarna och politikerna.
Enkäterna genomfördes elektroniskt. De avvek från varandra exempelvis så att den enkät som riktades till personalen hade flest öppna frågor. Svaren var mycket konkreta inbegripet vilka maskiner och anordningar man kan avstå från.

I enkäten till invånarna fanns det färdigt sammanställt olika alternativ som staden eventuellt skulle kunna spara in på. Respondenten fick studera alternativen och välja vad hen ville satsa på. Respondenten såg också hur mycket vissa sparobjekt verkligen kostar och hur mycket besparingar det skulle medföra om man skar ned i dem.

– Där kunde man till exempel själv konstatera att om stadens förvaltning skulle avskaffas helt och hållet skulle besparingen vara ganska liten. Sådant har också föreslagits i insändarspalterna, säger Vesa Voutilainen.

”Vi fick mycket sådan information som vi sannolikt inte skulle ha fått på något annat sätt.”

Vesa Voutilainen, ekonomidirektör i Jyväskylä stad

Positiv respons

Merparten av responsen var positiv. Respondenterna gladde sig över att de fick vara delaktiga i beslutsfattandet och att svaren överlämnades till de politiska beslutsfattarna.

Kritiken från invånarna gällde främst att alternativ till sparobjekt hade getts färdigt. Det var dock ett medvetet beslut. Från enkäten exkluderades sådana lagstadgade skyldigheter som man inte kan skära i. 

– Det är onödigt att som alternativ ge exempelvis en betydande minskning av ledarnas antal i daghemsgrupperna, eftersom staden inte kan göra en sådan besparing.

I de öppna svaren fick man ändå kommentera vad som helst, och många utnyttjade möjligheten. Voutilainen är nöjd med antalet svar. Enkäten till invånarna gav 3 606 svar och enkäten till personalen 367 svar. Av organisationerna fick man 167 svar.

Förbered i tid och med omsorg

Det är en ansträngning att genomföra en enkät, men enligt Vesa Voutilainen hör det också annars till stadens kontinuerliga verksamhet att delaktiggöra invånarna och de anställda.

– Om man ständigt skulle genomföra enkäter på samma sätt skulle det bli en belastning. När de genomförs då och då är det nyttiga och lönar sig samt ger viktig information.

Voutilainen betonar dock att enkäterna bör förberedas noggrant. Det lönar sig att var ute i god tid så att man de facto hinner utnyttja svaren. Dessutom är det viktigt att utarbeta enkäten bra, så att man får fram information, idéer och insikter.

Och ytterligare: blanketten ska vara extremt tydlig och enkel så att respondenterna säkert förstår frågorna på samma sätt.

Det lönar sig att följa upp verkningarna

Jyväskylä inledde enkätprojektet på egen hand. Efter inledningsskedet gick staden med i Sitras försök, där invånare togs med i ekonomiplaneringen som invånarpanel.

Projektet upphörde i slutet av 2024. Till det hörde en responsenkät, där man utredde hurdana verkningar de redan genomförda besparingarna hade haft.

– Utan enkäten skulle konsekvensbedömningarna ha varit ofullständiga, säger Voutilainen.

I och med responsenkäten har vissa besparingar återtagits, eftersom de har påverkat människor oskäligt eller eftersom den ekonomiska nyttan med dem har varit mycket liten. Till exempel beslutade man att fortsätta ploga väganslutningarna åt hemmaboende personer över 75 år under vinterperioden 2024–2025. 

Staden avser fortsätta att delaktiggöra människor genom enkäter och paneler.  

Jyväskylä banade väg för andra

Jyväskylä är inte den enda staden som har tagit invånarna med i beslutsfattandet. Den är dock en av de första, om inte den första, som på olika sätt i hög grad involverat invånarna i ekonomiplaneringen.

– Vi banade väg för andra, eftersom vi var en av de första av de stora städerna som började anpassa vår ekonomi och vi konstaterade redan i inledningsskedet att enkäterna blir goda verktyg, säger ekonomidirektör Vesa Voutilainen.

Jyväskylä har delat med sig av sina erfarenheter till andra kommuner. Åtminstone Södra Savolax välfärdsområde Eloisa har bett invånarna och andra intresserade att komma med idéer för att balansera ekonomin.

Stiftelsen för vårdforskning sr och Vaikuttavuusseura ry har för sin del samlat in idéer av yrkespersoner inom vårdarbete angående hur ineffektivt vårdarbete som ger liten nytta kan identifieras bättre än i nuläget.