AN-byrån kunde rentav gå på hjul

I början av 2025 överförs AN-tjänsterna från staten till kommunerna, varför nya sysselsättningsområden håller på att bildas i Finland. 

Större städer kan bilda nya sysselsättningsområden på egen hand, men om kommunens arbetskraftsbas är under 20 000 personer behöver kommunen samarbeta med andra kommuner för att ordna sysselsättningstjänster. 
Samarbetsmodeller är antingen samkommun eller ansvarskommun, där en av kommunerna svarar för ordnandet av tjänsterna.

Patrik Tötterman, sakkunnig i sysselsättnings- och socialpolitik vid KT, uppskattar att cirka 37–44 sysselsättningsområden kommer att bildas i Finland. 

Uppskattningen baserar sig på rapporter om kommunernas beredning, som de lade fram på de regionala beredningsevenemang som hölls i april–maj.

– Om de mindre kommunerna inte kan bilda ett godkänt område sinsemellan, ansluts de till en stad i närheten, påminner Tötterman. 

Satakunta publicerade redan sin modell

I början av juni hade Patrik Tötterman, sakkunnig i sysselsättningspolitik, inte hört att något område ännu skulle ha fattat ett slutgiltigt beslut om att bilda ett sysselsättningsområde.

– Många kan ha varit färdiga att fatta beslut, men ångrade sig när de märkte att en genomförandeplan måste skickas till arbets- och näringsministeriet två veckor efter beslutet, säger Tötterman. 

Planen ska inkludera information om tjänsteproduktionen, verksamhetsställen, ekonomin och personalen. Information om personalen som överförs fås dock först på våren 2024.

Enligt KT:s uppgifter har kommunerna nu först indelats i sysselsättningsområden genom inofficiella beredningsbeslut. 
Ett sådant har uppkommit i Satakunta. Enligt förslaget grundas två separata sysselsättningsområden i landskapet. Björneborg och Raumo har anmälts som centrum för dessa, och till dessa städers sysselsättningsområden ansluts alla landskapets mindre kommuner runtom de större städerna.

Aktivitet även på annat håll

Det talas inofficiellt om liknande planer även på annat håll. Egentliga Finland kan bilda sysselsättningsområden runt Åbo och Salo och Södra Karelen runt Villmanstrand.

I huvudstadsregionen däremot kan det uppstå enbart sysselsättningsområden som de stora städerna bildar på egen hand, till exempel Helsingfors, Kervo och Vanda.

– Stora städer kan ha en vilja att agera ensamma, men det lyckas inte alltid och de kan bli tvungna att beakta andra, säger Patrik Tötterman, sakkunnig i sysselsättningspolitik.

Beredningen är redan i full gång i juni, eftersom beslut om sysselsättningsområdena måste fattas senast i oktober, och de flesta områdena inte vill spara hela planeringen till efter semesterperioden. Brådskan ökas av vetskapen att besluten måste godkännas i varje kommun innan de skickas till ministeriet.

Kommunerna måste fatta stora beslut, med hur stora kommuner de vill samarbeta i sysselsättningsfrågor. I synnerhet i de små kommunerna kan man fundera hur det går med närservicen om man går samman med en stor stad kring detta. 
– I de mindre kommunerna finns det en rädsla att man inte kommer att få service i den egna kommunen, säger Tötterman.
Eftersom lokalitetslösningarna kan göras på flera sätt finns det nödvändigtvis inte någon anledning till oro.

Lokalerna kan bli flexiblare

Kommunerna kan välja om de hyr lokaler av staten och fortsätter i AN-byråernas tidigare lokaler. Det finns många möjligheter att ordna tjänsterna. Filialer, som exempelvis är öppna en del av veckan, kan grundas i små kommuner vid sidan om de stora städernas huvudkontor. 

– På motsvarande sätt har man funderat att då biblioteket förflyttar sig på gummihjul så skulle också AN-byrån på gummihjul kunna förflytta sig ut till människorna från en kommun till en annan, berättar Patrik Tötterman, sakkunnig i sysselsättningspolitik, om den idé han hört.

Även om högtflygande lokalitetslösningar kan låta bra med avseende på kommuninvånarna påverkar de också personalen, som överförs från staten till kommunerna, och ledningen av dem. I fortsättningen kan en del av AN-byråernas arbete vara multilokalt till sin karaktär, vilket kan vara en stor förändring för personalen som har arbetat i statens tjänst.
Att genuint nå ut till kommuninvånarna kan kräva närarbete, eftersom exempelvis de inledande intervjuerna för arbetslösa arbetssökande i princip måste utföras ansikte mot ansikte enligt lagen. 

Närservice eftersträvas i reformen  

Arbetskraftstjänsterna ska överföras från staten till kommunerna uttryckligen på grund av att detta för arbetskraftstjänsterna närmare kommuninvånarna. Tror du att detta förverkligas? 

– Jag är tvungen att tro på det, i jämförelse med en statlig aktör kommer vi åtminstone några steg närmare kommuninvånarna, säger Patrik Tötterman, sakkunnig i sysselsättningspolitik vid KT.

Reformen gör det möjligt för kommunerna att grunda arbetskraftsenheter flexibelt och även på deltid där människor rör sig.

– Som Esbobo har jag en vision om att biblioteken i Sello eller Iso Omena i framtiden även kommer att vara serviceställen för AN-tjänster, tänker sig Tötterman.

Enligt Tötterman skulle arbetskraftsbyråerna inte längre nödvändigtvis kräva separata serviceställen, utan de skulle kunna vara en del av andra kommunala närtjänster. 

Kommunerna behöver tilläggsfinansiering

Det är motiverat att ta sig ut bland människorna, eftersom målet med hela AN-reformen är att sysselsättningsgraden ska kunna höjas. 

AN-reformen fungerar som en käpp, där kommunen bötfälls tidigare och mer långvarigt än tidigare om en arbetslös kommuninvånare inte sysselsätts genuint på den öppna arbetsmarknaden.

För att kunna nå målet krävs det mer pengar till kommunerna, enligt KT, eftersom AN-tjänster som är mer sysselsättande än tidigare inte kan åstadkommas med en lika stor finansiering som staten har haft att tillgå för AN-tjänsterna.

– Enligt våra arbetsgivarkunders uppskattningar kommer genomförandet att förutsätta mer personal, säger Tötterman.
Därför är det också viktigt att kommunerna i tid får detaljerad information av staten om personalen som överförs, så att de kan inleda rekrytering av den ytterligare arbetskraft som behövs för år 2025. 

Anslut dig till arbetsgivarnätverket för främjande av sysselsättning

På KT:s webbplats kt.fi har information sammanställts om reformen av AN-tjänsterna ur arbetsgivarens synvinkel. Ny information är på kommande till webbplatsen om exempelvis överlåtelse av rörelse, samarbetsförfarande, vanliga frågor, kommande utbildningar och lönestatistik. 

Du håller dig bäst uppdaterad om AN-reformen genom att ansluta dig till arbetsgivarnätverket för främjande av sysselsättning, som du kan bli delaktig i genom att skicka e-post till toimisto@kt.fi. Vi fogar dig till nätverkets sändlista och som medlem i nätverket även i vår webbtjänst Linja, där du bland annat hittar material från nätverkets evenemang.