Finlands arbetsmarknadsmodell utvecklas
Förhandlingar om utvecklingen av den finländska arbetsmarknadsmodellen inleddes 24.11. KT och fyra EK-förbund samlade centrala förbund och förhandlingsorganisationer kring samma bord. Bakgrunden var arbetsminister Arto Satonens önskemål att organisationerna inleder förhandlingar om en avtalsmodell som stärker samhällsekonomin och främjar sysselsättningen.
Finland har inte haft någon arbetsmarknadsmodell som godkänts av alla avtalsparter sedan EK ensidigt lämnade de centraliserade uppgörelserna. KT och de andra arbetsmarknadsorganisationerna förhandlade utan framgång om en ny modell i samband med konkurrenskraftsavtalet.
Frågan om en gemensam arbetsmarknadsmodell har nu aktualiserats, då Petteri Orpos regeringsprogram exceptionellt nog tar ställning till kärnfrågor i arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsverksamhet. Enligt regeringsprogrammet ska riksförlikningsmannen eller en förlikningsnämnd som tillsätts vid särskilt svåra samhällsfarliga arbetskonflikter inte längre kunna överskrida den allmänna linjen för löneförhöjningar.
Till stor del på grund av bristen på en allmänt godtagen arbetsmarknadsmodell har avtalen de senaste åren ofta uppstått först efter strejkhot eller faktiska arbetskonflikter. Exempelvis vid de omfattande strejkerna i kommunsektorn 2022 förlorades 723 390 arbetsdagar och 141 580 löntagare deltog i arbetskonflikter. Utan ett förlikningssystem enligt arbetstvistslagen hade strejkerna varit mer omfattande och längre.
Förhandlingarna har inletts i konstruktiv anda, även om frågan är svår. Det viktiga är att bedöma modellens nuläge och försöka hitta gemensamma utvecklingsförslag. Målet bör vara att avtalsparterna och sektorerna har en gemensam syn på arbetsmarknadsmodellen och dess utvecklingsutsikter som skulle ersätta skrivningen i regeringsprogrammet.
15.12.2023