KT-kulma
3
/2023

Markku Jalonen, verkställande direktör

Arbetspensionssystemet måste vidareutvecklas

Grunden för det finländska arbetspensionssystemet är god och pensionsreformerna har lyckats. KT deltog i förhandlingarna om pensionsreformen 2017. Reformen fick den genomsnittliga pensionsåldern att stiga snabbare än väntat och hållbarhetsunderskottet att minska med miljarder.

Livslängdskoefficienten samt den gradvisa höjningen av åldern för ålderspension och kopplingen till förändringen i förväntad livslängd är automatiska stabilisatorer för pensionssystemet. I nuvarande system finns utmaningar i form av låg nativitet, demografiska förändringar och osäkerhet om ekonomisk tillväxt, ökning i sysselsättningen och avkastning på placerade pensionsmedel.

Nu är det viktigt att vi stärker pensionssystemets finansiella bas. Vi måste öka placerings­intäkterna på olika sätt. Utöver höjd sysselsättningsgrad behövs ökad nativitet och arbetskraftsinvandring. Vi måste på alla sätt undvika höjda pensionsavgifter. Höjningarna försvagar sysselsättningen och höjer skattegraden.

Pensionsförsäkringsavgifterna för arbets­givarna i kommun- och välfärdssektorn är i genomsnitt cirka 3,0 procentenheter högre än för privata arbetsgivare. Utöver avgiften som klart överstiger den hållbara avgiftsnivå som Pensionsskyddscentralen fastställt har Kevas pensionsfond vuxit avsevärt mer i förhållande till framtida pensions­ansvar än i den privata sektorn. Balanstalet som beskriver finansieringsbalansen för pensionerna var år 2022 redan 105 för kommunsektorn, medan det var 98 för den privata sektorn. När talet är 100 är finansieringen balanserad.

Sänkningen av pensionsavgifterna för arbets­givarna i kommun- och välfärdssektorn mot nivån i den privata sektorn måste målmedvetet fortsätta för att sektorns kostnadskonkurrenskraft ska kunna säkerställas.

16.6.2023