Återgång till centraliserade avtal?

Ett s.k. spelöppningsavtal och en allmän linje på kostnadsnivå har i allmänhet uppstått på basis av teknologiindustrins avtal. För närvarande har förhandlingarna kört ihop sig rejält. Industriförbundet och Fackförbundet Pro hotar med omfattande strejker i december och medling i arbetstvisterna pågår. Det finns även andra strejkhot.

Någon gemensam lägesbild av ekonomin, köpkraften och sysselsättningen tycks avtalsparterna inte ha. KT har vid flera tillfällen hos de centrala arbetsmarknadsparterna efterlyst inte bara en sektorsspecifik lägesbild utan också en gemensam lägesbild av Finlands ekonomi och arbetsmarknad. Den försvann samtidigt som EK ensidigt frångick centraliserade lösningar.

Den starkt centraliserade samordningen av löneökningar och avtal, som förbunden på Södra kajen hållit fast vid i flera år, återkom när FFC-förbunden lade fram ett gemensamt, kostnadsmässigt dyrt lönemål. Under Södra kajens ledning är vi på väg tillbaka till ett slags centraliserade arbetsmarknadsuppgörelser, som dock helt saknar en gemensam lägesbild av arbetsmarknaden.

En gemensam syn på den finländska arbetsmarknadsmodellen saknas också i vidare bemärkelse. Detta har lett till att arbetsmarknadsuppgörelser och arbetsfred allt oftare uppnås först efter utdragna förhandlingar och medling samt konflikthot och arbetskonflikter. De negativa effekterna på bland annat ekonomin, konkurrenskraften, de lagstadgade tjänsterna och vårdskulden har ökat.

Kollektivavtalen för kommun- och välfärdssektorn och deras bolag gäller till 30.4.2025. Förhandlingarna om reformen av lönesystemen är på slutrakan. De egentliga avtalsförhandlingarna ser ut att inledas i början av 2025.