Så förbereder du dig inför AN-reformen

Genom AN-reformen överförs sysselsättningstjänsterna från staten till kommunerna 1.1.2025. I och med reformen överförs 4 400 anställda från staten till kommunerna genom överlåtelse av rörelse.

Genom AN2024-reformen får Finland sammanlagt 45 sysselsättningsområden eller kommuner som ansvarar för organiseringen av arbetskraftsservicen. Reformen medför många förändringar för personalen som överförs, vilket medför utmaningar för de nya arbetsgivarna. Den här artikeln ger dig svar på vanliga frågor.

När ska samarbetsförhandlingar föras och när kan de inledas?

Syftet med samarbetsförhandlingarna är att ge arbetstagarna möjlighet att i samförstånd med arbetsgivaren delta i utvecklingen av kommunens och välfärdsområdets verksamhet och ge arbetstagarna möjlighet att påverka beredningen av beslut som gäller deras eget arbete och deras arbetsplats. Samarbetsförhandlingar ska alltså föras i många situationer.

I samarbetslagen, dvs. lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden, räknas ärenden upp som åtminstone ska behandlas i samarbete. Dessa är till exempel sådana förändringar i organiseringen av arbetet och i kommunens eller välfärdsområdets servicestruktur som har betydande konsekvenser för personalens ställning.

Kommunerna kommer i många fall att organisera tjänsterna på ett sätt som avviker mycket från den statliga organiseringen. I samband med reformen medför detta ändringar både i sättet att organisera tjänsterna och i många anställdas arbetsuppgifter. Det är således sannolikt att det i flera kommuner är nödvändigt att inleda samarbetsförhandlingar genast efter överlåtelsen av rörelsen.

Personalen som överförs genom överlåtelse av rörelse blir kommunal personal först 1.1.2025 och därför kan de officiella samarbetsförhandlingarna inledas först 1.1.2025. Inofficiella diskussioner kan föras redan under 2024. Dessa diskussioner är dock inte sådana förhandlingar som avses i samarbetslagen.

Till vilka uppgifter överförs de anställda?

Utgångspunkten för överlåtelsen av rörelse är att personalen överförs i egna uppgifter och fortsätter utföra de tidigare arbetsuppgifterna. I den aktuella AN-reformen kan de tidigare arbetsuppgifterna inte alltid erbjudas på grund av att den så kallade funktionella helheten inte överförs till den mottagande kommunen, vilket normalt är fallet vid överlåtelse av rörelse. Till följd av lagstiftningen om reformen kan kommunen inte ens alltid organisera servicehelheten med samma innehåll som staten.

Om arbetsuppgifterna måste ändras väsentligt ska arbetsgivaren enligt KT:s bedömning inleda samarbetsförhandlingar där grunderna, konsekvenserna och alternativen i ärendet bedöms.  Under samarbetsförhandlingarna preciseras informationen om vilken kompetens och erfarenhet personalen som överförs har. Med hjälp av informationen kan arbetsgivaren bedöma vilka uppgifter som erbjuds vem för att arbetsgivaren ska uppfylla sin skyldighet att erbjuda arbete på det sätt som förutsätts i lagstiftningen.

När samarbetsförhandlingarna har avslutats kan arbetsgivaren behandla den överförda personalen så jämlikt som möjligt.

Kan arbetsuppgifter skapas för viss tid?

Om tidigare arbetsuppgifter inte kan erbjudas har KT föreslagit kommunerna att överväga ett tillvägagångssätt enligt vilket arbetets innehåll till en början ändras för viss tid.

Efter samarbetsförhandlingarna bedöms vilka ändrade arbetsuppgifter som erbjuds vem. De arbetstagare som överförs genom överlåtelse av rörelse erbjuds arbetsuppgifter som närmast motsvarar deras tidigare uppgifter med beaktande av deras arbetserfarenhet och utbildning. Tillvägagångssätten i fråga om tidsbegränsade och även andra uppgiftsarrangemang bestäms på olika sätt beroende på om det är fråga om ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande.

Med en arbetstagare är det möjligt att avtala om tidsbegränsade ändringar i arbetsuppgifterna. Arbetsgivaren kan också med stöd av kap. 1 § 10 i AKTA ha möjlighet att tillfälligt för högst åtta veckor omplacera en arbetstagare till andra uppgifter.

I fråga om en tjänsteinnehavare kan det bli fråga om en ändring av tjänsteutövningsskyldigheten i enlighet med 23 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare eller förflyttning till ett annat tjänsteförhållande i enlighet med 24 § i denna lag.
 

Tjänste- eller arbetsavtalsförhållande?

Personalen som överförs arbetar huvudsakligen i tjänsteförhållande hos staten och på dem tillämpas statstjänstemannalagen. Då personalen överförs till kommunerna kommer bland annat lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden samt kommunallagen att börja tillämpas på dem. Enligt dessa lagar används tjänsteförhållande endast om arbetsuppgifterna innefattar utövande av offentlig makt.

Den mottagande arbetsgivaren ska för varje befattning bedöma om det är fråga om ett arbetsavtalsförhållande eller ett tjänsteförhållande. Det är fråga om utövning av offentlig makt till exempel i situationer där: den anställda med stöd av sina lagstadgade befogenheter ensidigt kan besluta om en annans fördel, rätt eller skyldighet, den anställda med stöd av sina lagstadgade befogenheter ensidigt kan utfärda ett föreläggande som är förpliktande för en annan eller på något annat sätt i praktiken ingripa i en annans fördel eller rätt, uppgifterna kan omfatta föredragning i den kommunala beslutsprocessen, uppgifterna innefattar utövande av beslutanderätt som delegerats av kommunen uppgifterna innefattar beredning som har en betydande inverkan på beslutsfattandet.

Tillämpas AKTA på personalen som överförs?

KT och huvudavtalsorganisationerna inom kommun- och välfärdssektorn kom genom det så kallade tidigareläggningsavtalet överens om att personalen som överförs ska omfattas av kollektivavtalen för kommun- och välfärdssektorn genast efter överföringen, dvs. från 1.1.2025. Personalen som överförs omfattas således av AKTA genast från 1.1.2025. 

I tidigareläggningsavtalet har parterna avtalat om vissa kollektivavtalsbestämmelser som gäller endast den personal som överförs. Innehållet i avtalet har behandlats i KT:s cirkulär 10/2024.

Dessa bestämmelser gäller arbetstid, lön, sparad ledighet, beräkning av arbetserfarenhet och uppsägningsskydd för den som varit förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig hos staten. En del av bestämmelserna är tidsbegränsade. På KT:s webbplats kt.fi finns exempel som KT och löntagarorganisationerna utformat gemensamt i svaren på vanliga frågor.

Vad ska man komma ihåg vid fastställande av lönen?

För personalen som överförs genom överlåtelse av rörelse betalas lönen till en början som en helhetslön. KT kommer senare att ge närmare anvisningar om hur ökningen eller minskningen av arbetets svårighetsgrad inverkar på helhetslönen. Märk väl att lönen för anställda som överförs från staten inte får påverka lönen för andra anställda.

Lönen för andra än de som överförts från staten till kommunen genom överlåtelse av rörelse bestäms enligt bestämmelserna i lönekapitlet i AKTA i enlighet med arbetsvärderingssystemet i varje kommun. 

KT kommer att ge närmare anvisningar om lönesättningen senare. Den lönereform som är föremål för förhandlingar på central nivå kommer att påverka fastställandet av lönen. I det här skedet står åtminstone största delen av dem som arbetar med arbets- och näringstjänster utanför lönesättningen.
 

Hurdana stödnätverk finns det för de mottagande arbetsgivarna?

Arbetsgivarnätverket för främjande av sysselsättningen är avsett för personaldirektörer och personalchefer i kommunerna och andra arbetsgivarrepresentanter som medverkar i beredningen. Nätverket behandlar bland annat beredningsuppgifter som ålagts kommunerna och förändringsledning. 

Du kan ansluta dig till nätverket genom att skicka ett meddelande till adressen toimisto@kt.fi. Vi lägger till dig på nätverkets sändlista och ger dig tillgång till vår Linja-tjänst där du bland annat hittar material om nätverkets evenemang.

Det juridiska nätverket för HR-ansvariga beredare inom sysselsättningsområdena är riktat till de utsedda HR-ansvariga beredarna av AN-reformen i de ansvariga kommunerna och samkommunerna i sysselsättningsområdena. I nätverket behandlas frågor relaterade till tjänste- och arbetskollektivavtal samt andra arbetsrättsliga frågor.

Via nätverken delar vi information och god praxis samt exempel på frågor som gäller personalens och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter. 

 

KT ger förändringsstöd 

KT erbjuder de mottagande arbetsgivarna förändringsstöd och förändringsrådgivning för att reformen ska genomföras så tryggt och korrekt som möjligt, med beaktande av personalens välbefinnande.

Anvisningar och svar på vanliga frågor publiceras på KT:s webbplats och i arbetsgivarnas egen Linja-tjänst. Logga in i Linja-tjänsten med arbetsgivarkoderna som kan beställas på adressen toimisto@kt.fi.

Anvisningar om AN-reformen finns också på KT:s webbplats på adressen https://www.kt.fi/sv/an-reformen2024. Om du har frågor om AN-reformen kan du ställa dessa elektroniskt på adressen te2024@kt.fi.

KT stöder arbetsgivarna i till exempel samarbetsförhandlingar, samordning av anställningsvillkor och löner samt i förändringsledning. KT:s mål är att trygga en smidig AN-reform så att arbetskraftsservicen får en bra start i kommunerna och så att kommuninvånarna får de tjänster de behöver utan avbrott.

KT vill säkerställa att kommunerna har tillräckliga resurser och tillräcklig personal för att effektivt främja sysselsättningen. KT medverkar i den nationella beredningen av reformen och bevakar arbetsgivarnas intressen.

En lyckad AN2024-reform ökar sysselsättningen och tillgången till kompetent personal i kommuner och företag. På så sätt stärks kommunernas livskraft och de offentliga finansernas bärkraft.