”Även chefen behöver stöd”

Det var verkligen år med hög arbetsbelastning. Precis när karriären började ta fart för Niina Herttuala, rekryterings- och arbetshälsodirektör i Södra Österbotten, växte familjen med två barn och samtidigt byggde hon och mannen ett egnahemshus. Trots detta förkortade Herttuala aldrig sin arbetstid, utan arbetade heltid direkt efter att hon återvände från moderskapsledigheten efter båda barnen.

– Det är inte lätt att vara chef, utan det tar energi hela tiden. De värsta åren med den höga arbetsbelastningen var mycket tunga och jag var tvungen att fundera om jag klarar av det, säger hon.

Inte lätt att orka som ung chef

Herttuala utnämndes första gången till chef år 2005, då hon ombads bli biträdande avdelningsskötare vid operations- och anestesiavdelningen i Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt.

– Jag kommer ihåg att det var spännande. Det är svårt att komma från att ha varit en i ledet till att bli chef. Det är inte den enklaste vägen, då man blir chef för arbetskamraterna. Då måste man kunna se arbetsgemenskapen som en helhet på ett annat sätt än tidigare, säger Herttuala. 

Genast året efter den första utnämningen till chef  inledde Herttuala  moderskapsledighet. Under föräldraledigheten med sitt andra barn fick hon höra att hon blir befordrad ett  steg uppåt igen när hon återvänder till arbetet: till avdelningsskötare.

Även om Herttuala själv hade strävat efter en chefsposition och studerat till magister i ledning av vårdarbete tog kombinationen av ett alltmer krävande arbete och en vardag med små barn ut sin rätt.

– Ibland kände jag att jag inte orkar. Jag gick med sammanbitna tänder från dag till dag. Jag har en sådan läggning att jag tänker att det snart blir lättare – och nu har det förstås blivit lättare då barnen är stadigt i tonåren, säger Herttuala med ett skratt.

Arbetsförmågemodell mot frånvaro

Nu arbetar Niina Herttuala som rekryterings- och arbetshälsodirektör vid Södra Österbottens välfärdsområde, och till hennes ansvarsområde hör att leda rekryteringsverksamheten samt stödprocesserna för arbetshälsa och arbetsförmåga inom välfärdsområdet. 

Hon ansvarar även för att leda verksamheten vid välfärdsområdets central för vårdresurser. Resurscentralen har cirka 280 vårdsproffs som täcker upp vid plötslig frånvaro på enheterna. 

Enligt henne är en viktig metod i ledningen av arbetsförmågan till exempel modellen för förebyggande av arbetsoförmåga, där systemen larmar om sjukfrånvarogränserna uppfylls.

– Det finns mycket belägg för att om frånvarotiden är lång blir det svårare att återgå till arbetet. Därför strävar vi efter att på ett förebyggande sätt identifiera riskerna, så att vi undviker långa frånvaron. 

I Södra Österbottens välfärdsområde används en strategi för personalens välbefinnande som fastställer indikatorer och mål för arbetshälsa. I området har man identifierat att även cheferna behöver nedtecknade tillvägagångssätt som stöd för sin ork, och därför har arbetet inletts.

– Det har funnits utmaningar, som vi identifierat, med överföringen till välfärdsområdet. Vi har identifierat att våra chefer behöver mycket stöd.

Detta kan hon skriva under även för egen del.

Besvärliga HR-situationer svårast att lösa

De svåra stunderna under Niina Herttualas karriär har inte enbart begränsat sig till samordningen av familje- och arbetslivet. Hon har upplevt att de svåraste arbetssituationerna har varit de personalledningssituationer, där hon har varit tvungen att behandla en enskild anställds personliga frågor eller lösa relationerna i en inflammerad arbetsgemenskap. 

– I dessa situationer har min erfarenhet helt klart ökat, och situationerna berör mig inte längre lika djupt. Jag tänker klarare  vad som  måste göras och därmed basta, säger Herttuala. 

Men så har det inte alltid varit. I början av chefskarriären belastade de svåra HR-problemen Herttuala, eftersom det typiskt sett inte finns någon entydig lösning i konfliktsituationer, utan det handlar om att kompromissa.  

– Man kan aldrig vara helt säker att man fattar rätt beslut. Ofta är lösningarna sådana att man måste välja det mindre dåliga alternativet av två dåliga, till exempel om man blir tvungen att flytta en människa från en avdelning till en annan på grund av arbetsklimatet. 

Herttuala har ett bra rättesnöre hur konfliktsituationer kan lösas. Hon uppmanar att hålla som perspektiv varför välfärdsområdena överhuvudtaget finns. 

– Vi finns till för att patienternas och klienternas ärenden ska bli omskötta. När man håller det i fokus i konfliktsituationer, och ser på situationen som helhet, är det lättare att hitta den bästa lösningen som gör att tjänsterna fungerar bäst.

Det övriga livet stöder orken i arbetet

Niina Herttuala säger rakt ut att hon inte skulle bibehålla sin arbetsförmåga i det krävande chefsarbetet väldigt länge utan gymträningen. Hon råder även andra chefer att hitta hobbyer för fritiden som stöder orken. 

– Själv har jag fortfarande tonåringar hemma,  varför mitt liv cirkulerar  runt familjelivet. Eftersom jag ändå inte längre har någon som  hela tiden hänger i kjolfållen har jag också egen tid. Den tiden använder jag vanligtvis till att motionera eller läsa, säger Herttuala.

Hon uppmanar att lämna arbetet på arbetsplatsen då man stämplar ut. I regel har rådet lyckats även för egen del.

– Naturligtvis har en tjänsteinnehavare sådana situationer då man ibland ännu måste ta itu med något, erkänner hon. 

Niina Herttualas egen ork har under hela karriären stötts av uppmuntrande arbetsgemenskaper, bland vilka hon lyfter fram sitt nuvarande HR-team. Under karriären har hon träffat på människor som har velat stödja och uppmuntra henne vidare, vilket Herttuala är tacksam för. Hon har varit alldeles särskilt nöjd med sina egna chefer.

– Det är viktigt att man som ung inte grubblar på saker ensam, utan pejlar dem med någon som har mer erfarenhet och på så sätt får en annan synvinkel. Då vågar man dra upp sina egna linjer och lär sig att lita på sina beslut.

Resultatet från avhandlingen om ledning av skötare överraskade

Det stöd som cheferna får av sina chefer är ett särskilt viktigt tema för Niina Herttuala. Ifjol färdigställde hon nämligen sin avhandling om arbetshälsan hos chefer inom social- och hälsovårdsbranschen. En alldeles central iakttagelse som kom upp i undersökningen var att det stöd som chefer får av sina chefer är den viktigaste siaren om huruvida cheferna mår bra i sitt arbete. 

– I fråga om chefers och direktörers arbetshälsa skulle jag placera det professionella stöd som de får av sina chefer i en central roll. I min undersökning ingick en intervjudel där detta framträdde som en mycket viktig helhet, säger Herttuala.

Det är känt redan från tidigare undersökningar att chefer i allmänhet mår bättre i arbetet än sin personal. Av Herttualas undersökning framgick det dock att det inte går lika bra för alla. 

Den högsta ledningen inom social- och hälsovårdsbranschen, läkardirektörer och mycket erfarna direktörer mår i allmänhet bra också enligt hennes undersökning, men för chefer inom vårdbranschen och chefer i mitten av sin karriär avslöjades en risk för en sämre ork.  

Det är förståeligt att lång erfarenhet ger bättre arbetshälsa, då man exempelvis lär sig att delegera sina uppgifter, på grund av vilket cheferna i mitten av sin karriär inte nödvändigtvis ännu är på topp.

Det sämre resultatet för chefer inom vårdbranschen berodde på sociala faktorer på arbetsplatsen, dvs. exempelvis bristande socialt stöd eller ett dåligt arbetsklimat. 

– Resultatet var en överraskning för mig, säger Herttuala, trots att jag själv har arbetat som chef inom vårdbranschen i över tio år. 
Herttualas akademiska intresse för chefernas arbetshälsa började gro i det praktiska arbetet som överskötare, där hon såg allmänt hur människor mår. 

– Under dessa år som chef har jag sett arbetsplatser inom vårdbranschen som inte är i skick, men även sådana där det fungerar mycket bra. Man kan inte alls generalisera att alla chefer inom vårdbranschen har problem med arbetshälsan, säger Herttuala.

Även chefer behöver mycket stöd

Niina Herttuala vill betona att fastän det enligt undersökningar i genomsnitt går bra för cheferna inom social- och hälsovårdsbranschen finns det individer som inte har det så bra. Just dem borde man kunna hjälpa. 

Chefernas arbetshälsa är över lag en viktig fråga, anser Herttuala, fastän man traditionellt har fäst större uppmärksamhet vid arbetstagarnas ork i arbetet. 

– Visst inverkar chefernas arbetshälsa på de anställdas arbetshälsa och resultat. Om chefen mår och orkar bra fungerar saker och ting bättre på den egna enheten. Det är dock inte den enda anledningen till att uppmärksamma cheferna, utan mänskligt sett är det viktigt att uppmärksamma alla anställda, dvs. även cheferna, säger Herttuala. 

Men får cheferna det stöd de behöver? 

Enligt Herttualas undersökning huvudsakligen ja, men en del av cheferna som undersöktes svarade med det sämsta möjliga alternativet på frågan om de får stöd.

– När jag håller föredrag om min undersökning är det oftast stödet till chefen som ger en längre diskussion. Jag skulle fästa ganska stor uppmärksamhet vid frågan inom välfärdsområdena, säger Herttuala.

Det stöd som önskas är mycket konkret. Enligt Herttuala önskar cheferna åtminstone att den egna chefen finns i bakgrunden. Och när chefen behövs skulle hen finnas där och ge av sin tid och lyssna. 

– Detta är väldigt viktigt, och när stödet uteblir försämras arbetshälsan. Stödet till chefen kan antingen vara stöd av den egna chefen eller till exempel kamratstöd av en annan chef.

Herttuala tror att social- och hälsovårdschefernas arbetshälsa kan bli bättre även om den ekonomiska situationen nu är stram inom välfärdsområdena och cheferna har mycket arbete. 

– Det viktigaste är säkert att få stöd för sina tankar. Till exempel om det ibland kommer kritisk respons från personalen måste chefen ha en klar egen linje som hen driver och tror på, säger Herttuala. ■