Att hitta lösningar driver en framåt

De olika uppgifterna berättar om Luukkonens mångsidiga intressen, önskan att lära sig nya saker och att hitta lösningar. Under sin karriär har hon också avlagt flera examina. Luukkonen utbildade sig först till idrottsinstruktör. Medan hon arbetade som gymnastiklärare tyckte hon att hon skulle vilja påverka barnens utveckling i ett mycket tidigare skede. Så hon utbildade sig till barnträdgårdslärare och blev snabbt daghemsföreståndare.

Karriären fortsatte sedan som distrikts­chef inom småbarnspedagogiken i Hyvinge samt övervakare av privata daghem. I dessa uppgifter behövde Luukkonen söka svar på besvärliga juridiska och administrativa frågor som gällde klienterna. Än en gång löste hon det genom studier och avlade förvaltningsmagistersexamen inom juridik.

I det här skedet vaknade intresset för kommunal upphandling. När en post som vikarie för upphandlingschefen i Hyvinge stad blev ledig fick Luukkonen platsen. Men hon hade fått smak för större sammanhang. Tanken föddes att försöka sig på tjänsten som stadsdirektör. Första placeringen var Kangasniemi, sedan Letala och därefter Raumo. Det var ett lyckat steg i karriären, för på två orter valdes hon enhälligt och i Hyvinge valdes hon genom inkallande.

Kommunledning med hela handen

Luukkonen beskriver kommundirektörens arbete med en femfingersmodell, som hon kallar nätverksledningens pokerhand. Den egna organisationen, kommunens anställda, utgör det första nätverket. Det andra är de förtroendevalda, som vägleder kommundirektören medan kommunstyrelsens ordförande är närmaste chef. Det tredje fingret står för kommuninvånarna, det fjärde näringslivets ledning och det sista är samarbetet med myndigheter, såsom ministerier, regionförvaltningsverk och NTM-centraler.

I förhållandet till de förtroendevalda är det viktigt att satsa på växelverkan och beredningen av ärenden, och man måste göra skillnad på att ta fram information och informera. I fråga om näringslivet är kommunledningens uppgift att möjliggöra tillväxt och utveckling i kommunen. För att lyckas med detta måste kommundirektören kunna lyssna på företagen. Luukkonen säger att hon varje vecka träffar ledare från företag som verkar i kommunen.

När Luukkonen talar om kommuninvånarna blir hon ivrig. – Det som gör arbetet som kommundirektör speciellt är invånarna. Umgänget kan tidvis vara utmanande och tidskrävande men också givande. Jag vill få förstahandsinformation av invånarna själva. Till exempel här i Hyvinge har jag gått ut på torget för att möta invånarna.

Kontakten med kommunens invånare har också varit en av anledningarna att Luukkonen alltid flyttat till den kommun hon lett. Enligt henne upplever en kommundirektör som bor i kommunen saker på ett annat sätt.

Femfingersmodellen är utgångspunkten för ett nätverk som i sin tur förgrenar sig vidare. Luukkonen understryker att nätverken på varje finger är lika viktiga. Det är ledaren som avgör hur långt ut i nätverken han eller hon går i enskilda frågor och i vilka frågor det gäller att förlita sig till exempel på sin personal.

Luukkonen har ledarerfarenhet också från den privata sektorn, i ett börsbolag, när hon kallades in för att grunda en privat daghemskedja. Erfarenheten var en viktig lektion i ledarskap. – Att få uppleva saken från ”andra sidan” är en viktig erfarenhet som gjort att jag kunnat växa som ledare. Saker ser olika ut när de betraktas från en annan synvinkel. I ett bolag lär man sig också ekonomiskt tänkande och systematisk rapportering.

En stadsdirektörs arbetsfält avviker en hel del från företagsledarens, säger Luukkonen. En väsentlig skillnad är naturligtvis att man i kommuner kan göra val och fatta beslut också på politiska grunder.

Enligt Luukkonen har ledarskapet i den offentliga sektorn de senaste åren utvecklats i rätt riktning. – Gemensamma projekt och växelverkan har blivit mycket vanligare. Tidigare var beslutsfattandet mer hierarkiskt och det är det förvisso fortfarande ibland, men numera får kunderna och tjänsteinnehavare oftare sin röster hörda. Det är inte längre så att den som har ett visst mandat automatiskt är sakkunnig, i dag finns det mycket kompetens att tillgå.

Kommunerna är numera väldigt öppna, enligt Luukkonen, till exempel informerar de jämlikt alla de olika stora partierna om budgeten.  – Man måste kunna diskutera med alla i en kommun, även om man inte är av samma åsikt. Kravet på transparens i beredningen av beslutsfattandet och informationskravet utgör klara skillnader i ledningen jämfört med den privata sektorn.

Luukkonen har valt att vara en partipolitiskt obunden, professionell ledare. När hon första gången ställde upp som kommundirektör måste hon överväga huruvida det skulle vara ett hinder för att bli vald. Enligt Luukkonen är efterfrågan på goda professionella ledare i allmänhet större.

”Ledarens roll är att veta vart man är på väg. Visionen och vägen till målet ska vara kända.”

Johanna Luukkonen,

stadsdirektör

Att leda människor

Luukkonen vill inte göra skillnad på att leda människor och sakfrågor. Människor gör saker och när människorna trivs brukar också besvärliga saker löpa bra.  – Ledarens roll är att veta vart man är på väg. Visionen och vägen till målet ska vara kända. Det viktiga är alltså att se processen, men processer påverkas alltid av människorna. Jag tror att motiverade människor som upplever att de lyckas för saker framåt. Vi måste också se till att människor inte överbelastas och att de får tid.

Diskussionen om huruvida privat eller offentlig produktion är bättre till exempel i den kommunala servicen tar Luukkonen tillbaka till individplanet. – Jag har kommit till den slutsatsen att det alltid är fråga om individens inställning till arbetet; kvalitet och gott resultat är en följd av engagemang och attityd.

Ledaren måste kunna se till att ha rätt person på rätt plats. Enligt Luukkonen är det inte bara en fråga om utbildning, människor måste också ha möjlighet att utvecklas i organisationen. Ledarens roll är att gå bredvid, ge en knuff åt rätt håll och ibland vara den som ifrågasätter. En ledare måste ha känsla för situationen.

En av Luukkonens viktigaste principer är att hålla sina löften. I praktiken innebär det till exempel att man håller möten som avtalat oberoende av deltagarnas mandat.

Var hittar vi nya kommundirektörer?

Enligt Johanna Luukkonen är arbetets omfattning samtidigt både det svåraste och det mest belönande i uppgiften som kommundirektör. Även om man i princip har normala arbetstider klarar knappast någon kommundirektör av att fullgöra alla sina skyldigheter inom en normal arbetsvecka.

– Samtidigt är mångsidigheten i uppgifterna det som ständigt utmanar och gör arbetet intressant. Jag tycker att det är roligt att arbeta och tar mig an nya saker med stor iver att lära mig något. Arbetet passar inte dem som älskar rutiner. En kommundirektör behöver också socialkompetens, att man trivs bland folk. Dessutom måste man våga vara framme och ta upp saker till diskussion.

De senaste åren har det i flera fall varit svårt att hitta intresserade kandidater för tjänsten som kommundirektör. Luukkonen har inget svar på varför det blivit så, men hon säger att problemet helt enkelt kan bero på att direktörerna i de stora åldersklasserna gått i pension de senaste åren och att det därför finns många lediga platser samtidigt.

– Var hittar man erfarna ledare om man inte tagit tillvara chefstalanger?  Var växer chefstalangerna egentligen? Bland de högre tjänsteuppgifterna i kommunen förstås, men mången kan vara ganska nöjd med sin post, eller byter till motsvarande post i en större kommun för att få omväxling och nya utmaningar, säger Luukkonen.

Luukkonen tror att bristen på sökande kan bero på att det inte bara är ett krävande arbete utan dessutom offentligt. – Att leda en kommun är ett offentligt uppdrag där man har allas ögon på sig. Offentligheten kan också beröra familjen. Barnen kan råka ut för att det på sociala medier talas om deras föräldrar. Företagschefer utsätts i allmänhet inte på samma sätt för offentlig kritik.

Luukkonen tror att det offentliga förfarandet vid tillsättandet av kommundirektörer också kan verka avskräckande. Direktörer i den privata sektorn vill kanske inte gå ut med att de söker ett nytt jobb. Och den som sökt flera tjänster utan att bli vald riskerar att få ett rykte som ständig sökande.