”AI ökar social- och hälsovårds­personalens produktivitet"

Det har gått i rasande fart. Förra hösten höll man ännu på och funderade över hur man kunde införa artificiell intelligens i Västra Nylands välfärdsområde.

Nu använder läkarna vid Nummela hälsovårdscentral automatisk journalföring till sin hjälp i patientarbetet. Det innebär att läkaren spelar in det som diskuteras med patienten och en AI omarbetar talet till adekvata anteckningar i patientjournalen; sedan behöver läkaren bara granska dem. Denna förändring har ökat läkarnas arbetstillfredsställelse, eftersom de kan koncentrera sig mer på sina patienter.

Som i en science fiction-film

Johan Sanmark, som är forsknings-, utvecklings- och innovationsdirektör i Västra Nylands välfärdsområde, sitter framför en laptop i Otnäs. Han öppnar en video för att förklara hur artificiell intelligens kan användas.

I videon för en kvinna ett videosamtal med en virtuell figur skapad av en AI. Avataren förstår vad kvinnan säger om antibiotikamedicinering och ger henne råd om hur man använder medicinen.

Det är inte frågan om en science fiction-film, utan en virtuell vårdare som håller på att utvecklas av Hippocratic AI i USA. Exemplet visar att AI kan användas till nästan vad som helst inom social- och hälsovårdssektorn.

För ett år sedan insåg innovationsdirektör Johan Sanmark att den nya AI-tekniken snabbt kommer att förändra verksamhetsmiljön inom social- och hälsovården.

– Tillsammans med direktören för digitala tjänster Tommi Kuukka fattade vi ett aktivt beslut att vi vill vara i frontlinjen för utvecklingen.

Samtidigt anslöt sig Veera Vihula, som arbetar som programchef för välfärdsområdets AI-program.

– Vi pratar nästan om en industriell revolution. Det går med sådan fart att vi inte ens vet vad vi kan göra nästa år, säger Vihula.

50 användningsområden

Förändringen började konkretiseras i Västra Nylands välfärdsområde så att man först identifierade omkring 50 användningsområden för AI.

Av dessa valdes fyra prioriteringsområden för vilka man började utveckla egna AI-lösningar. Fokus ligger på översättnings- och tolkningstjänster som hjälper till vid behov av flerspråkighet, minskning av social- och hälsovårdspersonalens skrivarbete, klienthandledning samt allmänt ökad smidighet i det dagliga arbetet.

De anställda vid Västra Nylands välfärdsområde använder AI till exempel så att applikationen Microsoft Copilot har inkluderats i webbläsaren.

Dessutom har translatorernas översättningsprogram försetts med en AI-applikation med hjälp av vilken en översättning, enligt ett diplomarbete i ämnet, produceras 37 procent snabbare än om texten översatts enbart av en människa. AI används också för att analysera öppna svar i enkäter. Personalen utbildas i ansvarsfull användning av artificiell intelligens med tanke på klienternas integritetsskydd.

Störst uppmärksamhet har Västra Nylands välfärdsområde fått för sin automatiska journalföring. Där finns verkligt stora möjligheter.

Samtidigt som det råder brist på yrkesfolk inom social- och hälsovården, går mycket av personalens tid åt till journalföring. I Förenta staterna påstår sig företagen ha lyckats spara 1–2 timmar av läkarens arbetsdag genom automatisk journalföring.

– Det är ett fantastiskt resultat med tanke på hur många läkare det finns, säger Sanmark.

Han påminner om att man fortfarande är långt ifrån sådana resultat i Västra Nyland. I Nummela har läkarna använt automatisk journalföring av patientuppgifter på hälsovårdscentralen sedan början av juni.

Uppmuntrande resultat

Hittills har resultaten varit uppmuntrande, men inte sensationella. I stället för tidsbesparing har man än så länge bara uppnått en ökad arbetstillfredsställelse.

– Ingen söker sig till social- och hälsovårdssektorn för att få skriva in saker i datasystem, utan man vill utföra arbete som motsvarar ens yrkeskunnande, anger Sanmark som förklaring på varför läkarnas arbetstillfredsställelse har ökat.

Sanmark är själv läkare och har testat journalföringsappen. Patienterna har också varit positiva till förändringarna, eftersom ingen patient har motsatt sig att diskussionen vid läkarbesöket spelas in.

Den automatiska journalföringen kommer att utvidgas till flera hälsovårdscentraler i Västra Nyland och även omfatta andra social- och hälsovårdsanställdas arbetsuppgifter. Det beror på att man inte bara eftersträvar en ökad arbetstillfredsställelse, utan också en ökad produktivitet.

– AI ökar nog de anställdas produktivitet, tror Sanmark, men det betyder inte att förändringen sker på ett ögonblick.

Enligt Veera Vihula spelar AI en helt avgörande roll när välfärdsområdena försöker hantera den åldrande befolkningen och bristen på arbetskraft.

– AI spelar en helt central roll för att vi ska kunna förbättra människors möjligheter att få vård, säger Vihula.

Regelverken bromsar

Johan Sanmark tar fram en mobiltelefon och kopplar på AI-applikationen ChatGPT:s avancerade talversion. På grund av EU-regleringen får den inte användas i Finland, så Sanmark ansluter med VPN så att det ser ut som om vi vore i USA.

Applikationen skulle vara användbar inom vården, eftersom den kunde användas som simultantolk om patienten har ett främmande språk som modersmål.

– Men enligt EU:s nya AI-förordning är det förbjudet att använda AI-system vars syfte är att identifiera känslor, ­säger Sanmark.

Sanmark är bekymrad över regleringen av artificiell intelligens, eftersom största delen av de betydande AI-applikationerna skapas i USA och alla inte kan importeras till Europa på grund av regleringen. 

Även om applikationen i fråga inte kan användas direkt, försöker Sanmarks team lösa problemet på ett annat sätt. Det finns flera företag i Europa som utvecklar tolkningsapplikationer i enlighet med EU-lagstiftningen, applikationer som kunde vara lämpliga för patient- och klientarbete.

Långsiktig plan

Inom välfärdsområdet har utvecklingen av AI-applikationer mestadels fått ett positivt mottagande, även om kritiska frågor kom upp i början.

Sanmark anser det vara viktigt att artificiell intelligens får hög prioritet på den högsta ledningens agenda. Utvecklingen av en AI kräver en flerårig plan. Personalen behöver också vara delaktig.

– Att utveckla en AI kräver entusiastiska människor som reflekterar över den artificiella intelligensen via sitt eget arbete och kan dela med sig av sina erfarenheter till kollegerna, säger Vihula.

Västra Nylands välfärdsområde var först med att införa en applikation för journalföring av patientuppgifter inom den offentliga social- och hälsovårdssektorn. Innan anteckningar i patientjournaler kunde automatiseras med artificiell intelligens krävdes en riskbedömning och en genomgång av konsekvenserna i fråga om dataskyddet. Själva utvecklingen av applikationen har beställts hos ett IT-företag.

Även om Johan Sanmark och Veera Vihula gärna berättar om vad som åstadkommits i Västra Nylands välfärdsområde, betonar de att andra välfärdsområden också utnyttjar artificiell intelligens.

Åtminstone Egentliga Tavastlands och Norra Österbottens välfärdsområden utvecklar egna applikationer för automatisk journalföring av patientuppgifter. Välfärdsområdena samarbetar i ett AI-nätverk som sammanträder var tredje vecka.

– Samarbetet är viktigt för att vi ska undvika överlappande arbete och kunna utbyta goda erfarenheter, säger Vihula.