Lönesystemet i Lahtis förnyas i samarbete

De 1 700 anställda vid Lahtis stad övergår till en ny lönemodell i år. Härmed genomgår lönesättningen den mest betydande förändringen sedan början av millenniet.

– Nivålönemodellen ger ett system som är mycket enklare och smidigare att upprätthålla än det tidigare och som styrs på nationell nivå, säger Anneli Hyvärinen, anställningschef vid Lahtis stad.

Lahtis är en av de kommuner som tillsammans med huvudavtalsorganisationerna simulerade, dvs. testade, nivålönesystemet år 2022. Som namnet antyder, delar den nya nationella nivålönemodellen in de uppgiftsrelaterade lönerna i tre nivåer.

De löntagare som omfattas av det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn (AKTA) samt den personal inom småbarnspedagogiken som omfattas av UKTA får alltså i fortsättningen en nivålön på A-, B- eller C-nivå enligt det kunnande och ansvar som arbetet kräver. Utöver nivålönen kan den anställda också få nationella nivåtillägg för handledning av studerande och för läkemedelsbehandling inom småbarnspedagogiken. Utöver dessa kan lokalt fastslagna nivåtillägg betalas.

Systemet trädde i kraft den 1 februari, men kommunerna ska verkställa det före oktober. Tack vare simuleringen är Lahtis stad redan på god väg med beredningen av reformen.

Simuleringen stödde förberedelserna

Anneli Hyvärinen pekar på en tät Excel-tabell på datorskärmen som visar simuleringen av nivålönesystemet i praktiken. I tabellens celler har nivåerna av kunnande och ansvar, den lokala nivåbeskrivningen, beteckningar och nivålöner införts.

I tabellerna finns alla de 1 700 anställda vid Lahtis stad som omfattas av AKTA, allt från bibliotekarier till systemplanerare och barnskötare. Totalt är det fråga on mer än 200 befattningar.

Simuleringen genomfördes av en lönearbetsgrupp bestående av huvudavtalsorganisationernas förtroendemän, en personalservicegrupp och en projektanställd med visstidsanställning.

I simuleringen samarbetade man tätt med cheferna i staden. I praktiken granskade arbetsgruppen och cheferna det dåvarande lönesystemet och gick igenom lönebilagorna i AKTA en i taget samt redde ut vad bestämmelserna i det nya systemet innebär rent konkret i respektive bilaga.

– Vi tillämpade bestämmelserna i AKTA:s simuleringsbilagor på de uppgiftsbeskrivningar som staden använde och definierade aspekterna på kunnande och ansvar för de lokala nivåbeskrivningarna, förklarar Hyvärinen.

Hyvärinen anser att simuleringen av nivålönesystemet avsevärt ökade Lahtis stads beredskap att övergå till det egentliga nya lönesystemet. Under simuleringen identifierades till exempel behov av en ny lönesättning och befattningar som borde ingå i en annan lönegrupp. Samarbetet med huvudavtalsorganisationerna och den övriga lönearbetsgruppen var intensivt under simuleringens gång.

– Vi har hela tiden skapat en gemensam syn med huvudavtalsorganisationerna om det strukturella innehållet, säger hon.

Det nya lönesystemet är flexibelt

Nivålönemodellen medför en efterlängtad förändring i lönesättningen inom kommunsektorn. Det tidigare systemet trädde i kraft på 2000-talet och baserade sig på arbetsvärdering. I praktiken visade sig systemet vara stelt och långsamt att ändra. Det var något Anneli Hyvärinen också fick uppleva: under de över tjugo år hon arbetat inom personaladministrationen har hon hunnit se hela den gamla modellens livscykel.

– Systemet har varit väldigt klumpigt att upprätthålla och det reagerar inte längre på arbetslivets krav som det borde, säger hon.

När de uppgiftsrelaterade lönerna fastställdes på lokal nivå, var det besvärligt att hålla uppgiftsbeskrivningarna och kriterierna för arbetets svårighetsgrad uppdaterade. Systemet kunde inte beakta de flexibelt föränderliga arbetslivskraven.

Den nya nivålönemodellen ger lönesättningen flexibilitet och smidighet. Den beaktar bättre än tidigare de krav som uppgifterna ställer, men också de förändringar i kunnande och ansvar som sker i dem.

Låt oss ta som exempel nivåbeskrivningen för skolgångshandledare i Lahtis stads nivålönesimulering. Där ligger en normalnivå av kunnande och ansvar, dvs. att självständigt stödja eleven och handleda skolgången, på den nationella A-nivån för lönesättningen. På B-nivån ligger krävande uppgifter inom vård och handledning, till vilka Lahtis stad lokalt har räknat till exempel ansvar för arrangemangen kring elevernas skolskjutsar eller användning av främmande språk. På C-nivån ligger i sin tur uppgifter som förutsätter en kombination av kunnande och ansvar på mycket hög nivå, till vilka i Lahtis fall exempelvis hör att handleda elever med behov av särskilt stöd.

Nationell styrning underlättar

Nivålönesystemet har testats i praktiken, och nu kan man börja förverkliga det. När denna artikel skrivs går arbetsgruppen i Lahtis stad igenom KT:s cirkulär som utkom i slutet av januari och som innehåller avtalsbestämmelserna om nivålönesystemet. Vid genomförandet av själva reformen utnyttjas materialet och lärdomarna från simuleringen, och uppdateringar görs vid behov.

Målet för Lahtis del är att helheten ska vara klar före sommarlovet. Hyvärinen anser att de nationella avtalsbestämmelserna underlättar arbetet. Varje kommun utarbetar lokala nivåbeskrivningar för befattningarna, men de nationella nivåkriterierna ger den centraliserade styrning som behövs för att genomföra reformen.

– De mer preciserade avtalsbestämmelserna skapar nationell jämförbarhet och underlättar utvecklingsarbetet. Man behöver inte avgöra allt själv, säger hon.

Tydliga strukturer stöder

Vilka råd skulle Anneli Hyvärinen ge andra kommunala arbetsgivare i fråga om lönereformen?

– Ju tydligare strukturer och kriterier man redan har i det egna lönesystemet, desto lättare blir det att tillämpa det nya systemet, säger hon.

Det lönar sig att fastslå till exempel veckovisa möten för genomgången av lönebilagorna i AKTA och att planera i god tid i förväg. Dessutom uppmuntrar Hyvärinen till att upprätthålla en dialog särskilt med cheferna, så att utformningen av de lokala nivåbeskrivningarna för befattningarna motsvarar nuläget.

I praktiken kommer nivålönemodellen och allt det arbete som den kräver förhoppningsvis att stärka sambandet mellan de kommunala arbetsuppgifterna och det kunnande och ansvar som de förutsätter. Ju rättvisare löner, desto attraktivare arbetsliv.

– Det nya nationella systemet kommer inte att sänka någons lön.

Kunnande i enlighet med systemet

Lahtis köper löneadministrationsservicen av företaget Provincia, till vars ägarkunder staden hör. Mari Rosberg, servicedirektör vid Provincia, beskriver löneadministrationens roll i reformen som en pålitlig partner.

– Det största arbetet med att förverkliga den nya modellen sker hos arbetsgivarna, dvs. i städerna och kommunerna. Som partner betraktar vi reformen som en förändring som man måste sätta sig in i noggrant och som vi är med om att genomföra, säger hon.

Vid tidpunkten för intervjun hade inget ännu gjorts med kodningen i själva lönebetalningssystemet.

– Grundprocessen för lönebetalning kommer inte att förändras, men i den nya modellen bildas de anställdas lön på ett annat sätt än tidigare. Därför är det troligt att systemen kommer att förändras något, säger Rosberg.

Hon tror dock att de kommande förändringarna kommer att vara måttliga.