Jyväskylä satsar på återflyttare

Jyväskylä är känd som en skol- och studiestad. Tusentals unga utexamineras varje år från läroanstalter på andra stadiet och högskolor i staden. De flesta av dem som studerat i Jyväskylä stannar dock inte i staden. Samtidigt lider många av stadens företag samt staden själv av brist på arbetskraft.

Det var de här två sakerna som gav upphov till återflyttarkampanjen, berättar Suvi Vuojolainen, stadens näringslivs- och marknadsföringschef vid Business Jyväskylä.

– Vi har mycket statistik om hur folk flyttar till och från staden. Och ett obestridligt faktum är att de unga inte stannar i Jyväskylä. Vår tanke var att dessa, som redan känner staden, kunde vara relativt lätta att locka tillbaka. Samtidigt fick vi förfrågan från handelskammaren och några regionala företag om vi kunde delta i främjandet av stadens attraktionskraft.

Före kampanjen försäkrade sig Business Jyväskylä om att företagen verkligen hade behov av arbetskraft och intresse att delta i en rekryteringskampanj.

En av baktankarna med kampanjen var att göra regionens företag kända också bland dem som just nu studerar i staden.

– Många studerande känner inte till hurdana företag vi har eller vilken typ av arbete företagen kan erbjuda. Företagen rekryterar och söker kompetens själva också, men många jobb är dolda.

Vuojolainen säger att kampanjen tog fasta på stadsstrategin, som bland annat går ut på att öka stadens livskraft.

Under kampanjen 366 lediga jobb

Kampanjen inleddes sommaren 2021. Enligt Suvi Vuojolainen var inledningen väl genomtänkt.

– Under semestern börjar många fundera på att byta jobb. Därför lanserades den första reklamsviten i mitten på augusti. Den följande gick ut i november.

Alla sådana företag i Jyväskylä med minst en ledig plats under kampanjtiden fick vara med, tillsammans med offentliga aktörer såsom Jyväskylä stad och Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt. Kampanjen fokuserade särskilt på expertyrken.

– Under kampanjen fanns det 366 lediga platser hos 65 olika arbetsgivare. Vi gjorde det klart att det faktiskt finns jobb att söka.

Även om den egentliga kampanjen är över är kampanjens webbplats med lediga jobb fortfarande öppen så länge den har besökare. Det finns också en hel del information om Jyväskylä på webbplatsen, till exempel om dagvårdsplatser.

Mer än hälften rekryterade nya arbetstagare

Både företagen och de andra aktörerna ansåg att kampanjen var lyckad.  Enligt en enkät hade nästan 60 procent av företagen som svarade rekryterat nya arbetstagare under kampanjen.

– Vi kan inte med säkerhet säga hur mycket kampanjen inverkat på rekryteringarna. Men kampanjen förde oss också samman på ett trevligt sätt här i Jyväskylä. Till och med politiker gav oss positiv respons. De kändes särskilt bra, säger Suvi Vuojolainen.

Enligt enkäten ville 88 procent av företagen vara med i en fortsättning på kampanjen, vilket enligt Vuojolainen redan planeras.

– Den kampanjen blir regional. Bland deltagarna finns redan Mellersta Finlands förbund, universitetet, yrkesläroanstalten Gradia, Jyväskylä yrkeshögskola och handelskammaren.

Det är viktigt med långsiktighet vid rekrytering

Suvi Vuojolainen anser att det är viktigt att vara långsiktig och att tänka på stadens strategi vid rekrytering av kompetens.

– Återflyttarkampanjen är en kampanj med glimten i ögat. En sådan får uppmärksamhet. Men det är klart att en putslustig kampanj inte räcker om den inte konkretiseras på något sätt, i det här fallet med en gedigen och uppdaterad webbplats med information om företag och lediga jobb. Det lönar sig inte att lansera kampanjer bara för kampanjens skull.

Ambitiösa kampanjer kräver mycket arbete och resurser.

– Det krävs en hel del bakgrundsarbete. Det lönar sig att ha tydliga mål redan i början och en långtidsstrategi. Man måste också tänka på en stil som passar den egna staden.

Vuojolainen tycker att nivån på städernas marknadsföring förbättrats de senaste åren. Man får räkna med att god kvalitet har ett pris.

– När man vill nå en professionell nivå och uppnå resultat och synlighet ökar kampanjens budget oundvikligen. Marknadsföringen och kommunikationen bör ges den roll de förtjänar.

Staden tjänar på att företagen är framgångsrika

Jyväskylä stads rekryteringschef Anna-­Leena Pusa anser att kampanjerna som stadens näringslivsenhet Business Jyväskylä genomfört också gynnar stadens arbetsgivarimage.

– Återflyttarkampanjen förknippades med staden även om staden inte var huvudorganisatör, säger Pusa.

– Bland våra anställda sökte vi upp sådana som flyttat tillbaka det senaste året och berättade deras historia i våra sociala medier. Återflyttarna deltog gärna i kampanjen och berättelserna gav kampanjen positiv publicitet.

Enligt Pusa hade staden under kampanjen en hel del lediga platser för sakkunniga inom förvaltningen, den tekniska sektorn, bildningssektorn och social- och hälsovårdstjänsterna.

– Vi hoppades i första hand på positiv publicitet och på att nå nya målgrupper. Vi satsade inte så mycket på att marknadsföra enskilda jobb.

Att forma intrycket

Enligt Anna-Leena Pusa träffade kampanjen rätt i tiden efter coronapandemin, när många var beredda att göra förändringar i sina liv.

På grund av luckor i statistiken går det inte att säga hur många som sökte jobb i staden tack vare kampanjen.

– Men jag tänker att kampanjen ändå påverkat hur man ser på staden som arbetsgivare. Bilden av kommunala arbetsgivare är ofta lite ensidig. Genom kampanjen kunde vi bredda bilden och berätta om olika arbetsmöjligheter inom organisationen. Våra platsannonser fick bättre synlighet och vi nådde nya målgrupper.

I Jyväskylä jobbar vi kontinuerligt med att avhjälpa bristen på arbetskraft. Personalomsättningen i staden är på samma nivå som annanstans men arbetskraften är mer rörlig i dag än för 10–20 år sedan, säger Pusa.

– Vi får ansökningar också från andra delar av Finland, såsom huvudstadsregionen. Vid intervjun frågar vi vad som fått personen att söka sig till Jyväskylä. Många säger att de lockats av möjligheten till mera plats och rymligare boende.

Pusa uppmuntrar också andra arbetsgivare att prova på kommunmarknadsföring.

– Jag tycker vi lyckades verkligt bra och vi har fått mycket positiv respons. Responsen har främst gällt intrycket av staden. Den djärva kampanjen gav en positiv bild av staden som arbetsgivare, kommunikatör och marknadsförare.

Karriärmöjligheter viktiga

En av återflyttarna som syns på stadens webbplats är Tuukka Vepsäläinen, som i början av augusti förra året började som dataadministrationsdirektör vid Jyväskylä stad. 

Vepsäläinen berättar att han är infödd jyväskyläbo, och också genomgått hela sin utbildning ända till universitetsnivå i Jyväskylä.

– Under studietiden flyttade jag till Södra Finland, där ”praktitiden” inom datahantering i olika företag kom att bli ganska lång. Ungefär 20 år.

Vepsäläinen beslöt att flytta tillbaka på grund av sina åldrande föräldrar och en önskan att varva ner. Hittills har allt gått enligt förväntningarna.

– I Södra Finland är rytmen snabbare än här, medan till exempel avstånden är kortare här. Men givetvis har de sociala nätverken hunnit ändras när det gått så lång tid mellan flytten söderut och återkomsten. 

Enligt Vepsäläinen har Jyväskylä blivit en mer dynamisk stad. Det finns till exempel en hel del lediga platser i stan. Ändå anser har att sysselsättningsläget är besvärligt. 

– Det räcker inte med att hitta en bra arbetsplats, den anställda och ofta också maken/makan bör kunna göra karriär, antingen inom företaget eller någon annanstans, när det är dags för nästa steg. Företagens huvudkontor koncentreras ofta till större städer, och mer krävande arbetsuppgifter samlas i huvudkontoren. 

Till all lycka ger dagens distansarbete utvidgade möjligheter i bägge riktningarna. En av faktorerna som möjliggjorde Vepsäläinens återflytt var distansarbetet, eftersom familjens barn i gymnasieålder bor kvar i Nyland 

– Det att man kan arbeta på två orter var en avgörande faktor i beslutet att flytta. Beslutet att flytta till en annan ort beror också på annat än jobbet, som i det här fallet var fritidsaktiviteterna, naturvärdena och rymligare bostad. En sak som påverkar tillgången på arbetskraft är ortens attraktivitet. Man måste kunna erbjuda något mer än den ort som arbetstagaren lämnar.