Områdena blir verklighet i allt högre grad

Inledandet av välfärdsområdenas verksamhet övergick i ett betydande skede i mars då områdesfullmäktigena konstituerade sig och valde medlemmar till olika organ. I verkligheten inleddes introduktion för många områdesfullmäktige redan i februari. 

Områdesledningen har inlett sitt arbete 

Välfärdsområdesdirektörstjänster har också inrättats och lediganslagits offentligt, och de första har redan valts till uppgifterna. Tills välfärdsområdesdirektören väljs sköts uppgifterna av personer som har utnämnts på viss tid i områdena.  

Till andra ledande beredningsuppgifter har personer utnämnts på viss tid eller deltid. I själva verket övergår man till de nya tjänsterna genom överlåtelse av rörelse den 1 januari 2023.  

Det är viktigt att säkerställa kontinuitet i serviceverksamheten 

I mars har områdesfullmäktigena fått betydande handlingar i anknytning till grundandet av välfärdsområdet att behandla. Åtminstone en första version av förvaltningsstadgan har godkänts som det dokument som stakar ut verksamheten. Även beredning av strategin har inletts.  

I beredningen är det viktigast att åstadkomma nya strukturer och säkerställa kontinuiteten i serviceverksamheten samt en trygg övergång även för personalen. 

I kommunerna bereds övergången genom att sammanställa information. 

För kommunerna är detta år ett övergångsår då man förbereder övergången genom att sammanställa information om såväl egendom, ansvar som personal.  

Dessutom är revideringsbehoven angående kommunens egen förvaltning och service aktuella bland annat i form av omorganisering av stödtjänsterna och bolagsstrukturerna. Aktuella farhågor i kommunerna är huruvida resurserna räcker samt de dubbla rollerna i kommunens och områdets uppgifter.  

Ekonomin oroar både i kommunerna och i områdena 

Oron för ekonomin är gemensam för beredarna i både kommuner och välfärdsområden. Beredningsfinansieringen är i huvudsak tryggad, men både kommunernas och välfärdsområdenas finansiering för det kommande året preciseras ytterligare på basis av verksamheten detta år. Fokus håller på att flyttas från igångsättningen av välfärdsområdet till att säkerställa framtiden. 

På arbetslistan för välfärdsområdenas nätverk av HR-beredare finns många ärenden som redan tidigare har beretts, men de utvidgas och fördjupas vartefter beredningen framskrider.  

Samarbetsförfarande, utnämning av ledningen, stödtjänstfrågor och jävsfrågor har behandlats i juridikgruppen. God praxis för ledarskap behandlas i arbetsgruppen för personalledning. På de senaste mötena har man noggrannare behandlat bland annat arbetsgivarbilden och tillgången på arbetskraft samt rekrytering.  

Personalöverföring inom stödtjänsterna kräver ytterligare utredning 

Personalöverföring i reformen sker i princip på grundval av hur en persons arbete fördelas. Om över 50 procent av en persons arbete utgörs av tjänster som överförs till välfärdsområdet övergår denna person och dennes uppgifter till välfärdsområdet.  

För att rätt mängd resurser även ska säkerställas för kommunens behov bör de uppgifter och personer som överförs granskas som helhet och i kommunerna bör man ändra befattningsbeskrivningen så att den motsvarar situationen från och med den 1 januari 2023.

Uppgifterna om personer som överförs sammanställdes för första gången av kommunerna i områdena fram till den 28 februari. Med undantag av några brister erhölls uppgifterna inom tidsfristen. På basis av den sammanställda informationen motsvarar personalmängden som överförs från kommunerna till områdena ungefär den uppskattning på cirka 216 000 arbetstagare som KT gav.  

Behov av ytterligare utredningar har framkommit bland annat inom bespisning, städning, företagshälsovård samt administrativa tjänster. För att dessa stödtjänster ska kunna ordnas optimalt både ur kommunens och välfärdsområdets synvinkel kan det även krävas bolagsorganisering.  

Regeringens proposition om bolagisering av kommunala stödtjänster har lagts fram på så sätt att överlåtelse av rörelse och bolagisering i begränsade situationer kan flyttas fram till den 1 januari 2024. 

Enligt KT:s ståndpunkt ska övergångstiden inte tillämpas i stor utsträckning, eftersom den kan försvåra organiseringen av stödtjänsterna i välfärdsområdena samt öka osäkerheten om arbetstagarnas ställning. Lagen förväntas träda i kraft senare i vår.