Uppgörelse för social- och hälsovårdssektorn

KT och Sote rf gav den 3 oktober riksförlikningsman Anu Sajavaara besked om att de godkänt förlikningsförslaget om ett separatavtal om tillämpning av kollektivavtalen för kommunsektorn.

Uppgörelsen föregicks av exceptionellt svåra arbetsmarknadsförhandlingar.

– Det är viktigt att avtalsparterna till slut kunde nå en lösning via riksförlikningsmannen. Det som talade för godkännandet var framför allt att vi får en lång arbetsfred och en lösning på den allvarliga arbetsmarknadskrisen, säger Kirsi-Marja Lievonen, ordförande för KT:s delegation.

Uppgörelsen avslutade omedelbart både de pågående och de nya konfliktåtgärderna som var under beredning. Avtalet är i kraft 1.5.2022–30.4.2025.

– Avtalet tryggar en omfattande arbetsfred för kommun- och välfärdssektorn samt välfärdstjänsterna för medborgarna i tre år, säger verkställande direktör Markku Jalonen.

SH-avtalet omfattar 180 000 löntagare.

Lösningen var löneharmoniseringen

Enligt överenskommelsen godkänner Sote rf den kommunala arbetsmarknadsuppgörelsen från juni i sin helhet. Det förlikningsförslag som KT och Sote rf godkände den 3 oktober och den avtalsuppgörelse för kommunsektorn 2022–2025 som godkändes den 8 juni höjer inkomsterna för personalen inom SH-avtalet med uppskattningsvis minst 13 procent under avtalsperioden.  

Dessutom kom man i avtalsuppgörelsen överens om hur lönerna för de arbetstagare som omfattas av SH-avtalet ska harmoniseras inom de nya välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna. Lagstiftningen förutsätter att lönerna i välfärdsområdena harmoniseras i vilket fall som helst, och det medför kostnader för arbetsgivarna.

KT har uppskattat att kostnaderna för harmoniseringen av lönerna i SH-avtalet uppgår till i genomsnitt 6 procent av lönesumman inom SH-avtalet i välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna. I kostnaderna ingår också kostnader för reformen av lönesystemet.  

– Nu kom parterna överens om hur och enligt vilken tidtabell bland annat den lagstadgade löneharmoniseringen ska genomföras i välfärdsområdena för SH-avtalets del, säger Markku Jalonen.

Godkännandet av förlikningsförslaget säkerställer att de nya välfärdsområdena kan inleda verksamheten på ett kontrollerat sätt också med tanke på personalöverföringarna.

– När de riksomfattande ramarna är klara kan välfärdsområdena gå vidare med utarbetandet av lokala spelregler. Man kan nu förbereda den lokala avtalsverksamheten med alla yrkesgrupper. Det är utmärkt, fastän det blir bråttom, säger förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas.

Som en del av uppgörelsen kom man också överens om en engångsersättning till vissa anställda som vårdat coronapatienter. Engångsersättningen på 600 euro betalas till anställda som omfattas av SH-avtalet ifall de arbetat i vissa uppgifter i vården av coronapatienter i undantagsförhållandena under beredskapslagen.

I överenskommelsen ingick också att man tillsammans systematiskt följer upp vårdpersonalens och chefernas arbetsförhållanden och arbetsförmåga. Uppföljningen ska enligt överenskommelsen pågå åren 2022–2025. I avtalsuppgörelsen kom man också överens om en ändring i SH-avtalet, genom vilken anställda med allmän arbetstid får möjlighet att äta under arbetsskiftet under arbetstid. Tidigare har detta gällt endast dem som har periodarbetstid.

Arbetskraftskostnaderna ökar  

I och med avtalsuppgörelsen från juni och överenskommelsen från oktober ökar kommunernas och välfärdsområdenas sammanlagda arbetskraftskostnader jämfört med året innan med uppskattningsvis cirka 802 miljoner euro år 2023 och cirka 808 miljoner euro år 2024.

Summan är cirka 80–110 miljoner euro större än vad KT tidigare uppskattade. Ändringen förklaras av den engångsersättning som år 2023 betalas till anställda som arbetat med vården av coronapatienter och av avtalet om löneharmonisering. I siffrorna ingår alla avtalshöjningar som överenskommits för kommunerna och välfärdsområdena, ett löneutvecklingsprogram, löneharmoniseringen och andra kostnader åren 2022–2024 som föranleds av avtalsändringarna.

SH-avtalets arbetskraftskostnader är 8,6 miljarder euro per år.

Löneharmoniseringen synliggörs  

När välfärdsområdena inleder sin verksamhet vid årsskiftet, överförs anställda från flera olika arbetsgivare till en ny arbetsgivare. Hos de nya arbetsgivarna ska personalens löner harmoniseras så att de uppgiftsrelaterade lönerna för personer som utför lika krävande arbetsuppgifter höjs till den högsta lön som betalas för motsvarande arbete.

Enligt överenskommelsen ska potten för 2023 riktas så att den inte höjer de högsta lönerna på en viss kravnivå. Höjningarna riktas alltså till dem vars lön är lägre än de högsta lönerna och vars lön i vilket fall som helst borde ha höjts på grund av harmoniseringen. Samtidigt genomförs en reform av lönesystemet i SH-avtalet. Även denna reform är förknippad med ett behov av att harmonisera lönerna. I avtalet preciserades tidtabellen för löneharmoniseringen och för utvecklingen av lönesystemen för åren 2023–2025.

Kostnaderna för löneharmoniseringen och reformen av lönesystemen gäller också Helsingfors stad och HUS, trots att det i dessa inte görs någon överlåtelse av rörelse i anslutning till välfärdsområdesreformen. Höjningen används för införande av lönesystemet, löneharmoniseringen och lokala justeringar av lönesystemet.

Kostnaderna ökar med cirka 111 miljoner euro  

Avtalsuppgörelsen ökar kostnaderna för SH-avtalet år 2023 med sammanlagt cirka 111 miljoner euro. Av detta utgör cirka 34 miljoner engångsersättning som betalas till anställda som arbetat med vården av coronapatienter. Till följd av höjningarna ökar kostnaderna år 2024 med cirka 83 miljoner euro jämfört med den tidigare uppskattningen. Dessa extra utgifter berör enbart välfärdsområdena och SH-avtalet.

De allmänna avtalshöjningarna inom kommun- och välfärdssektorn (utan löneutvecklingsprogram och löneharmonisering) påverkas också av den så kallade stupstocksbestämmelsen för åren 2023 och 2024. Bestämmelsen kopplar avtalshöjningarna till förhandlingsresultaten inom vissa exportbranscher.

Enligt avtalet för kommun- och välfärdssektorn är de allmänna löneförhöjningarna varje år minst 1,9 procent, dock minst det matematiska medelvärdet av kostnadseffekterna för vissa kollektivavtal inom teknologiindustrin, kemiindustrin samt bil- och transportbranschen.

Ändringar i SH-avtalet

Det förlikningsförslag som godkänts av KT och SOTE rf medför ändringar i det redan gällande SH-avtalet 2022–2025. Ändringarna gäller så kallade flexibla måltider under arbetstid. Genom ändringarna möjliggörs måltider under arbetstid nu också för dem som har allmän arbetstid. Denna ändring träder i kraft 6.3.2023 och gäller i praktiken välfärdssektorn, dvs. välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna.

Dessutom införs i SH-avtalet en ny bestämmelse enligt vilken arbetsgivaren inte får hindra eller begränsa arbetstagarens möjlighet att byta arbetsgivare på något annat sätt än det som föreskrivs i arbetsavtalslagen. Bestämmelsen träder i kraft 1.1.2023 och gäller denna avtalsperiod.

SH-avtalets lönesystem utvecklas och lönerna harmoniseras inom välfärdssektorn. Kostnaden för detta är i genomsnitt 6 procent. En överenskommelse om fördelningen av kostnaderna för löneharmoniseringen inom välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna ingick i förlikningsförslaget. Förhandlingar om potterna förs lokalt. Om enighet inte uppnås om fördelningen av kostnaderna, beslutar arbetsgivaren hur potterna ska användas. Potterna fördelas under åren 2023–2025.

I samband med löneutbetalningen i mars 2023 betalas ett engångsarvode till de löntagare inom SH-avtalet som haft särskilda uppgifter under beredskapslagen.

Inom välfärdssektorn har parterna dessutom kommit överens om riksomfattande åtgärder för arbetslivsutveckling.