Äntligen fart på internationalismen

Kommunerna och välfärdsområdena behöver utländska yrkespersoner för att få tillräckligt med arbetskraft, i synnerhet inom social- och hälsovårdssektorn. I det stora hela inleds dock de internationella rekryteringarna först nu. Varför det, då arbetskraftsbehovet och ökningen av detta har varit känt redan länge? 

– I synnerhet inom välfärdsområdena är detta nytt. Det är förståeligt, eftersom välfärdsområdena nyligen grundades, säger KT:s utvecklingschef Sirpa Sivonen. 

Nu försöker man trappa upp den internationella rekryteringen. Inom statsförvaltningen pågår många projekt för att sätta fart på rekryteringen.

Under den föregående regeringens, regeringen Sanna Marins period tillsattes en arbetsgrupp för att säkerställa tillräckligheten av och tillgången på personal inom social- och hälsovårdstjänsterna.

Ett av arbetsgruppens många förslag är att göra det lättare för sjukskötare som flyttar till landet att bli behöriga sjukskötare enligt de finländska standarderna. 

– Sjukskötare som i nuläget kommer från länder utanför EU och EES måste först arbeta som omsorgsassistenter, därefter skaffa behörighet som närvårdare genom läroavtal och, om man ännu har krafter kvar, avlägga sjukskötarexamen i sin helhet. Vägen är olovligt lång, säger Sivonen.

Genom reformen avser man införa en permanent väg till branschens yrkeshögskolor för sjukskötare som kommer från tredje länder, varigenom de kan komplettera sin examen inom ett eller två år och utbilda sig till legitimerade sjukskötare enligt det finländska systemet.

För sjukskötare som kommer från länder utanför EU och EES planeras även en begränsad rätt att arbeta som sjukskötare. Då skulle de kunna ges en del av sjukskötarnas uppgifter på arbetsplatserna.

”Vi vill ha permanenta invånare och arbetstagare till vårt land.” 

KT:s utvecklingschef Sirpa Sivonen 

Arbetsgruppen avser även utöka utbudet av utbildning i finska och möjligheten att få språkexamen. Man vill även förnya kraven på språkkunskaper. 

– YKI 3, dvs. allmän språkexamen på mellannivå, som nu används är en dålig mätare. Den testar hur man behärskar allmänt språk, men inte fackterminologi. Kraven på språkkunskaper borde anpassas enligt hurdant ordförråd och hurdana språkkunskaper som verkligen behövs i olika yrkesuppgifter.

Sivonen lyfter fram frågan varför kunskaper i finska ovillkorligen ska krävas i alla yrken.

– Inom privata sektorn finns det även engelskspråkiga daghem, och de är populära. Privata daghem har till exempel rekryterat personal med ”utmärkta kunskaper i engelska” från Spanien. Varför skulle man således inte i daghem och förskoleundervisning inom offentliga sektorn kunna inrätta motsvarande grupper, där arbetstagarna flytande talar något annat språk än finska eller svenska med barnen?

Regeringen stöder rekryteringen

I regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering anges det entydigt att internationell rekrytering ska användas för att underlätta personalbristen inom social- och hälsovårdssektorn och att välfärdsområdena stöds i rekryteringen. Arbetet fortsätter alltså i samma anda som i den tjänstemannaarbetsgrupp som den föregående regeringen tillsatte.

I arbets- och näringsministeriet förbereds förhandlingar för att upprätta bilaterala avtal med Indien, Vietnam och Filippinerna i syfte att social- och hälsovårdspersonal även ska komma från dessa länder. 

Samtidigt bereder regeringen Orpo dock lagstiftning på grundval av sitt regeringsprogram, enligt vilken man måste förtjäna 1 600 euro per månad för att få ett uppehållstillstånd för arbetstagare. Man avses också kunna förlora sitt uppehållstillstånd om man inte får ett nytt arbete inom tre månader efter att man blivit arbetslös. 

Utbildning redan i avreselandet

KT vill främja internationell rekrytering och har drivit frågan gentemot Finlands regering under flera perioder. Vad borde staten göra för att underlätta rekrytering utöver de nuvarande åtgärderna?

– Betona integration, så att arbetsperioden inte enbart varar ett par år. Vi vill ha permanenta invånare och arbetstagare till vårt land. Makarna som följer med bör också sysselsättas genom språk- och kompletteringsutbildning, säger Sivonen.

Vi kan ta lärdom av Tysklands Triple win-modell. Den går ut på att vårdpersonal som kommer till landet får utbildning i tyska redan i sitt avreseland samt kompletteringsutbildning baserat på avtal mellan staterna, så att de kan uppdatera sin examen att motsvara Tysklands standarder. 

Sivonen efterfrågar också ett register över pålitliga aktörer och företag. Då skulle välfärdsområdena och kommunerna kunna säkerställa vid upphandling att de inte får arbetstagare som exploateras i samband med rekryteringsprocessen.

– Jämlikheten fungerar bra i de finländska arbets- och tjänstekollektivavtalen, men det kommer arbetstagare till Finland också via underleverantörsföretag. I dessa kan det förekomma all möjlig exploatering. Arbetstagarna kan exempelvis bli tvungna att betala överstora arvoden till den lokala rekryteraren för språkutbildning eller överlag för att få komma till Finland. 

Råd fås från många håll

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna erbjuds hjälp vid internationell rekrytering från många håll. 
Arbetsgivarrådgivningen för internationell rekrytering Work in Finland ger konkreta råd eller informerar varifrån svar kan fås på svårare frågor. 

Vid Kommunförbundets enhet för rådgivning inom offentlig upphandling instruerar en jurist specialiserad i upphandlingslagen även i frågor som gäller juridik vid anskaffning av internationell arbetskraft.

På våren publicerade arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Europeiska institutet för kriminalpolitik HEUNI rekommendationer för rekrytering. Dessa innehåller bland annat WHO:s förteckning över länder som man ska undvika rekrytering från, eftersom länderna har en stor brist på social- och hälsovårdspersonal. 

KT hjälper sina medlemmar i alla juridiska frågor kring arbets- och tjänstekollektivavtal. I KT:s och välfärdsområdenas nätverk för internationell rekrytering förmedlas information om hur det ligger till med statens projekt och de befintliga stödåtgärderna. I nätverket för personalledning ges bland annat coachning i arbetsgemenskapens mångfald.