Inlärningssvårigheter kan bli en stötesten i arbetslivet

Verksamhetsledare Sarianna Reinikainen vid förbundet Erilaisten oppijoiden liitto vill göra arbetsgivarna medvetna om att inlärningssvårigheter är belastande och att vuxna som kämpar med dem riskerar att i slutändan hamna utanför arbetslivet.  

– Bakom depression hos personer i arbetsför ålder ligger överraskande ofta inlärningssvårigheter som man inte fått stöd för, säger Sarianna Reinikainen. 

Utöver lässvårigheter kan inlärningssvårigheterna till exempel innebära matematiska svårigheter eller mer allmänna perceptuella störningar. Det är fråga om en medfödd neurologisk egenskap som inte försvinner med åldern. 

– Det är viktigt att förstå att inlärningssvårigheter inte har något att göra med intelligens eller inlärningsförmåga. Sätten att ta till sig kunskap är bara olika. Om en person har klarat av en utbildning inom sin bransch har hen förmågan att arbeta, påminner Reinikainen. 

Alla vinner 

För att besegra inlärningssvårigheter i arbetslivet krävs det att individualiteten accepteras. Ofta hittar personen arbetssätt som är lämpliga för hen själv då hen får arbeta i fred. Att skräddarsy arbetsbeskrivningen är en viktig stödform. 

– Till exempel inom vårdbranschen är det av enorm betydelse hur människan bemöts i själva vårdarbetet. Om arbetstagarens styrka ligger i patientarbetet, skulle man då kunna utesluta IT-arbete ur arbetsbeskrivningen, om detta belastar arbetstagaren orimligt mycket, föreslår Reinikainen. 

Informationsteknik kan inte helt undvikas i någon uppgift. Ändå har de företag som tillhandahåller system och IT-enheterna en nästan obefintlig kunskap om inlärningssvårigheter i nuläget, enligt Reinikainens uppfattning. 

– Man har dålig kännedom om digitala hjälpmedel, såsom programmens hjälpmedelsfunktioner, och därmed kan man inte utbilda i dem. Även i övrigt borde mer tid reserveras för introduktion. Detta skulle gynna alla. 

En av de positiva sidorna med den digitala eran är att visualiteten har ökat. Verbala anvisningar bör ersättas eller kompletteras med instruktionsvideor, eftersom många skulle ha nytta av att kunna se dem i sin egen takt. 

– Videopresentationer i arbetsansökan skulle också göra rekryteringen jämlik, såsom alla sätt att visa sin kompetens muntligt.  

Sarianna Reinikainen föreslår att det på stora arbetsplatser ska finnas en mentor inom personalförvaltningen som är specialiserad på inlärningssvårigheter och som kan handleda personligen. Enligt uppskattning har 10–20 procent av befolkningen inlärningssvårigheter av någon grad, varför stödbehovet är stort och finns inom alla branscher. 

– Det viktigaste skulle vara att skapa en atmosfär på arbetsplatsen där människor vågar prata om det och söka stöd. Lämpliga personer skulle i egenskap av erfarenhetsexperter inom inlärningssvårigheter kunna ge sina åsikter om kundlokalerna eller de material som tas fram på arbetsplatsen, så att de är tillgängliga för alla. 

Nytt inom lagstiftningen 

Sarianna Reinikainen har till statsförvaltningen föreslagit en arbetsgrupp för att utreda det stöd som behövs på arbetsplatserna. 

– I nuläget kommer en vuxen människa inte ens till testning, där inlärningssvårigheterna kan identifieras. Det finns ingen stig för detta inom den offentliga sektorn. 

Reinikainen anser att problemet också ligger hos sysselsättningstjänsterna, som inte beaktar inlärningssvårigheter. Stöd för inlärning skulle vara en viktig sysselsättningstjänst, som skulle återbetala sig. 

– Många har en dålig uppfattning om sig själv som inlärare, och då är motivationen svag. Inlärningsfärdigheterna är ostrukturerade, och då vet inte människan hur hen borde studera. Vi föreställer oss att var och en hittar inlärningssätt som passar en själv, men så är det inte alltid.  

VEM ÄR HON?
Sarianna Reinikainen 

Verksamhetsledare vid förbundet Erilaisten oppijoiden liitto ry, pedagogie doktor. 

Leder Utbildning för alla-delegationen i samarbete med THL och Utbildningsstyrelsen.