Äntligen långsiktig utveckling

Årsklasserna blir mindre, befolkningen koncentreras till några tillväxtcentra och servicebehovet ökar. Samtidigt lider många branscher av en allvarlig personalbrist. I nuläget är det av yttersta vikt att kommunerna och välfärdsområdena, som snart inleder sin verksamhet, kan hålla kvar sina nuvarande anställda, men också rekrytera ny personal.

– Allt detta leder till att det behövs alltmer arbete i anknytning till effektivitet, produktivitet och välbefinnande. Arbete för att människorna ska orka med denna framfart, säger Anna Kukka, KT:s förhandlingschef.

Detta mål är gemensamt och viktigare än någonsin för KT och arbetstagarsidans huvudavtalsorganisationer FOSU, JAU och Sote rf. Därför har organisationerna detta år avtalat om ett så kallat arbetslivspaket som en del av avtalsuppgörelsen. Parterna har förbundit sig att tillsammans finansiera utvecklingen av arbetslivet. Dessutom har de avtalat om nya arbetsgrupper som ska utveckla och genomföra arbetet.

Enligt Anna Kukka är det inget nytt att arbetslivet utvecklas. Det har organisationerna redan gjort i sju års tid, också tillsammans. Hittills har utvecklandet dock varit projektbaserat, och det har främst gjorts med extern finansiering. Arbetet har alltså alltid varit tidsbestämt. En stor del av arbetstiden för dem som varit anställda inom projekten har gått åt till att starta upp, rapportera, avsluta och på annat sätt underhålla projekten.

– Vi har nått riktigt fina resultat också tidigare, men vi ville göra verksamheten långsiktig och planmässig. Detta är första gången som vi har avtalat om att utvecklingsarbetet är bestående, säger Kukka.

Den offentliga sektorn är först med att ta emot många utmaningar.

Representation från olika håll i Finland

Arbetslivsutvecklingen leds av Tekry, organisationernas gemensamma grupp för arbetslivsutveckling som grundades redan 2019. Utvecklingssektioner har nu inrättats inom gruppen för både kommunsektorn och välfärdsområdena. Sektionerna stöder Tekry i beredningen och genomförandet av utvecklingsprojekten.

– Två sektioner inrättades, eftersom välfärdsområdena snart inleder sin verksamhet. De är stora arbetsplatser och koncentrerar sig enbart på ordnande av social- och hälsovård samt räddningsväsendet. De kan ha andra intressen och teman än kommunsektorn, där kommunerna i förnyelse har sina egna satsningar, säger Kukka.

Det är dock möjligt att kommun- och välfärdssektorn även har gemensamma åtgärder eller projekt på teman som gäller dem båda. I inledningsfasen måste Tekry arrangera så att inte sektionerna eller arbetsgrupperna arbetar med samma saker utan att veta om varandras arbete. Enligt Kukka verkar det dock finnas ett genuint intresse för utvecklingsarbetet. Det finns ett tiotal medlemmar i bägge sektionerna. Av dem är hälften arbetsgivarrepresentanter och hälften personalrepresentanter. Man har strävat efter att få representanter till sammansättningen från olika håll i Finland samt från kommuner och välfärdsområden av olika storlek.

Upplevelsen av arbetets betydelsefullhet är mycket hög inom kommunerna.  
Anna Kukka, förhandlingschef

Ett permanent team genomför projekten

Ett serviceteam på tre personer börjar som en helt ny aktör. Teamet representerar permanens i arbetslivsutvecklandet som nu startat. Teamets arbete avbryts inte alltid när avtalen eller finansieringsperioderna går ut, utan det utgör en permanent ”arbetshandske” som bär ansvar framför allt för genomförandet av projekten, men också för planeringen, enligt Anna Kukka. KT svarar för två tredjedelar av serviceteamets basfinansiering, och arbetstagarorganisationerna för en tredjedel.

Arbetet kom ordentligt i gång först i oktober då KT och Sote rf godkände riksförlikningsmannens förlikningsförslag. Därför har man inte hunnit få ihop så mycket konkret ännu.

Samtidigt behöver långt ifrån allt inledas från början, eftersom det nya serviceteamet även tar ansvar för de gamla funktionerna. En sådan är webbplatsen Kuntatyo2030.fi som öppnades 2021 för arbetslivsutveckling inom kommunsektorn. På webbplatsen finns exempelvis tjänsten Tekojen tori, där man redan har samlat över tusen utvecklingsåtgärder från olika sektorer och olika håll i Finland.

Förnyelse krävs

I fortsättningen kan väldigt mångahanda verksamheter ordnas under arbetslivsutvecklingsgruppens paraply: till exempel utbildning, seminarier, nätverk, sammanställning av utvecklingsverktyg, premiering av utvecklingsåtgärder och eventuella gemensamma projekt eller forskningssamarbete. Verksamheten riktar sig till hela personalen på 435 000 anställda inom kommun- och välfärdssektorn.

Allt kan inte genomföras enbart med egen finansiering, utan vid behov ansöks extern finansiering för projekt, till exempel från Europeiska socialfonden. Det kommer att finnas behov, konstaterar Anna Kukka.

– Den offentliga sektorn är först med att ta emot många utmaningar. Coronaviruset krävde helt nya arrangemang för att säkerställa välfärden, fostrans- och utbildningstjänsterna under den kritiska tiden. Kriget i Ukraina har däremot medfört mycket flyktingar, vilket märks i småbarnspedagogiken och skolorna. Det pågår även en energikris och en klimatkris.

Eftersom någon betydande tilläggsfinansiering för finansieringen av tjänsterna ändå inte utlovas måste verksamheten utvecklas på många sätt för att man ska klara av både nya och gamla krav. Här behövs exempelvis digitalisering.

– Det sker dock inte heller av sig självt, utan kräver kompetensutveckling och kontinuerlig inlärning. Alla dessa utmaningar tvingar oss till förnyelse. Arbetsplatserna måste få allt fler redskap för att själva kunna lösa sina problem på ett ändamålsenligt sätt.

Staten behöver också delta

Förutom för att utveckla arbetslivet försöker KT och löntagarorganisationerna tillsammans lyfta fram offentliga sektorns goda sidor för också för att förbättra arbetsgivarbilden inom sektorn. Även om utmaningarna är många finns det också fortfarande engagemang på kommunernas och välfärdsområdenas arbetsplatser, enligt Kukka.

– Det finns också belastningsfaktorer, men enligt undersökningar om arbetsförhållandena klarar sig kommunsektorn bäst exempelvis vad gäller hur mycket förtroende man har på arbetsplatsen för arbetskamraterna och den närmaste chefens ledarstil. Upplevelsen av arbetets betydelsefullhet är också mycket hög inom kommunsektorn, säger Kukka.

– Dessa omständigheter borde lyftas fram mycket mer. Därför har vi gemensamt velat beskriva yrkespersonernas vardag också ur ett annat perspektiv än arbetsmarknadsförhandlingarnas.

Nu när arbetsmarknadsparterna sinsemellan har fått tag i en långsiktig arbetslivsutveckling skulle det enligt Kukka vara dags att även få staten med härnäst.

– Stödet för arbetslivsutveckling borde vara permanent med i regeringsprogrammen, och inte enbart som små bitar i olika ministerier.