Lönereformen har krävt detektivarbete

Det nationella karriärstegssystemet i lönesättningen för läkare trädde i kraft sommaren 2023. I praktiken har välfärdsområdena betalat ut läkarnas löner i enlighet med det nya systemet redan i ett år. 

I karriärstegssystemet finns separata karriärsteg för hälsocentralläkare, tandläkare, sjukhusläkare och sjukhustandläkare. Poängen med den nya karriärstegsmodellen är att läkarna får högre lön när ansvaret och kunnandet ökar. De avancerar på lönestegen till exempel i och med mer utbildning och ledningsuppgifter. Tandläkare och läkare vid hälsocentraler betalas dessutom prestationsarvoden. Prestationer är bland annat patientbesök på mottagningen och konsultationer.

Nu har reformen av läkarnas lönesystem kommit in i ett skede där lönerna ska harmoniseras, dvs. förenhetligas inom välfärdsområdena. Det är ett förvånansvärt digert arbete som framför allt har krävt samarbete, men även detektivtalanger.

Intensivt arbete lokalt

När KT, Läkarförbundet och Tandläkarförbundet sommaren 2023 nådde ett förhandlingsresultat om det nya karriärstegssystemet för läkare, övergick reformarbetet till den lokala nivån.

I Mellersta Finlands välfärdsområde arbetar omkring 850 läkare, och vars och ens lön skulle placeras in på de nya lönestegen. Det var inte bara en teknisk överföring, utan Mellersta Finlands välfärdsområde gick igenom sina egna kriterier för lönestegen. I praktiken innebar detta tilläggsskrivningar för de nationella lönestegen så att reformen kunde skräddarsys enligt de egna förhållandena. 

I Mellersta Finlands välfärdsområde var det Läkaravtalets lönearbetsgrupp under ledning av anställningschef Merja Virtanen som åtog sig förhandlingarna.

Smidigt samarbete

Anställningschef Merja Virtanen och förtroendeman Outi Kavasmaa säger att samarbetet har varit smidigt mellan arbetsgivaren och arbetstagarsidan. 

– Annars hade en så här stor förändring inte ens varit möjlig, säger Merja Virtanen. 

Hon anser att om lönereformen först hade beretts av arbetsgivaren och sedan bara skickats till förtroendemännen för kommentarer, skulle förändringen inte ha lyckats. Nu har samarbetet varit intensivt. Även om meningsskiljaktigheter har uppstått, har man sökt lösningar och kompromisser i god anda.  

– Jag är stolt över den välgjorda plan vi utarbetade och hur väl vi fick cheferna att delta i den, säger Outi Kavasmaa.

Först ett pilotförsök för tandläkarna

En viktig bidragande orsak till att karriärstegsreformen för läkarna lyckades i Mellersta Finland var att välfärdsområdet redan under våren 2023 hade deltagit i ett pilotförsök för karriärstegsmodellen för tandläkare. I pilotförsöket placerades tandläkarnas löner redan in på de olika lönestegen, men bara på prov i en Exceltabell. På så sätt hade välfärdsområdet redan färdigt erfarenheter av att införa karriärstegssystemet.  

När det nationella förhandlingsresultatet om alla läkares karriärstegslöner sedan uppnåddes, var tandläkarnas lönesteg i Mellersta Finlands välfärdsområde redan nästan färdiga. Då återstod bara de lokala förhandlingarna om hur hälsocentralläkarna och sjukhusläkarna skulle placeras på stegen.

Enorm arbetsmängd

Både Merja Virtanen och Outi Kavasmaa anser att tidtabellen för de lokala lönestegsförhandlingarna var stram. Efter det att det nationella förhandlingsresultatet nåtts under sommaren skulle de nya lönerna börja betalas redan i december.

De lokala förhandlingarna måste alltså inledas omedelbart. Förhandlingarna framskred en bilaga och en del i sänder, och den strama tidtabellen höll till slut. Virtanen och Kavasmaa verkar lite överraskade över att tidtabellen höll, eftersom arbetsmängden var enorm.

– Det innebar ett digert arbete för förtroendemännen och HR-seniorpartnerna, och i fråga om bilaga tre för Kirsi Manninen och mig. Vi var emellanåt ganska slutkörda men vi sporrade varandra och så blev det klart till slut, säger Outi Kavasmaa.

Virtanen och Kavasmaa anser att reformen har gjort läkarnas löner mer enhetliga och sporrande. Enligt Virtanen åtar sig läkarna krävande uppgifter i större utsträckning nu, eftersom de får mer betalt för dem. Reformen har alltså lyckats.

– Det har varit förvånansvärt lite oklarhet kring vilket lönesteg en viss befattning hör till, säger Merja Virtanen.

Det beror på att cheferna själva har deltagit i utarbetandet av lönestegen, så de känner till systemet.

Lönerna förenhetligas

När kriterierna för lönestegen var klara, var nästa problem den retroaktiva betalningen av lönerna. Lönereformen hade i det skedet varit i kraft i sex månader. Mellersta Finlands välfärdsområde kunde betala ut lönerna enligt det nya systemet i slutet av övergångsperioden, i december 2023.

– Löneadministrationskostnaderna ökade eftersom lönerna justerades retroaktivt från och med 1.6.2024. Till exempel fick beräkningen av semesterpenningen göras om, säger Merja Virtanen.
Nästa steg i reformen var harmoniseringen av lönerna. Det gjordes per bilaga, så att läkare som är placerade på samma steg i fortsättningen har samma lön.

För närvarande har Mellersta Finlands välfärdsområde genomfört harmoniseringen av sjukhusläkarnas löner. Nu pågår harmoniseringen av hälsocentralläkarnas löner, som är den mest arbetskrävande delen av reformen. Avsikten är att harmoniseringen av hälsocentralläkarnas löner i Mellersta Finlands välfärdsområde ska vara klar senast i augusti.

– Det svåraste har varit att reda ut vad lönerna har innefattat, så att vi får reda på vilken den egentliga uppgiftsrelaterade lönen är, säger Merja Virtanen. 

Det finns inte nödvändigtvis alltid tydliga anteckningar om till exempel en läkares rekryteringstillägg, utan man har varit tvungen att leta fram dem ur diskussionspromemorior eller kommunens beslut. Detektivarbetet fortsätter.