Rättsfall
1
/2023

Juha Raunio, arbetsmarknadsjurist

Förändrad svårighetsgrad och värderingssystemets betydelse

Arbetsgivaren handlade inte i strid med kollektivavtalet, när en tjänsteinnehavares lön inte höjdes i samband med en ändring av arbetsuppgifterna. Den lokala arbetsvärderingen indikerade inte att lönen skulle höjas.

KT:n työmarkkinalakimies Juha Raunio.

Arbetsdomstolen gav i november 2022 sin dom i ett fall där samkommunen för Södra Savolax social- och hälsovårdstjänster Essote inte hade höjt en tjänsteinnehavares uppgiftsrelaterade lön, när tjänsteinnehavarens uppgifter ändrades från patientombudsman till social- och patientombudsman.

Förhandlingsorganisationen för den offentliga sektorn FOSU framförde i sin talan att Essote hade brutit mot lönebestämmelserna i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn (AKTA), enligt vilka den uppgiftsrelaterade lönen ska justeras, om uppgifternas svårighetsgrad ändras väsentligt och lönen inte längre motsvarar de ändrade arbetsuppgifterna.

FOSU ansåg att skötseln av den nya uppgiftshelheten krävde en hel del nya kunskaper. Dessutom framförde FOSU att arbetet hade blivit mer omfattande och mer belastande än tidigare. Bland annat av dessa skäl ansåg FOSU att uppgifternas svårighetsgrad hade ökat väsentligt och att lönen borde ha höjts.

Uppgifternas svårighetsgrad steg inte till en högre arbetsvärderingsnivå

Enligt KT och Essote hade uppgiften blivit något mer krävande. Uppgifternas svårighetsgrad hade dock inte ändrats väsentligt på det sätt som avses i AKTA.

Ändringen i svårighetsgraden hade bedömts på ett tillbörligt sätt i den lokala arbetsvärderingsprocessen. Bedömningen hade inte visat att uppgifternas svårighetsgrad hade nått en högre lokal arbetsvärderingsnivå. Då förändringen i uppgifternas svårighetsgrad bedömdes enligt AKTA, indikerade Essotes lokala värderingssystem inte att tjänsteinnehavarens uppgiftsrelaterade lön skulle höjas.

Vid värderingen av de ändrade uppgifterna hade Essote också beaktat de faktorer som FOSU lyft fram och som påverkar svårighetsgraden, såsom det kunnande som krävs för uppgifterna och arbetets verkningsfullhet. Därmed hade Essote inte brutit mot lönebestämmelserna genom att på basis av sin arbetsvärdering låta bli att justera tjänsteinnehavarens uppgiftsrelaterade lön.

Arbetsvärdering enligt bestämmelserna i kollektivavtalet

Det lokala arbetsvärderingssystemet och arbetsvärderingsprocessen i anslutning till det har en viktig roll då man på lokal nivå bedömer om en ändring av svårighetsgraden är väsentlig.

Arbetsgivaren bör se till att arbetsvärderingen på den egna arbetsplatsen görs i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtalen. Till exempel bör man komma ihåg att utarbeta och uppdatera uppgiftsbeskrivningarna. När det sker förändringar i uppgiftsbeskrivningarna ska man komma ihåg att bedöma svårighetsgraden hos de ändrade uppgifterna.

Arbetsdomstolen konstaterade i sin dom att det lokala arbetsvärderingssystemet inte kan åsidosättas vid bedömningen av huruvida uppgiftens svårighetsgrad har ändrats väsentligt. Dessutom preciserade domstolen att en väsentlig ändring i svårighetsgraden dock inte kan grunda sig enbart på det lokala arbetsvärderingssystemet, utan frågan ska bedömas från fall till fall, med beaktande av situationen som helhet.

Arbetsdomstolen förkastade FOSU:s talan

Arbetsdomstolen förkastade FOSU:s talan mot Essote och KT. Målet löstes enligt KT:s uppfattning. Beslutet var enhälligt.

Sammanfattningsvis kan vi av det här fallet konstatera att bevisbördan fortfarande är krävande för den som kräver en justering av en uppgiftsrelaterad lön på grund av att uppgifternas svårighetsgrad har ändrats väsentligt. Fallen avgörs genom en helhetsprövning där bland annat det lokala arbetsvärderingssystemet har stor betydelse.

17.2.2023

Ytterligare information

Juha Raunio

arbetsmarknadsjurist
Telefon:
+358 9 771 2143
Mobiltelefon:
+358 50 518 1491
E-post:
Juha.Raunio@kt.fi
Organisation:
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT