Löneförhandlingar för AN-personalen

När AN-personalen överförs från staten till kommunerna år 2025 måste man beakta att statens lönesystem avviker från kommunernas. 

Eftersom personalen överförs genom överlåtelse av rörelse, övergår de till den nya arbetsgivaren med de rättigheter och skyldigheter som gäller vid överlåtelsetidpunkten. Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) kommer att börja tillämpas på AN-personalen, men vid överlåtelsetidpunkten omfattas personalen av statens tjänste- och arbetskollektivavtal. 

AN-personalen övergår därmed till den nya arbetsgivaren med den lön som staten betalat vid överlåtelsetidpunkten. 

Statens kollektivavtal är utgångspunkt

Eftersom det är fråga om överlåtelse av rörelse, ska det kollektivavtal som bundit överlåtaren i princip tillämpas på den överförda personalen ända till avtalsperiodens slut.

Kollektivavtalsparterna kan ändå i samband med överlåtelsen av rörelse komma överens om att ett annat kollektivavtal än det som gällde före överlåtelsen ska tillämpas på den överförda personalen.

Det blir då fråga om en tidigareläggning, dvs. en överenskommelse om att börja tillämpa AKTA redan innan statens kollektivavtal går ut. KT förhandlar med löntagarorganisationerna om att få överföra de statsanställda till AKTA redan i samband med överlåtelsen av rörelse.

Om parterna kommer överens om en tidigareläggning på nationell nivå, kommer AKTA att börja tillämpas på den överförda personalen redan 1.1.2025. Förhandlingarna mellan KT och organisationerna pågår dock fortfarande.

KT anser att behovet av en tidigareläggning är stort, eftersom överlåtarens, dvs. statens, kollektivavtal går ut 28.2.2025, men överlåtelsen av rörelse sker redan 1.1.2025. Det betyder att statens kollektivavtal skulle tillämpas på den överförda personalen i januari–februari 2025. 

Det här skulle innebära stora kostnader för de nya arbetskraftsmyndigheterna, bland annat för att kommunernas HR- och lönebetalningssystem behöver ändras. 

Om en överenskommelse om tidigareläggningen inte nås, börjar AKTA tillämpas när statens kollektivavtal gått ut, dvs. 1.3.2025.

KT försöker påverka lagstiftningen

Eftersom det ännu är oklart vad förhandlingarna om tidigareläggning kommer att leda till, försöker KT påverka lagstiftningen så att utbetalningen av lön till den överförda personalen kan tryggas utan orimliga kostnader för kommunerna. 

KT driver på en ändring av lagstiftningen om Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet). Genom en ändring av lagstiftningen kunde kommunerna ges möjlighet att köpa lönebetalningstjänsterna för den överförda personalen av Palkeet under tiden 1.1–28.2.2025. Då skulle det inte nödvändigtvis behövas dyra ändringar i kommunernas HR- och lönebetalningssystem.

KT förhandlar om lönesystemet för kommunsektorn 

KT och huvudavtalsorganisationerna förhandlar som bäst om en lönereform i kommunsektorn. KT:s mål är att kommunernas nuvarande lönesystem som baserar sig på arbetsvärdering ska ersättas med ett nytt nivålönesystem och att den överförda personalen genast ska kunna övergå till det nya systemet. 

I nivålönesystemet baserar sig lönen i första hand på den kombination av kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Om nivålönesystemet inte blir verklighet, är det eventuellt möjligt att avtala om en separat AKTA-bilaga för AN-personalen. 

De nationella förhandlingarna om det nya lönesystemet för kommunsektorn pågår fortfarande. Det är därför ännu oklart vilket lönesystem som kommer att tillämpas i kommunerna när de tar över AN-personalen från staten i början av 2025.

Öppna lönefrågor

De statliga och kommunala lönesystemen avviker från varandra, även om båda baserar sig på arbetsvärdering. Enligt det nuvarande lönesystemet i AKTA består den ordinarie lönen i huvudsak av den uppgiftsrelaterade lönen. Andra eventuella lönedelar är individuellt tillägg och arbetserfarenhetstillägg. 

Arbetsgivaren kan efter prövning också bevilja språktillägg och rekryteringstillägg. Enligt statens kollektivavtal består lönen av en uppgiftsrelaterad lönedel som bestäms enligt arbetsvärderingen och en individuell lönedel som baserar sig på arbetsprestationen och som utgör 5–45 procent av den uppgiftsrelaterade lönen.  

Det är meningen att KT och huvudavtalsorganisationerna ska förhandla på nationell nivå om hur lönestrukturen för den överförda personalen ska ändras i enlighet med det lönesystem som används i kommunerna 2025.

Ingen brådska med lokala lönediskussioner

Eftersom det ännu finns många öppna frågor är det nu bäst att inte förhasta sig. Kommunerna kan i lugn och ro invänta resultaten av de nationella förhandlingarna. 

Kommunernas personaldirektörer och de arbetsgivarrepresentanter som deltar i beredningen av personalfrågor i AN-reformen kan ansluta sig till KT:s arbetsgivarnätverk för främjande av sysselsättningen, där man får information om läget. Man kan ansluta sig till nätverket genom att skicka e-post till adressen toimisto@kt.fi.  

Kommunerna ska sörja för samarbete 

Samarbetsförhandlingar i samband med AN2024-reformen förs i flera omgångar både hos staten och i kommunerna och samkommunerna. Kommunerna bör observera att samarbetsförhandlingar ska föras i alla situationer som avses i 4 § i lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden. Dessutom ska kommunerna föra samarbetsförhandlingar om överlåtelse av rörelse i enlighet med 11 § i lagen.

Kommunernas samarbetsförhandlingar är delvis kopplade till statens samarbetsförhandlingar, som förs på både nationell nivå och per ämbetsverk. I samarbetsförhandlingarna vid de enskilda ämbetsverken avgörs, i enlighet med de principer som överenskommits vid de nationella samarbetsförhandlingarna, hur personalen vid respektive ämbetsverk fördelas till de nya arbetskraftsmyndigheterna eller kommunerna som tillhandahåller sysselsättningstjänster.

Samarbetsförhandlingarna vid enskilda ämbetsverk inleds senast 1.3.2024. De kan inledas vid olika tidpunkt på olika håll i landet, eftersom inledningstidpunkten beror på när sysselsättningsmyndigheterna är kända. Eftersom tidsplanen för förhandlingarna vid ämbetsverken varierar, ska kommunerna själva se till att samarbetsskyldigheten uppfylls.