Hur locka arbetskraft till Finland?

Enligt forskning anpassar sig högskoleutbildade invandrare i allmänhet bra i Finland. Arbetslöshet samt bristande språkkunskaper och avsaknad av vänner utgör problem. Källa: E2-forskning.

Personalbrist är en av de största utmaningarna i kommunerna och välfärdsområdena. KT har som lösning på problemet föreslagit bland annat en omvärdering av personalens behörighetskrav och personaldimensionering samt en ökning av antalet utbildningsplatser. Det behövs mångahanda utbildningsvägar så att så många som möjligt flexibelt kan skaffa behörighet för behövliga yrken.

Det räcker inte enbart att öka utbildning, eftersom Finlands befolkningsstruktur är skev. Det föds för få bebisar och samtidigt blir befolkningen äldre. Förr eller senare har vi för få skattebetalare i arbetsför ålder i förhållande till antalet som ska försörjas.

Därför efterlyser många aktörer, så även KT, en ökning av arbetskraftsinvandringen. Enligt olika uppskattningar behövs det hundratusentals utländska yrkespersoner. Det är dock lättare sagt än gjort, eftersom många andra grånande nationer också tävlar om samma yrkespersoner.

Av högskoleutbildade har 79 % anpassat sig bra i Finland.

De som anländer drunknar i byråkratiträsket  

Debatten om arbetskraftsinvandringen hittills kan bäst beskrivas med uttrycket: mycket snack och lite verkstad. I festtal önskas det att flera kommer, men åtgärderna låter vänta på sig.  

I praktiken stöter utlänningar som anländer till Finland – och till och med utlänningar som redan bor i Finland – och deras arbetsgivare på en invecklad hinderbana. Arbetstillstånd för utlänningar, dvs. rätten att arbeta i Finland, beror på vilket lands medborgare personen är, hurdant arbete personen utför och hur länge personen avser arbeta i Finland. Detta kallas utvärdering av tillgången på arbetskraft, och TE-byrån svarar för den.  

Och detta är inte allt: Utbildningen eller de examina som den som anländer har godkänns ofta inte i Finland, utan personen måste ofta skola om sig eller komplettera sin examen i Finland. Dessutom måste hen lära sig finska och till och med svenska. Till exempel svarar Valvira för tillståndsförfarandet avseende yrkespersoner inom social- och hälsovårdsbranschen.  

Olika tillståndsförfaranden är tunga mänskligt sett och kan få personen som anländer att vända blicken mot andra länder. Administrativt förbrukar de resurser som skulle kunna användas förnuftigare till något annat. Enbart att få en personbeteckning för att kunna öppna ett bankkonto och få lönen utbetalad kan ta oskäligt lång tid.  

39 % har upplevt diskriminering.

Smidigare arbetskraftsinvandring  

KT kräver i sina regeringsprogrammål att arbetskraftsinvandringen ska ökas och tillståndsprocesserna försnabbas för utländska arbetstagare. Man ska avstå från utvärderingen av tillgången på arbetskraft i hela landet. Internationell rekrytering kräver aktivitet, tväradministrativ samordning och planering.  

KT anser att exempelvis utbildning som leder till språkexamen ska ökas och även ordnas flexibelt på nätet. Språkutbildningar och utbildningar som ger behörighet ska vara en del av yrkeshögskolornas etablerade verksamhet som finansieras ur budgeten.  

Social- och hälsovårdsbranschens legaliseringsprocess hos Valvira måste förnyas och digitaliseras så att tillståndsprocessen inte tar längre tid än två veckor. Även prissättningen av tillstånden ska justeras nedåt.  

Finland behöver raka, bilaterala rekryteringsavtal från utlandet, men dessutom måste alla andra stenar också vändas. Man får inte glömma att vi redan nu har personer med utländsk bakgrund i landet som inte har fått arbete, åtminstone inte arbete som motsvarar deras utbildning. Bland dem finns det också eftertraktade yrkespersoner inom social- och hälsovårdsbranschen. Dessutom ska så många som möjligt av de läkare och tandläkare av finländsk härkomst som studerat utomlands rekryteras till Finland.  

I Finland finns det sedan tidigare endast lite invandrare, och arbetsmarknaden är inåtvänd. Arbetsgivarna vågar inte alltid anställa personer med främmande språk som har skaffat sin erfarenhet och kompetens utomlands.  

Både arbetsgivarna och arbetsplatserna behöver mer rekryteringskunnande och coachning i mångfald. Vi kan inte vänta på att de som anlänt ska bli finländare, utan Finland och finländarna måste också ändra sig.